Studiens syfte är att i relation till den pågående covid-19-pandemin fördjupa förståelsen av hurgenderqueera personer i Sverige skattar sitt psykiska mående och sin tillgång till socialt stöd underkristider. Vidare är syftet att identifiera och analysera skillnader mellan hur cis- och genderqueerapersoner i Sverige skattar sitt psykiska mående och sin tillgång till socialt stöd under, och irelation till, samma omständigheter som nyss nämnts. Studien utförs kvantitativt och bygger pådatamaterial från ett internationellt forskningsprojekt som undersöker unga vuxnas psykiskamående i samband med covid-19-pandemin. Med hjälp av korstabeller, t-test och linjäraregressionsanalyser undersöks olika samband mellan skattade svar på skalor utifrån MSPSS ochDASS-21. Studiens resultat diskuteras med koppling till teori och tidigare forskning. Vidarediskuteras de brister som finns i studiens konstruktion. De slutsatser som har signifikans är attgenderqueera personer skattar högre än cispersoner avseende alla studerade former av psykisktmående samt att det finns ett samband mellan genderqueer könsidentitet, lägre skattad tillgång tillsocialt stöd och högre skattad grad av såväl stress, ångest som depression. Sammantaget ärstudiens bidrag till det sociala arbetet inom hälso- och sjukvården att det kan konstateras attgenderqueera personer har större sannolikhet att behöva psykosocialt stöd i samband med en krislikt covid-19-pandemin.

Ett starkt brand equity är essentiellt för ett varumärkes framgång. Att inkludera varumärkens country-of-origin i marknadsföringsstrategier har blivit ett sätt att stärka konsumentens uppfattning av varumärket. Forskning visar dessutom på att country-of-origin påverkar äldre konsumenter mer än yngre konsumenter. Eftersom brand equity anses ha långvariga effekter på varumärkes framgång var syftet med denna studie att undersöka om konsumentens bild av varumärkens country-of-origin påverkar brand equity. Det empiriska materialet som samlades in från de 385 svenska respondenterna visade att country-of-origin hade en positiv och signifikant påverkan på brand equity. Av de fyra dimensionerna som ingår i brand equity - brand association, brand awareness, brand loyalty samt brand quality - var brand association den dimensionen som till störst grad påverkades av konsumenters country-of-origin uppfattning. Dessutom visade det sig att country-of-origin hade större och signifikant påverkan på brand equity hos de äldre konsumenterna tillhörande generation X jämfört med de allra yngsta konsumenterna tillhörande generation Z. Däremot kunde inte en skillnad mellan generation X och generation Y statistiskt säkerställas. / Strong brand equity is essential for a brand's success. Including brands' country-of-origin in marketing strategies has become a way of strengthening the consumers perception of the brands through its country-of-origin. Furthermore, previous research indicates that country-of-origin has a greater impact on older consumers than on younger consumers. Since brand equity is considered to have long-lasting effects on brands’ success, the purpose of this study was to examine the consumers' perception of country-of-origin and how that affects brand equity. The empirical results that were gathered from 385 swedish respondents showed that country-of-origin has a positive and significant effect on brand equity. Out of the four dimensions included in brand equity - brand association, brand awareness, brand loyalty and brand quality - brand association was the dimension that was most affected by the consumers country-of-origin perception. In addition to that, the empirical results also showed that country-of-origin had a greater and significant effect on brand equity with the older consumers belonging to generation X, compared to the youngest consumers belonging to generation Z. Contrariwise, a significant difference between generation X and generation Y could not be ensured statistically.

