Förskolan Vulkanen Det här projektet handlar om rum för lärande och mer specifikt en förskoleverksamhet i Vasalund, Solna. Jag har fördjupat mig i Reggio Emilia-pedagogiken och fokuserat på hur den fysiska miljön kan verka som ett pedagogiskt hjälpmedel. Projektet har en stark förankring i det omkringliggande landskapet. Vasalund är ett område i vilket huvuddelen av bebyggelsen uppfördes under 1930-talet. En blandning av mindre flerfamiljshus och 3-4 våningar höga hyreshuslängor gör Vasalund till ett område rikt på variation. Inget hus är det andra likt och den omkringliggande naturen är vild och grön, vilket ger platsen ett starkt upplevelsevärde. När jag besökte tomten för första gången for tankarna direkt till sagornas värld. Utöver den pedagogiska filosofin har jag influerats av sagornas värld, de omkringliggande villahusen och platsens topografi i gestaltningsarbetet. I sagorna är naturen ofta besjälad och det genomsyrar den här förskolan, framförallt dess yttre vulkaniska form. Byggnaden är en förlängning av landskapet och hem åt en förskoleverksamhet som med hjälp av byggnadens form och rumsliga organisation ska stimulera några av Reggio Emilia-pedagogikens grundpelare såsom kreativt skapande, fantasi samt aktiv och självständig lek. Hela förskolan präglas av en lek mellan ute och inne som är tänkt att uppmuntra barnen till att upptäcka sin egen omgivning. Förskolan vulkanen får sin form av ett stort snedvridet tak klätt i träshingel. Inunder taket finns en uppbruten volym i två plan och på markplan löper ett trädäck runt hela byggnaden i linje med taket. På så vis skapas uterum och spännande siktlinjer inuti byggnaden. Rörelsen i byggnaden centreras till byggnadens mitt - både horisontellt och vertikalt. Förskolans hjärta är ateljén på plan två där ett stort takfönster, liknande en vulkankrater, släpper in ljus. De lugnare rummen ligger i linje med trädgården och har utsikt mot den lummiga trädgården där fyra små kojor i barnens skala skapar en spännande lekmiljö; en vulkan, ett berg, en blomma och en gran. Samtliga beklädda i träshingel för att följa samma tema: tak som landskap. / The Volcano This project is about room for learning and more specifically a preschool in Vasalund, Solna. I have focused on the Reggio Emilia approach, which is an educational philosophy focused on preschool education. My aim has been to create a preschool that by its physical environment truly reflects the vision of the educational philosophy. In the design process I’ve been taking a lot of inspiration from the surrounding landscape and the topography of the site. When I first visited the site I directly thought about a fairy tale world, which has been a good source of inspiration when designing for children. In fairy tales nature is often enchanted and my aim has been to reflect that in architecture. This pre-school has a volcanic shape and can be seen as an extension of the landscape. The main structure is a warped wood shingle roof with a large roof window in the middle, shaped like a volcanic crater. The shape of the building as well as its spatial organization stimulate the pillars of the Reggio Emilia approach, such as creativity, imagination and active and independent play. The entire preschool is characterized by a playful relationship between the inside and the outside that is meant to encourage children to discover their own surroundings. In the garden there are four small huts following the same theme; a volcano, a mountain, a flower and a tree.

