Kvarteret Domherren består idag, våren 2012, av en ruin, en byggarbetsplats, ett garage och en arkitektskola. Detta projektet handlar om en omprogrammering av kvarteret till studentboende och kontor. Om att öppna upp byggnaden mot sin omgivning och att få människor att mötas.

Kristianstads bakgator bestod fram till en bit in på 1900-talet av låg bebyggelse i ett och två plan. Idag finns endast fem bevarade envåningshus kvar inom stadskärnan. Ett av dessa hus har nu under en längre tid fått stå tomt och förfalla medan ett rivningshot inväntas. Diskussionerna om vad man ska göra med kvarteret har pågått i snart 20 år, utan att man lyckats nå någon lösning, situationen är minst sagt låst. Detta arbete lägger fram nya idéer och förslag på hur huset och kvarteret som det ligger i skulle kunna utvecklas, förslaget som ser till de olika parternas önskemål och som skulle kunna vara en lösning för både huset, staden och fastighetsägaren.

Kommunen är enligt lag ansvarig för goda bostäder åt alla, men med Stockholms nuvarande markanvisningspolicy är det mycket svårt att producera bostäder åt låg- och medelinkomsttagare. Jag föreslår att vi inför en ny policy för markanvisning, där fokus ligger på att uppnå lagstadgade mål för kommunernas bostadspolitik. Istället för att fokusera på högsta försäljningsvärde, flyttas fokus till att erbjuda alla bostad. Den exploatör som på bäst sätt kan tillgodose Stockholms utbud av bostäder för samtliga samhällsgrupper tilldelas marken. Som ett förslag till att förse de som absolut mest akut behöver bostad med just det har jag ritat ett hus med 53 små lägenheter som hyrs ut under maximalt ett år. Lägenheterna tilldelas genom beslut av Socialstyrelsen personer som inte har möjlighet att skaffa bostad på annat sätt. I vissa fall är det en annan myndighet den som står för kostnaderna, oftast gör den boende det själv. Eftersom inte alla har eget bohag, så går det att hyra eller köpa möbler och husgeråd i andrahandsaffären i gatuplan - eller hyra ett möblerat rum och dela med andra. De korta hyrestiderna medför mycket flyttande och därför blir logistiken viktig. Hiss med entré direkt från utsidan och dubbla trapphus gör det lättare att bära upp sängar utan att göra sig illa. I huset finns även en lunchrestaurang där de boende kan utnyttja köket om kvällarna. / The municipality is by law required to provide citizens with decent homes, but with the current land allocation policy of Stockholm it is very hard to build for people with low and medium incomes. I suggest a new policy, focusing on reaching the goals that the law sets for municipality development. Instead of, like now, striving towards maximum price when selling land, the idea would be to provide a home for everyone. The developer that in the best way suggests a solution to the problems on the real estate market is given the land. As an idea to give everybody a decent home I have designed a building with 53 small apartments – to be rented for no more than a year. People, who do not have other means of getting a place to live, can via the The National Board of Health and Welfare get an apartment for a shorter period of time. Since not everyone will have household furniture of their own, this can be rented or bought in the house’s second hand store, located at street level. There are as well a number of rooms that can be rented and shared with others – much like a hostel. The short contracts will lead to a lot of moving in and out, therefore logistics is important. Elevator with access from the street and stairs in both ends allow for safety and efficiency. There is also a lunch restaurant, with entrance from the park, where the tenants can use the kitchen in the evenings.

Projektet undersöker byggnaden på kvarteret Domherren i flera skalor. Med utgågnspunkt i den stora kontextuella makroskalan analyseras plats och byggnads roll i staden över tid. Projektet zoomar sedan in på byggnadens sturkturella principer och rättar byggnaden efter den stora skalans resultat utan att kompromissa byggnadens integritet. Förvandlingen förbereder platsen för vidare förändring och tillåter ett mer aktivt och engagerat stadsliv att växa fram.

Barn har möjlighet att färdas mellan fantasi och verklighet. De skapar och finner sina egna små världar. Det vi ser med vana ögon ser barn ur ett helt annat perspektiv. Kanske upp och ner? Portalen är en förskola i området Vasalund i Solna. I ett lummigt villakvarter med goda kommunikationer ligger denna tvåvåningsbyggnad på en höjd. Gräset på förskolans gård är en djungel att tappa bort sig i, förskolans fönster är portaler, och under förskolans trappa finns det hemliga världar att upptäcka. Projektet utgår från fantasi, sagor och lek som pedagogiska verktyg som tillåts vara en del av gestaltningen av en förskola. Förskolan inhyser en verksamhet för 40-50 barn och tio anställda i en byggnad fördelad på två våningsplan och ett källarplan. Fasaden består av platsgjuten betong som bryts av interiört med väggar och möbler i plywood och mjuka linoleummattor i kork. Byggnadens program har sina rötter i en stationsbaserad lärandemiljö inspirerad av Reggio Emilia-pedagogiken vilket återspeglas i de olika centrala torgen i förskolans planlösning. / Children are able to travel between imagination and reality. They are able to create and discover their own little worlds. What we see as everyday occurrences, a child may see from a completely different perspective. Perhaps upside down? The Portal is a preschool in Vasalund, Solna, a two-story building located on a hill in a leafy residential neighborhood. The grass on the yard is a jungle to get lost in, the windows of the preschool are portals, and underneath the stairs are secret worlds to discover. The project is based on fantasy, fairy tales and games as educational tools, which are allowed to impact the design of the preschool. The preschool accommodates 40-50 children and ten employees in a building consisting of two stories and a basement. The cast-in-place concrete facade contrasts the interior plywood walls and furniture and the soft cork linoleum floors. The building has its roots in a station based learning environment inspired by the Reggio Emilia approach, which is reflected in the various central squares of the preschool layout.