Bakgrund. Transpersoners hälsa och välbefinnande är ett område som fått en ökad uppmärksamhet. Trots framsteg inom den psykologiska och medicinska behandlingen har många psykisk ohälsa och har ett stort lidande. Det saknas forskning som fokuserar på de specifika behov som transkvinnor upplever. Genom att förstå deras perspektiv och erfarenheter kan forskning bidrag till en bättre förståelse för hur vården skall utformas. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hälsorelaterad livskvalitet och könskongruens bland transkvinnor som genomgått könsbekräftande vaginalplastik. Syftet är även att undersöka huruvida ifall förekomst av psykisk sjukdom påverkar livskvalitet och könskongruens. Metod: Kvantitativ metod via datainsamling av enkäter har använts. Två enkäter har använts RAND-36, ett patient-rapporterat utfallsmått (PROM) som mäter hälsorelaterad livskvalitet samt GCLS som är avsedd att mäta könskongruens hos transpersoner. En gruppjämförelse genomfördes mellan deltagare som uppgett förekomst av psykisk sjukdom och de som inte uppgett någon förekomst. Detta analyserades med ett MannWhitney U test och effektstorlek (Cohen’s) beräknades. Resultat: I resultatet framkom att deltagarna skattar sin fysiska och sociala livskvalité som mycket god. Upplevd könskongruens var mycket god, särskilt inom området psykiskt välbefinnande och könsorgan. Andra sekundära könskarakteristiska skattades som det lägsta området inom könskongruens. Deltagare som rapporterade psykisk sjukdom skattade sin hälsorelaterade livskvalitet och könskongruens lägre än de deltagare som inte hade någon psykisk sjukdom. Diskussion/slutsats: Transkvinnor som genomgått könsbekräftande vaginalplastik har god hälsorelaterad livskvalitet och könskongruens men att psykisk sjukdom kan påverka utfallet. Vidare forskning med före- och eftermätningar behövs för att utvärdera vilken effekt vaginalplastik har på livskvalitet och könskongruens bland personer med könsdysfori.

Syftet med denna studie är att beskriva relevansen av och eventuella samband mellan utvalda faktorers inverkan på trumpetelevers val av instrument och på deras fortsatta spelande i musik- och kulturskolor. Detta görs genom att beskriva både vad som påverkat eleverna i deras instrumentval och vad som varit viktigt för deras fortsatta spelande och intresse. Därefter undersöks om det finns några samband mellan dessa viktiga faktorer. Studien undersöker också föräldrars upplevda stöttning och om den har något samband med elevernas övningsfrekvens. Studien försöker dessutom också belysa hur elevernas intresse för sitt instrument ser ut genom att undersöka vissa faktorers relevans i relation till intresset, men också i jämförelse med andra instrument som brukar erbjudas på musik- och kulturskolor. Detta görs genom att både undersöka var intresset kommer ifrån samt hur de upplever att intressegraden ser ut idag jämfört med när de började spela. Tidigare forskning i området har ofta varit inriktad på lärarens perspektiv eller en allmän syn på undervisning. Avsikten med denna studie är dock att undersökningen görs ur elevernas synvinkel. Studien genomfördes utifrån ett positivistiskt kvantitativt förhållningssätt och urvalet består av trumpetelever samt deras föräldrar. Resultatet visar att både trumpetens egenskaper som ljud och klang samt läraren är viktiga faktorer för att elever ska börja spela. Musik- och kulturskolors instrumentprovardagar är också en bidragande faktor. Resultatet visar även att det inte finns några idoler som skapat intresset hos någon av eleverna, utan intresset har snarare kommit från lärare, familj och kompisar. Att ha provat spela trumpet tidigare är också en viktig faktor. En reflektion är att studien kan antyda på att föräldrar kanske underskattar sin egen inverkan på eleverna, både i valet av instrument, men även för det fortsatta intresset. / The purpose of this study is to describe the relevance of the influence and possible correlations of selected factors on trumpet students choice of instrument and their continuous playing at community music schools. This is done by describing both what influenced the students in their choice of instruments, and what was important for their continued interest. Thereafter, any possible correlations between these important factors are examined. The study also examines parents estimated support and whether it has any connection with the students' practice rates. The study also examines students interest in instruments at community music schools by examining the relevance of the impact of certain factors on the interest, but also in comparison with other musical instruments. This is pursued by both uncovering where the interest came from and how they perceive their own interest at present compared to when they started playing. Previous research in this field has often been focused on the teacher's perspective or on a general view of teaching. In contrast, this study should be able to show trumpet students point of view. The study was conducted on the basis of a positivist quantitative approach and the selection consists of trumpet students and their parents. Results show that both the characteristics of the trumpet, for example the sound colour, as well as the teacher, are important factors for students to start playing this instrument. Testing days on music schools are also a contributing factor. Results also provides fact to that there are no idols that created the interest of any of the students, instead the interest has mostly come from teachers, family and friends. Having tried to play the trumpet in the past is also an important factor. A reflection that this study may suggest is that parents may underestimate their own influence on students, both in the choice of instruments, but also for the continued interest.