Grundidén för projektet är att skapa en förskola anpassad efter barnens skala, genom att forma miljöer som barnen lättare kan relatera till och använda i sin utveckling. För att barnen lättare ska få en kroppslig relation till skolan är den uppbruten i sex olika volymer. Volymerna är indelade i tre olika funktionsområden; avdelningar, gemensamhetsytor och funktioner. De olika volymerna är sedan gestaltade som separata hus och har en variation av fasadmaterial och vridning för att särskiljas från varandra samt för att skapa en lekfullhet i den yttre upplevelsen. För att även skapa en småskalig upplevelse i den interiöra miljön kompletteras grundfunktionerna med interiöra tillägg som rum i rummen, fönsternischer, en variation av öppningar mellan rum och hängande tyger. De dubbeltjocka väggarna som skapas när de olika huskropparna möter varandra ger möjlighet för förvaring, gömställen och en variation av rörelser mellan olika rum. Förskolan är tänkt att skapa rum för fri lek och undvika en allt för hård programmering. Genom att ge enkla geometriska redskap är tanken att barnen ska uppmanas till att använda sin egen kreativitet för att bestämma föremålets ändamål för stunden. Att exempelvis ge en rektangulär form istället för en spis gör att redskapet både kan användas som spis samt en mängd andra saker, det är fantasin som sätter gränserna. / The basic idea of ​​the project is to create a preschool adapted to the children's scale, by shapeing environments that they easely can relate to and use in their developement. To make it easier for the children to gain a physical relationship with the school it is divided into six built volumes. The volumes are divided into three different functional areas; departments, common areas and functions. The different volumes are then portrayed as separate houses and has a variety of facade materials and orientation to be distinguished from each other as well as to create a playfulness in the outer experience. To create a small-scale experience in the interior environment the basic functions are complemented with interior supplements like room in the rooms, window niches, a variety of openings between rooms and hanging fabrics. The double-thick walls that are created when the various bodies of the buildings face each other enable storing, hiding places and a variety of movements between rooms. The preschool is meant to create rooms for free play and avoiding too hard programming. By providing simple geometric tools the idea is to encourage the children to use their own creativity to determine the object's purpose for the moment. For example, by providing a rectangular shape instead of a stove it creates opportunity for the tool to be used both as a stove and a variety of other things, the childrens imagination sets the limit.

En byggnad i kvarteret Domherren på Östermalm med bostäder och lokaler som kan hyras minimum 2 veckor och maximum 3 år. Alla våningsplan, förutom bottenvåningen är uppdelade i tre delar; en verksamhetsdel, en bostadsdel och en kombinerad bostads-/ verksamhetsdel. I var och en av dessa delar kan en person hyra ett definierat utrymme på 9 kvm. I bostadsdelen hyr man ett rum , ett temporarum, som man har tillgång till 24 timmar/ dygn. I den kombinerade delen hyr man som verksamhet ett temporarum mellan 08.00-18.00 och det tillkommer även en odefinierad yta i det gemensamma utrymmet. Som boende hyr man samma temporarum mellan 18.00-08.00 och då övergår arbetsutrymmet till ett, för alla hyresgäster, gemensamt  fritidsutrymme. I verksamhetsdelen hyr man 9 kvm i ett öppet utrymme som man har tillgång till 24 timmar/ dygn. Till varje 9 kvm i verksamhetsdelen medföljer ett visst möblemang som installeras på eget initiativ.

Arkitekturskolan idag är stängd och avvisande med skola och offentliga program bakom låsta dörrar. I detta projekt har jag utgått ifrån frågeställningen om vad som skulle hända om man öppnar upp skolan och fyller bottenvåningen som idag är P-hus med offentliga program? Vår framtida yrkesroll är i de flesta fall väldigt relaterad till samhället och den omgivning vi lever i. Därför är det lätt att undra varför skolan är så stängd och snarare stärker den ibland lite trista syn som allmänheten har på vår yrkeskår.Med en öppnare skola skulle vi verka närmare debatten och förhoppningsvis få visa upp våra idéer för en större publik och kanske även få chans att träna på att förklara för, och bemöta kritik från människor som inte tittar på ritningar dagarna i ända.Varför inte en öppen byggnad som visar upp snarare än döljer och som bjuder in istället för att stänga till.

En omprogrammering av Kvarteret Domherren från dagens slutna byggnad med sin arkitekturskoleverksamhet, till ett levande kvarter med studentbostäder, arbetsplatser och offentlig verksamhet, vilken bedrivs av de studenter som bebor platsen. Den offentliga verksamheten domineras av en stor publik parkyta, vilken bryggar an mot den befintliga byggnaden. Under denna finns stora utställningshallar, café/bar och butik. Utställningarna kommer främst uppifrån de studenter och forskare som verkar uppe på KTH campus, och blir en publik brygga mellan campusområdet och allmänheten vilken bidrar till inblick, inspiration och förståelse av de spännande arbeten och projekt som bedrivs där. Denna plats blir på så sätt ett tillskott tyill staden både lokalt och i ett större sammanhang.

