Introduction: Sports consumption is a unique human experience in which consumers invest both money and emotions where the game becomes the main focus of the event and constitutes what is known to be a sporting event. Sports organizations are required to track how their service quality is perceived during these events in order to understand the values of their spectators and to evaluate levels of satisfaction. As prior seasons in the SHL has shown an average decreasing number of attendances at the arenas, a possible issue may exist, suggesting that further understanding about how the service is perceived becomes useful.  Purpose: The purpose of this master thesis is to examine how sporadic spectators experience the service quality offered by HV71 at Kinnarps Arena. Moreover, five dimensions within service quality are implemented to distinguish the perceived service quality among sporadic spectators in various areas, and how it relates to the intention to attend more games. Based on that, two research questions and six hypotheses were formulated for this thesis. Method: To fulfill the purpose of the study, a quantitative method was conducted. The data was collected through a survey distributed by HV71 to spectators attending at Kinnarps Arena during the 2019/2020 SHL season. Due to the quantitative method, a deductive approach became useful as hypotheses with a modified framework were developed based on an existing theory. The theoretical anchoring includes prior research in the field of service quality and how it is associated with sporting events, which has been incorporated when analyzing the empirical findings.  Conclusion: The empirical findings in this study presents how the sporadic spectator perceives the service offered at Kinnarps Arena, whereas some differences between the dimensions exist. Moreover, the findings showed that each dimension are positively related with the perceived service quality, while identifying that there is not a strong relationship between the perceived service quality and intention to attend more games. Some findings suggested that other factors contribute to the intention to attend more, and not solely the perceived service quality.

For an e-commerce business to grow, there are many ways one could try to improve the business in order to gain greater reach and increase sales. One of the main goals of such businesses is to convert as many visitors as possible into customers. Even though many e-commerce businesses already have web analytics tools installed, e-merchants find difficulty in identifying where to start optimizing, what data to extract from analysis reports, and how to make use of such data in order to produce a successful design that will increase the conversion rate. The purpose of this thesis is to (without spending resources on marketing-related factors) guide companies to find a low cost and efficient way to increase the conversion rate by creating well-thought-through designs based on analytic data, qualitative research, and human-computer interaction principles. Google Analytics, a web analytics tool, was used in identifying high-valued pages to optimize and to identify demographics/target groups, while qualitative e-commerce related research was used to shape design-proposal hypotheses. This, along with two A/B tests conducted using Optimizely, is the basis for the guidelines and conclusions. The results of both A/B tests showed an increase in conversions with designs highlighting: evidence of a secure shopping environment, incentives that will attract visitors to buy, and by removing auxiliary navigation elements at the check-out page. The evaluation of the results and its statistical significance was done using both Optimizely’s statistical engine and null hypothesis testing. The increases in conversions were not statistically significant per Optimizely; however, they were significant using traditional statistics. In conclusion, using metrics such as high exit-rates combined with many page views and high revenue-generating pages will allow e-merchants to identify where to start their optimization process. Furthermore, to know what valuable data needs to be extracted, one should seek the data that needs to be inserted into HCI concepts, such as personas and scenarios. This, along with qualitative research allows designers to create well-thought out design-proposals that will potentially lead to an increased conversion rate. / För att få en e-handelsbutik att växa finns det många arbetsområden man kan försöka förbättra för att nå ut till fler samt öka försäljning. Ett av huvudmålen för dessa butiker är att konvertera så många besökare till kunder som möjligt på sin hemsida. Även om många e-handelsbutiker redan har webbanalytiska redskap till sitt förfogande, har många tjänsteleverantörer svårigheter med att fastställa var på hemsidan det skall optimeras, vilken data som ska hämtas från analysrapporter, och hur man använder sig av dessa data för att skapa en lyckad design som kommer öka konverteringsgraden. Syftet med avhandlingen är att, utan marknadsföringsrelaterade investeringar, vägleda företag till billiga och effektiva sätt att öka konverteringsgraden. Detta ska uppfyllas genom att skapa väl genomtänkta designer grundade på analytisk data, kvalitativ forskning, samt människa-datorinteraktions principer. Webbanalysverktyget Google Analytics användes för att identifiera högt värderade sidor att optimera och demografier/målgrupper medan kvalitativ e-handels-relaterad forskning användes för att forma hypoteser kring designförslagen. Detta, tillsammans med två A/B tester som genomfördes med hjälp av Optimizely, är grunden till riktlinjerna och slutsatserna. Resultaten från båda testerna visade en ökning i konverteringar med designer som framhäver; övertygande eller bevis för en säker handelsmiljö, incitament som kommer locka besökare att handla, och genom att ta bort extra navigeringselement vid kassasidan. Utvärdering av resultaten och dess statistiska signifikans gjordes med Optimizelys statistiska motor såväl som egen nollhypotes prövning. Ökningarna av konverteringar var inte statistiskt signifikanta enligt kalkyl från Optimizely, men lyckades nå signifikans enligt traditionell statistik. Sammanfattningsvis, med hjälp av mätvärden så som höga utgångsfrekvenser i kombination med högt antal sidvisningar samt höga intäktsgenererande sidor, kan tjänsteleverantörer nu identifiera var man kan påbörja optimeringsprocessen. För att veta vilken värdefull data man bör extrahera skall man ta reda på vilken data som behövs för att stoppa in i Människa–datorinteraktion (MDI) koncept, som personas och scenarier. Detta, tillsammans med kvalitativ forskning, tillåter webbdesigners att skapa väl genomtänkta designförslag som förhoppningsvis leder till en ökad konverteringsgrad.

Enligt Skolverket har ca 5 % av alla elever en särbegåvning som gör att de lär sig i så mycket snabbare takt än sina klasskamrater, att de kan vara i behov av anpassad undervisning. Internationellt finns det forskning kring ett identification-gap inom gifted education. Den här kvantitativa studien ämnar undersöka om detta även är fallet i Sverige och hur undervisningen anpassats för dessa elever i de naturorienterande ämnena och teknik. Frågeställningen är: Hur många procent av eleverna i NO- och teknikundervisningen i årskurs 6 är identifierade med särbegåvning? samt Hur många av de identifierade eleverna får anpassad undervisning i NO och/eller teknik. Även variablerna socioekonomisk status, elevers kön samt praktiska- och teoretiska områden finns med i undersökningen. Metoden som användes var enkät med fasta svarsalternativ som skickades till NO- och tekniklärare i en svensk stad. Svarsfrekvensen var 40 %. Studien visar att 79 % av lärarna som svarade inte hade någon elev i sin NO- och/eller teknikklass som identifierats som särbegåvad. I genomsnitt var 0,7 % av de svarande lärarnas eleverna identifierade och 0,6 % fick anpassad undervisning på grund av särbegåvningen. Den låga identifikationsgraden gjorde att flera av studiens frågor blev obesvarade, även om resultaten redovisas. 100 % av de svarande lärarna vill ha mer information om särbegåvade elever i NO och teknik. Slutsatsen dras att viljan finns men en stor del av lärarna, 79 %, i nuläget inte vet tillräckligt för att kunna identifiera elever som särbegåvade i NO- och teknik och anpassa undervisningen därefter.