Syftet med undersökningen är att undersöka barns och pedagogers uppfattningar om skolbarnsfysiska aktivitet och vad skolor gör för att tillgodose deras rörelsebehov. Vi har använt oss aven kvalitativ metod i form av frågeformulär med öppna frågor till pedagoger, samt kvantitativmetod i form av en enkätundersökning med barnen. Totalt sex pedagoger från fyra skolor harsvarat på frågeformuläret, och 218 barn i åldrarna åtta till tio år från samma skolor besvaradeenkäten. Genom undersökningen har vi fått kännedom om hur de tillfrågade barnen uppfattarsin fysiska aktivitet både i skolan och på fritiden, resultatet visade att 83 % av barnen att detyckte motion är viktigt och 73 % att de rörde på sig tillräckligt mycket. Pedagogernas svarvisar att barnen har idrottslektioner mellan 50 till 90 minuter varje vecka och en tredjedel avklasserna har organiserad rastverksamhet som ofta innehåll fysisk aktivitet varje dag. NCFFmenar på att barn behöver ha en hög nivå av fysisk aktivitet, vilket enligt forskning av Statensfolkhälsoinstitut endast följdes av 10-20 % år 2009, det är det vår slutsats att det finns en godsannolikhet att barnen i vår undersökning rör sig mer än så.

Sammanfattning I dagens läge är konkurrensen inom livsmedelsbranschen stenhård och företag försöker på alla möjliga sätt att marknadsföra sina produkter. Dock räcker det inte med att endast göra reklam för sina produkter, utan man måste integrera med kunderna och skapa underlag som möjliggör en positiv varumärkesimage i kundernas ögon och får dem att känna en positiv känsla inför företagets varumärke. Ett sätt att dra detta ett steg längre är att använda sig av corporate branding, som syftar till att man använder sig av ett varumärke som är detsamma som företagsnamnet. Detta kan vara såväl positivt som negativt, då företaget måste vara väldigt konsekventa i hela företagskedjan, eftersom konsumenterna kommer bedöma företaget och dess produkter utifrån helhetsintrycket och inte bara på hur bra de upplever att den specifika produkten är. Ett dåligt bemötande av en medarbetare, som arbetar för företaget, kan leda till att konsumenter väljer bort det varumärket vid inköpet. Varje anställd är en marknadsförare av företaget och dess egna varumärken med samma namn. Denna studie undersöker hur kunder upplever förändringen i sina inköp av ICA:s  lågprisprodukter efter övergången från Euroshopper till ICA Basic, samt vilka faktorer som påverkar denna eventuella förändring. Vi undersöker även vilket lågprismärke som föredras och vilka faktorer som ligger till grund för att konsumenten väljer ett visst varumärke. Underlaget till undersökningen har införskaffats via en enkätundersökning där 100 respondenter vid eller kring ICA Maxi Strömpilen i Umeå tillfrågades. Vår data visade att respondenterna i genomsnitt upplevde att deras egna inköp av ICA:s lågprisprodukter hade ökat något, i och med övergången till ICA Basic. Regressionen av vår första modell visade att de faktorer som påverkade denna upplevda ökning var kvalité och respondentens egen erfarenhet av märket. Regressionen av vår andra modell visade att valet av lågprismärke påverkas av vilken favoritaffär man har, vilket kön man är, samt ens egna erfarenheter av märket. Undersökningen visar också att konsumenter överlag håller ICA Basic som ett bättre varumärke och produkt än Euroshopper, samt övriga lågpriskonkurrenters varumärken. ICA:s satsning på eget lågprisvarumärke, som inkluderar namnet ICA, har enligt vår undersökning slagit väl ut. Då respondenterna, överlag, anser ICA Basic vara en positivare upplevelse än framförallt föregångaren, men även konkurrerande varumärken. Vidare drar vi slutsatsen att respondenterna ökat sina inköp av ICA:s lågprisprodukter, efter lanseringen av ICA Basic.