Projektet startade som en reflektion av kontexten. Kvarteret Domherren är en värdig plats som bör hantera ett program som uppskattar den, och som tar tillvara på platsens alla kvaliteter. Kvarterets plats i sin omgivning bjuder in till ett dynamiskt rörelsemönster på gatuplan, och med det uppstår bra förutsättningar för offentliga platser med sociala interaktioner. Genom att integrera olika generationer i byggnaden, och låta dem dela på ett spektra av olika funktioner, från fundamentala till frivillliga, väcks tanken att vi är mer lika än vad vi förut trott. Eller kanske lika olika som vi kan vara med våra jämngamla. Först gynnas de som bor i huset, men som allt annat idag sprids det snabbt ut i samhället. Man gör inte längre en god gärning, man lever det livet. Det börjar med ett leende i trapphuset och en hjälpande hand med matkassarna och fortsätter till att man uppdaterar sin blogg med ett recept på hur man lägger in gurka och utan att reflektera ställer man sig upp för någon på bussen. Allas värde belyses när kunskaper blandas och nya resultat framträder. Synergiska resultat som skapar effekter som omöjligen hade kunnat uppstå utan de kvaliteter som olika tidsåldrar gett oss.

Sundbybergs bygg & formgymnasium är inhyst i en del av byggnaden på Prästgårdsgatan 3 i kvarteret Kronan. Kvarteret ligger nära Sundbybergs centrum aldeles intill Sturegatan somär en av områdets mest besökta gator. Det kuperade kvarteret kantas på två sidor av befintlig bebyggelse som har en höjd på mellan 20 och 40m. Den nya skolan är formgiven för att fungera som ett volym- och estetikmässtigt komplement för dessa två byggnader. I och med en stor rådande efterfrågan på studie-, bostads-, och kontorslokaler är denna byggnad formgiven för att rymma samtliga dessa beståndsdelar. Mängden av respektive verksamhet avgörsav efterfrågan. Byggnaden består av ett pelar-balk system som bryts av ett atrium som sträcker sig i husets längdriktning. Innerväggarna är utformade enligt en staplingspricip för att kunna plockas ned och byggas upp igen. Detta för att tillgodose ändrade behov över tid. Byggnaden är klädd av en regelbunden glasfasad som bryts i varje våningsplan där glaspartierna ramas in av trädbeklädda aluminiumprofiler. Byggnadens glasfasad reflekterar sin omgivning och tar förhållandevis lite plats i stadsrummet trots sin stora volym. / Sundbyberg construction and form secondary school is housed in a portion of the building on Prästgårdsgatan 3 in a block called Kronan. The neighborhood is close to central Sundbyberg and located next to the busiest street in town, called Sturegatan. The hilly neighborhood is lined on two sides by existing buildings that has a height of between 20 and 40m. The new school is designed to work as a copliment to theese two buildings. With a large current demand of student housing, apartmentsl and office space, this building is designed to accommodate all of these ingredients. The amount of each activity is decided by demand. The building consists of a beam and post system that is split by an atrium that extends in the housing longitudinal direction. The interior walls are designed according to a stacking principle to allow the walls to be taken down and be rebuilt. This is to cater to the changing needs over time. The building is clad in a continious glass facade that is broken off in every floor by glass panels framed by wooded aluminum profiles. The building's glass facade reflects its environment and therefore makes litte noise in the urban space, despite its large volume.