Jag läste uppgiften som ett nutida ABF-hus dit man kan komma för att lära sig allt från odling, metallslöjd och yoga till omvårdnad, drama och konst. Jag tycker också att platsen har ett intressant strategiskt läge nära Sundbybergs station med mycket goda kommunikationer och precis i den punkt där bostäder möter, shoppinggator och industriområdet Solna business park. Här finns alltså alla möjligheter för nya spännande möten och utbyten. För att ta tillvara denna möjlighet så har jag skapat ett torgrum med kopplingar till de olika vägarna som kommer mest naturligt från de olika områdena. Detta för att jag framför allt tycker att det saknas platser av lugn och avslappning i området. Ett parkliknande torg skulle då kunna fylla denna lucka då platsen är väldigt tyst och lugn, har delvis mycket goda solförhållanden och programmet för CFIL innehåller inomhus- och utomhusodling. En win-win alltså. Programmet innehåller också ett café men man skulle lika gärna kunna ta med sig egen lunch att äta på platsen. / This project is about a centre for informal learning, CFIL in Sundbybergs kommun. I read the task as a contemporary ABF-house where people can come to learn everything from cultivation, metalwork and yoga to nursing, drama and art. I also think that the place has an interesting strategic position close to Sundbyberg station with very good transport links and just at the point where the housing meets, shopping streets and the industrial area Solna Business Park. So, those are all possibilities for exciting new encounters and exchanges. To take advantage of this opportunity, I have created a torgrum with links to the different paths that come most naturally from the different areas. This is because I find that there is a lack of places of peace and relaxation in the area. A park-like square would then be able to fill this gap since the property is very quiet and calm has partly very good sun conditions and the program for CFIL includes indoor and outdoor cultivation. A win-win, that is. The program also includes a cafe but you might as well bring your own lunch to eat on the spot.

2015 kom 181 890 människor till Sverige. En första inkörsport för människor som kommer till Sverige är att lära sig svenska språket på SFI. Vissa har mycket erfarenhet från att studera och har goda förutsättningar för att klara utbildningen medan många kommer från kulturer där läs- och skrivkunskaper är få förunnat. Praktiska färdigheter och sociala möten betyder mer. Samtidigt förväntas de studera svenska på vårt sätt. Praktisk kompetens ersätts av böcker, ord och koncept som för de är nya och okända. För många ger det här en känsla av att inte räcka till. Vissa fastnar i utbildningen i flera år medan andra hamnar i segregation och utanförskap. Utifrån den problematik skapade Kajsa Davidsson, från Konstfack, år 2013 konceptet Matprat tillsammans med lärare och deltagare på SFI. Matprat syftar till att vara ett sätt att lära sig svenska och samtidigt laga mat. Projektet tar avstamp i konceptet Matprat, och har därutöver sett kopplingen till arbetslivet som viktig. Med detta som bakgrund har jag utvecklat ett program som jag tror svarar på det behov den typen av verksamhet har. Viljan med projektet har varit att skapa en plats som är till för möten, där det byggda får vara fond för det liv verksamheten ger byggnaden. Verksamheten vill vara ett första steg in i svenska samhället. En bas. Sockel. / In 2015 over 180 000 people immigrated to Sweden. A first point of entry for people coming to Sweden is to learn the Swedish language at SFI. Some have a lot of experience from studying and have good qualifications to fulfill the education, while many come from cultures where literacy is rare. Practical skills and social meetings means more. At the same time they are expected to study Swedish in our way. Practical skills are replaced by books, words and concepts that for these people are unknown. For many, this gives a feeling of being inadequate. Some get stuck in education for years, while others end up in segregation and isolation. Based on these problems Kajsa Davidsson, from the College of Arts, created the concept "Matprat" together with teachers and students at SFI. Matprat intended to be a way to learn Swedish while cooking. This project starts in the concept Matprat, and has also seen the connection to working life as important. With this as background, I have developed a program that I think corresponds to the need this kind of business has. The aim of the project was to create a place for meetings, where the building works as a background for the activity. The operation would be a first step into Swedish society. A base.