Bakgrund: Covid-19 pandemin har orsakat en hög belastning för hälso- och sjukvården. Den ökade arbetsbelastningen och de förändrade arbetsvillkoren kan leda till psykisk ohälsa samt stress hos sjuksköterskor. Pandemin har belyst vikten av att fokusera på konsekvenserna av denna akuta situation och hur det påverkat den psykiska hälsan samt stress hos sjukvårdspersonal som arbetat under pandemin. Syfte: Syftet med studien var att undersöka yrkesverksamma sjuksköterskors självskattade psykiska hälsa och stress under covid-19 pandemin. Metod: En kvantitativ enkätstudie har genomförts med tvärsnittsstudiedesign. Analys gjordes med hjälp av Kruskal-Wallis och Mann-Whitney U i dataprogrammet jamovie. Resultat: Det fanns ingen signifikant skillnad i upplevd ökad stress och psykisk ohälsa hos sjuksköterskor under covid-19 pandemin. Effektstorlek av hög, medel och låg spridning fanns. Konklusion: Utifrån Pares och Antonovskys teorier kan antas att hur sjuksköterskorna upplevt stress och sin psykiska hälsa under covid-19 pandemin är ett resultat av tidigare erfarenheter samt den omgivning de befinner sig i. För att kunna dra fler slutsatser om vilka faktorer som tycks fungera förebyggande mot psykisk ohälsa och stress krävs en mer djupgående analysering. / Background: The Covid-19 pandemic has placed a heavy burden on health care services. Increased workload and changed working conditions can lead to increased stress and decreased mental health among nurses. The pandemic has highlighted the importance of focusing on the consequences of this emergent situation and how it has affected health care workers mental health and stress during the pandemic. Aim: The aim of the study was to investigate active nurses' self-rated mental health and stress during the covid-19 pandemic. Methods: We conducted a quantitative cross-sectional study using a questionnaire. Analysis was done using Kruskal-Wallis and Mann-Whitney U in the computer program jamovie. Result: There was no significant difference in perceived increased stress and psychological impact among nurses during the covid-19 pandemic. Effect sizes of high, medium and low dispersion were found. Conclusion: Based on Pare’s and Antonovsky's theories it can be assumed that how the nurses experienced stress and their mental health during the covid-19 pandemic is a result of previous experiences and their surrounding environments. To be able to draw more conclusions about what factors seem to work preventative against mental illness and stress requires a more in-depth analysis.

Bakgrund: Enligt socialtjänstlagen (SFS 2001:453) har skolsköterskor en skyldighet att anmäla om de misstänker att ett barn far illa, anmäla till socialtjänst. Trots det sker underrapportering till socialtjänst från professionella i skolor. Skolsköterskor har en unik inblick i barns liv och kan ha en avgörande roll i huruvida en orosanmälan till socialtjänsten blir utfärdad. Syfte: Syftet var att undersöka skolsköterskors erfarenheter av orosanmälningar och stöd vid ärenden med misstanke om att barn far illa. Metod: Studien hade en kvantitativ ansats med tvärsnittsdesign där data samlats in via en egenkonstruerad enkät. Resultat: Resultatet visade att skolsköterskorna inte anmälde alla elever som de misstänkte for illa till socialtjänsten. Skolsköterskorna hade erfarenhet av hot och våld vid orosanmälan, vilket medförde tveksamhet om anmälan till socialtjänst vid kommande tillfälle när de misstänkte att ett barn for illa. Skolsköterskorna efterfrågade ett förbättrat samarbete med socialtjänsten vid orosanmälan. De flesta skolsköterskorna upplevde att de hade såväl stöd av kollegor vid orosanmälan som ett gynnsamt arbetsklimat, vilket medförde att fler orosanmälningar utfärdades. Konklusion: För att motsvara kraven på anmälningsskyldigheten behöver skolsköterskor ett ökat stöd i att genomföra orosanmälningar, framför allt genom tätare samarbete med socialtjänst i fall där barn far illa. Dessutom har skolsköterskorna ett behov av utbildning inom området barn som far illa. / Background: According to the Social Services Act (SFS 2001:453), school nurses have an obligation to report to social services if they suspect that a child is being abused. Despite that, there´s still under-reporting from schools to social services. School nurses have a unique insight into children's lives and can have a decisive role in regard to whether a report of concern to social services is issued. Purpose: The aim of this study was to investigate school nurses' experiences of handling reports of concern and support in situations with suspicions of children being abused. Method: The study had a quantitative approach with a cross-sectional design where data was collected via a self-constructed questionnaire. Results: The results showed that the school nurses did not report all students whom they suspected of being abused to social services. The school nurses had experience of threats and violence when reporting concerns, which led to doubts about reporting to social services in the future when they suspected that a child was being abused. The school nurses requested improved cooperation with social services when reporting concerns. Most of the school nurses felt that they had support from colleagues when reporting concerns as well as a favorable working climate, which led to more reports of concerns being issued. Conclusion: In order to meet the requirements of the reporting obligation, school nurses need increased support in carrying out reports of concern, especially from social services. In addition, the school nurses have a need for education concerning abused children.