Frågan om hur kontorsbyggnader som är anpassade för att konverteras till bostäder är idag inte utredd för svenska förhållanden. I arbetet så visar vi hur marknadens aktörer ställer sig till konceptet. Vi redovisar vilka ekonomiska och byggtekniska förutsättningar som bör beaktas i en projektering och vilken påverkan dessa har på utformning och ekonomi. Den främsta förutsättningen för att konceptet ska fungera är var byggnaden är placerad. Det bästa läget har visat sig vara i områden där vilken verksamhet som kommer dominera är osäker eller verkar kunna ändras de kommande 10-20 åren. I det läget kan olika ekonomiska strategier användas, antingen som riskminimering vid osäker framtid eller för att på ett effektivare sätt använda marken i ett område där kommersiell verksamhet är lämpligast idag, men bostäder kommer passa bäst inom överskådlig framtid. Ifall konceptet är något som kommer kunna stärka miljöprofilen får idag sägas vara oklart. Idén har väckt störst intresse hos fastighetsägare som ser sig själva som långsiktiga med ett perspektiv som överstiger 10 år.   Byggnadstekniskt så har de största utmaningarna vid konvertering av konventionella kontor identifierats till installationer och geometri. Det är inte möjligt att lösa dessa problem utan att göra avkall på andra faktorer som smalare huskroppar för att kunna placera lägenheter på ett lämpligare sätt eller andra typer av bjälklag som antingen bygger med i höjd eller ger längre produktionstid. Ekonomiskt så är den största utmaningen risken att förlora uthyrningsbar area som kan uppstå för att uppnå godtagbar geometri för bostäder. Konvertering leder till lägre nyttjande av fastigheten. Konceptet kan fungera som en lönsam försäkringspremie förutsatt att krav på exploateringen kan tillgodoses, vilket får anses vara svårt i dagsläget. Dessutom finns ett motstånd i branschen mot att betala för de merkostnader som uppstår. Risken för en fördröjd planprocess bör även ses som en kostsam faktor som minimierar möjligheter av konceptet. / The question about the construction of office buildings which are prepared to be converted into dwellings has not yet been sufficiently explored for Swedish conditions. In this report we will show how the markets participants approach the subject. We will show which conditions are necessary to consider during the construction process and the effects these have on the design and economy. The primary condition has been identified as the location of the building. It has been shown that an area where the future functions are uncertain, or susceptible to change in the coming 10-20 years, is the most suitable.  In such an event different economic strategies may be applied, either as reduction of risks to answer to an uncertain future or to use the property in a more efficient way where a commercial function might be preferred today but residence will be the most suitable in a foreseeable future. As of construction, the biggest problem during conversions from offices to residence has been identified as geometry and installations. It is not possible to solve these without sacrificing different factors and may cause thinner buildings and different type of floor structures that may cause taller buildings or increased construction time. Economical, the toughest challenge is the risk of losing rentable area due to the adaptation of the buildings geometry, although key indicators are showing the efficiency of the property compared in this study indicates that there is no significant difference in that aspect. The concept might work as a profitable insurance provided that demands of development rate are met, which are considered difficult. Investment analysis shows that the building needs high vacancy rates for it to be profitable to convert the building. Apart from that there is also a resistance in the industry to pay for the additional costs that arises.

Dagens samhällsutveckling riktar stort fokus på att skapa en blandstad. En blandstad är en stad eller en stadsdel som har en funktionell blandning av bostäder, handel, arbetsplatser och nöjesliv. För att begreppet ska uppfyllas så eftersöker idealet att dessa funktioner samsas inom samma byggnad eller kvarter. Att uppföra nya stadsdelar är inte alltid förenligt med en hållbar utveckling eftersom det kräver stora resurser. Därför kan det vara lämpligt att utveckla underutnyttjade industriområden som ofta har ett centrumnära läge i städerna. En omvandling av sådana områden ger goda förutsättningar för en hållbar utveckling.  Växjö kommun vill skapa en hållbar, trivsam och hälsosam stad och verkar för att stadsstrukturen ska bli mer sammanhängande. Dagens renodlade verksamhetsområden i staden ska på sikt kunna bli en blandstad. Sydöstra delen av Västra Mark är stadens första stora industriområde där Växjö kommun föreslår en omvandling. Visionen är att området ska få behålla sin industriella karaktär samtidigt som en variation av funktioner blandas för att skapa en blandstad.  Syftet med arbetet är att undersöka de viktigaste faktorerna för vad som gör en blandstad attraktiv för boende, besökande och arbetande. Målet är att ta fram ett förslag för hur betraktat område i Västra Mark kan omvandlas till blandstad över tid genom en illustrationsplan på kvartersutveckling. Illustrationsplanen visar vilka byggnader som anses lämpliga att bevara samt var nybyggnation kan utföras. Vidare redovisar den lämpliga funktioner för området. Visionen är att området ska få utvecklas till blandstad över tid och delas därför in i etapper för att uppmuntra till initiativ hos fastighetsägarna.  För att utföra arbetet har olika metoder använts. Arbetets tillvägagångssätt bygger på tre steg som är intervjuer, fallstudier och förslag. Intervjuer har genomförts med sakkunniga stadsutvecklare för att få deras uppfattning om hur en omvandling till blandstad kan genomföras. Fallstudierna omfattade en granskning av två andra industri- och verksamhetsområden som har pekats ut för omvandling till blandstad. Fallstudier av de två områdena gjordes för att undersöka vilka riktlinjer och faktorer som har påverkat en omvandling. Förslaget har sedan tagits fram utifrån en områdesanalys och resultatet från intervjuerna och fallstudierna.  Resultatet bygger på den empiri som erhållits med hjälp av metoderna i studien. Resultatet från intervjuerna visar att viljan från fastighetsägarna är den viktigaste faktorn för att en omvandling ska vara möjlig. För att ett område ska bli attraktivt krävs det att det finns en stor variation av funktioner som korsbefruktar varandra. Offentliga och privata platser, torg, stråk, grönytor och rekreationsytor är några viktiga parametrar för att blandstaden ska få en karaktär som gör att människor vill vistas och ta sig till området. Resultatet från fallstudierna visar att områdena ska utvecklas etappvis och på sikt få en kvartersstruktur likt den traditionella staden. Det läggs även stor vikt på funktionsvariation där människor kan bo, verka och leva. Vikten av att området får behålla sin identitet genom att förhöja och bevara arkitektur är också grundläggande för att området ska locka olika typer av människor. Slutligen visar både intervjuer och fallstudier att aktiva bottenvåningar med blandad bebyggelse är väsentligt för att det ska bli blandstad med innerstadskaraktär. / Several industrial areas are facing transformation to mixed-use city, where a variety of functions such as housing, workplaces and commerce are integrated with each other. The purpose of this study is to investigate what factors make a mixed-use city attractive for the people that resides there. This study presents a proposal of how such an area in Växjö can be redevelop to a mixed-use city over time. The proposal is based on interviews with experts within the subject and on case studies of similar areas undergoing redevelopment.  The result shows that the key factors are the willingness of the property owners and that a variety of functions is created that cross-pollinate each other. Active ground floors and a mix of public and private zones, green structure and squares are also essential for the mixed-use city to become an attractive urban area.