El Sistema - Centrum för informellt lärande är en pedagogisk miljö som syftar till språkutveckling och integrering av människor som kommer nyanlända till Sverige. Sverige har ett stort mottagande av människor på flykt från krig och konflikter vilket ställer stora krav på att skapa en trygg och välkomnande stad. Musik är något som återfinns på alla platser i världen, något allmänmänskligt. Det finns studier som visar att samtidig musikalisk och språklig inlärning ökar inlärningstakten, därför är den huvudsakliga aktivitet människor möts över i byggnaden just musik. Byggnaden består av ett yttre skal med en kärna av ljudisolerade rum som lämpar sig bra för musikundervisning. De ljudisolerade rummen är konstruerade som lådor med en fönstersida som riktar sig mot byggnadens entréhall. Entréhallen har full takhöjd och musikrummens liv spelar upp sig som levande tavlor mot entrehallen. På andra sidan av byggnaden från entréhallen sett delas byggnaden upp i tre våningar med kommunikationsytor och andra funktioner likt mötesrum och toaletter. Byggnaden följer genomgående en färgskala som är inspirerad av hus i Venezuela. Färgskalan bidrar till byggnadens uttryck på ett levande och lekfullt sätt. / El Sistema - Centre for informal learning is an educational environment aimed at language development and integration of to Sweden newly arrived immigrants. Sweden has a large reception of people fleeing from wars and conflicts, which places great demands on creating a safe and welcoming city. Music is something that you can find all around the world, something universal. There are studies that show that simultaneous musical and linguistic learning increases the learning rate, therefore is the main activity in the building music. The building consists of an outer shell with a core of soundproof rooms that are well suited for music education. The soundproofed rooms are designed as boxes with a window side directed toward the building's entrance hall. The entrance hall has full ceiling height and the life of the music room is displayed like living paintings towards the entrance hall. On the other side of the building from the entrance hall the building is divided in three floors with communication areas and other features like meeting rooms and toilets. The whole building has a color scheme that is inspired by houses in Venezuela. The color scheme contributes to the building's expression in a lively and playful way.

På en stor tomt med toppläge i en av Sveriges attraktivaste kommuner känns det självklart att utnyttja situationen till att skapa något mer än bara en skola. Öppet Hus är en byggnad som är tillgänglig för allmänheten, större delen av dygnet. Med inspiration från Köttbyn i Köpenhamn har jag gjort en egen tolkning anpassad för Sundbyberg och dess besökare. Köttbyn i Köpenhamn är ett gott exempel på hur man kan blanda olika typer av verksamheter för att optimera användningen av en byggnad. Arbetsplats för olika yrkesgrupper dagtid, och kvällstid en nöjesplats för vuxna. Byggnaden ligger i souterräng och binder samman Prästgårdsgatan med Sturegatan. Konstruktionen består huvudsakligen av stål, betong och glas. Totalt finns det sju våningsplan med lokaler för två gymnasieskolor och kvällsutbildningar, ett bibliotek, en bygghall och en byggård. En restaurang, bar, lounge och nattklubb samt ett auditorium för upp till 200 personer. / On a large plot with top location in one of Sweden 's most attractive municipalities it seems obvious to exploit the situation to create something more than just a school. Open House is a building that is accessible to the public, most of the day . Inspired by Köttbyn in Copenhagen , I have made ​​my own interpretation adapted for Sundbyberg and its visitors. Köttbyn in Copenhagen is a good example of how to mix different types of activities in order to optimize the use of a building. Workplace for various occupations daytime and evening a fun place for adults . The building is located on a split level and unifes Prästgårdsgatan with Sturegatan. The construction consists substantially of steel, concrete and glass . In total there are seven floors of space for two high schools and evening course studies , a library , and a construction hall. A restaurant, bar, lounge and nightclub , and an auditorium for up to 200 people.

I Alby i Botkyrka kommun byggs en ny Cirkushall som ska brukas av Cirkus Cirkör. Här verkar allt från professionella till nybörjare och lokalbefolkningen har möjligheten att ta del av verksamheten genom den promenad som går genom byggnaden. Promenaden är en del av Hälsans stig, som genom Hjärt- och lungsjukas riksförbund, är ett projekt som bygger på att främja motion och att förebygga hjärt-kärlsjukdomar. Cirkus förknippas för många med underhållning, lekfullhet och glädje och jag vill att den nya byggnaden ska skapa en spänning och en vilja att veta mer om cirkus. Allt ska inte avslöjas vid första syn av byggnaden utan man ska känna lust att komma närmare, gå genom gången och ta reda på mer. Det finns också en del av cirkuskonsten som handlar om koncentration, fokus,livsfarlighet, och något som kräver extremt mycket både fysiskt och psykiskt av den som utför den. Jag vill att byggnaden ska inspirera och underhålla samtidigt som vissa delar måste tåla den allra högsta koncentrationen.