Denna studies syfte är att kartlägga förekomsten av fysiska besvär hos tvärflöjtlärare på Sveriges kommunala musik- och kulturskolor samt deras kunskap om, användning av och undervisning om ergonomi och förebyggande av skador. De frågeställningar som tas upp i arbetet är hur vanligt förekommande det är med fysiska besvär bland tvärflöjtlärare, huruvida de har fått adekvat ergonomikunskap för den profession de utövar, om de arbetar med förebyggande åtgärder mot fysiska besvär och i vilken utsträckning de inkluderar ergonomi i sin undervisning. Studien är en kvantitativ surveyundersökning och den genomfördes i form av en webb-enkät. Resultatet visar att 49 % av de tillfrågade tvärflöjtlärarna lider av fysiska besvär som de kopplar till tvärflöjtspelet. Besvären sitter framförallt i axlar, nacke/hals och rygg. 60 % av tvärflöjtlärarna arbetar med förebyggande åtgärder mot fysiska besvär, varav de vanligaste vardagliga åtgärderna handlar om att ta regelbundna pauser under tvärflöjtspelet och att regelbundet utöva någon fysisk träningsform. De vanligaste ergonomiska momenten som lärare tar upp med sina elever är övningsrutiner, kropps- och instrumenthållning, stretch- och avslappningsövningar samt vikten av fysisk träning. Resultatet visar även att många tvärflöjtlärare skulle vilja eller behöva bättre kunskaper om ergonomi eftersom musikutbildningar generellt förbereder musiker dåligt på de kroppsliga utmaningar som yrkeslivet innebär. I slutdiskussionen poängteras även att sjukvården behöver få bättre kunskap om musikerskador för att dessa ska kunna förhindras och botas, och att musiklärares arbetsvillkor måste uppmärksammas för att antalet skador ska kunna minimeras. / The purpose of this study is to map the occurrence of physical ailments among flute teachers in Swedish community schools of music and art, as well as their knowledge of, their use of and their teaching in ergonomics and injury prevention. The questions raised are how commonly occurring physical ailments are among flute teachers, whether or not they have received adequate knowledge in ergonomics for the profession they practice, if they work with preventive measures against physical ailments and to what extent they include ergonomics in their teaching. The study is a quantitative survey in the form of a web questionnaire. The results show that 49 % of the surveyed flute teachers suffer from physical ailments, which they connect to flute playing. The problems are mainly located in the shoulders, the neck and the back. 60 % of the flute teachers work with preventive measures against physical ailments, of which the most common everyday actions are regular breaks during flute practice and physical exercise on a regular basis. The most common ergonomic factors that teachers communicate to their pupils are practice routines, body posture, instrumental grip, stretching and relaxation exercises and the importance of physical training. The results also show that many flute teachers would want or need better knowledge of ergonomics, because music education generally prepares musicians poorly for the physical challenges of the professional life. In the concluding discussion is emphasized that healthcare needs to be better informed of musicians’ injuries for these to be prevented and cured, and music teachers’ working conditions require attention to minimize the number of injuries.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lojala konsumenterna på apoteksmarknaden i Katrineholm är. Eventuella samband mellan kön och lojalitetstyp samt åldersgrupp och lojalitetstyp undersöktes även. För att uppnå syftet genomfördes en kvantitativ undersökning med hjälp av enkäter, där 240 svar samlades in. Konsumenterna delades in i de fyra lojalitetstyper som tas upp i Dick och Basus lojalitetsmodell. Analysen visar att kön inte spelar in i vilken lojalitetstyp individen tillhör. Åldersgruppstillhörighet har dock en signifikant påverkan.