Kvarteret Tjället, vid Stadshagens tunnelbanestation. Där tunnelbaneuppgången möter den kuperade marken föreslås bostäder enligt Stockholms stad. Anvisningen inrymmer kring 30 lägenheter, och enligt kommunen är det i princip klart att det handlar om bostadsrätter som ska byggas. För att motverka den ökade likriktningen i klientel föreslår detta projekt att tomten upplåts till ett blandat boende. Två punkthus som inrymmer 109 lägenheter, blir bostäder åt seniorer och studenter. Två grupper som lätt slås ut från den i Stockholm mycket hårda marknaden för boende. 64 studentlägenheter och 45 seniorlägenheter. Att maximera antalet bostäder på tomten har varit ett mål. Förutsättningen med den sluttande smala tomten har givit byggnaden dess organisation och form - smala höga hus med ett litet fotavtryck placeras på en sockel som inrymmer entré till tunnelbana samt diverse offentliga verksamheter. En butikslokal, en kontorslokal - samt högst upp en lokal som med fördel kan användas som dagverksamhet eller förskola. Sluttningen gör att lokalen mer får kontakt med bakomvarande park än med gata. Lite av varje är tänkt att få plats i byggnaden, utan att för hårt programmera den. Byggnaden tar stor plats på tomten, ett parkeringsgarage och källarvåningar gör att ingreppet blir stort. Men ibland kan det tyvärr inte hjälpas att värdefull parkmark blir till bostäder. Tanken är att bjälklaget varpå innergården är vilande, förses med grönska och inte avskärmas för mycket från parken. En ramp och en trappa har placerats på var sin sida, för att leda trafik genom fastigheten. Likt ett filter ska det offentliga gå genom det halvt privata. Planteringar och gräsläggningar ska ge subtila signaler om ytornas karaktär, men inte ge ett allt för förbjudande intryck för allmänhet som passerar. Med sin höjd syns husen på håll. Det är ett tillägg i stadens silhuett som blir märkbart. Nordvästra Kungsholmen har idag försetts med höga hus i nybyggnation och tanken är att spinna vidare på denna typologi. Trots det kraftiga motståndet mot hus byggda på höjden i Stockholm, kan det motiveras om det kan erbjuda människor ett boende. Just denna del av staden har inte heller någon påtaglig karaktär av innerstad, utan efterkrigstidens stad i park-känsla råder. Byggnaden ger gatufasad med sin glasning, samt kopplar till befintlig typologi med hus i park. / Housing on Tjället. Two programmes, share a single plot. Above the Stadshagen subway station a complex is proposed compromised of two residential towers – one for elderly, and one for students. The aim with this project has been to maximize the number of apartments, which the city itself has said would be around 30. 109 flats are proposed, as a way to also cater to the catastrophic nightmare of finding somewhere to live, in the Stockholm of today.