Bakgrund: Kvinnlig könsstympning har praktiserats i över 2000 år och enligt Unicef (2020) könsstympas omkring 3,9 miljoner flickor årligen, men beräknas uppnå 4,6 miljoner fall år 2030. Vissa flickor avlider och andra traumatiseras svårt av ingreppet. De senaste årens flyktingströmmar har lett till att kvinnlig könsstympning i högre utsträckning även utförs i Europa. Detta gör att frågan är ytterst angelägen för sjukvården. I Norden uppskattar man att det finns ca 100 000 människor som kommer från områden där kvinnlig könsstympning anses vara norm. Syfte: är att belysa skolsköterskors upplevelser av att möta flickor som är eller riskeras att könsstympas Metod: Kvalitativa intervjuer med elva skolsköterskor utspridda i landet. Resultat: Det framkom tre huvudkategorier i studien Identifiering av flickor som kan/är utsatta för könsstympning, Att uppmärksamma och finnas där och Samarbete och vidare arbete framåt. Konklusion: Hälsosamtalet visade sig vara det vanligaste och viktigaste sättet för skolsköterskorna för att kunna förebygga, förhindra och uppmärksamma dessa flickor som är eller riskerar att könsstympas. / Background: Female genital mutilation has been practiced for over 2000 years and according to Unicef (2020) about 3.9 million girls are genitally mutilated annually, but is estimated to reach 4.6 million cases by 2030. Some girls die and others are severely traumatized by the procedure. The influx of refugees in recent years has led to female genital mutilation being carried out to a greater extent in Europe as well. This means that the issue is extremely important for healthcare. In the Nordic countries, it is estimated that there are about 100,000 people who come from areas where female genital mutilation is considered the norm. Aim: is to shed light on school nurses' experiences of meeting girls who are or are at risk of being mutilated Method: Qualitative interviews with eleven school nurses spread across the country. Results: Three main categories emerged in the study Identification of girls who can/are exposed to genital mutilation, To pay attention and be there and Cooperation and further work ahead. Conclusion: The health talk turned out to be the most common and most important way for school nurses to be able to prevent, inhibit and draw attention to these girls who are or are at risk of genital mutilation.

Syftet med arbetet var att undersöka hur stor plats kvinnan fått i de vanligaste svenska läroböckerna i historia för gymnasieskolan. Studien var ämnad att visa på hur kvinnans roll beskrevs i olika historieböcker. En viktig utgångspunkt blev då att studera hur hon framställs i historieboken eftersom detta påverkar eleverna, såväl deras verklighetssyn, deras kunskapssyn som deras historiesyn. Genom att göra en innehållsanalys av två läroböcker som flitigt används i den svenska gymnasieskolan lyftes de områden fram i historieböckerna där kvinnan tagit stor respektive liten roll i historieberättelsen. Till hjälp för att förklara skillnaderna könen emellan användes genusteorier där tonvikten låg på det socialt konstruerade planet istället för det biologiskt förklarade könet. Aktör - strukturperspektivet användes också för att förstå och förklara resultatet. Det framgick att det var skillnad på män och kvinnor i historieboken och det visade sig att denna skillnad i böckerna handlade om genus, den sociala konstruktionen av kön och relationen mellan könen. De flesta av kategorierna visade att genusteorier kan förklara skillnaderna mellan könen bättre än biologiska förklaringar. Det framkom även att andra förklaringar såsom klasstillhörighet kom att tydliggöras. / The purpose of this project was to examine the emphasis placed on women in the most commonly used Swedish History textbooks at A-level. The study intended to consider the roles women played in different textbooks in order to highlight how women were described. The roles these books assigned to women would affect the pupils, shaping their sense of reality, as well as their knowledge and interpretation of History. Detailed analysis of the contents of two frequently consulted Swedish A-level textbooks shed light upon key areas where women played a more prominent role. Gender theories were subsequently used in order to understand and explain the differences in the portrayal of men and women. Rather than focusing on a biological distinction of sex, these theories emphasis the social construction of gender. A theory, which considers agent and structure, was similarly used to interpret the results. It became clear that differences between men and women do exist, and that gender is the social construction of these differences. Most of our categories in this paper demonstrated that gender theories, rather than biological explanations, more adequately explained the distinction between the sexes. The study also concluded that other explanations, such as class, could equally be used in order to explain such differences.

Aim with this literature review is to acqurie knowledge in medical, psychical, psychological and social problems evolving urine incontinence and it´s treatment metods, current legislations and the nurse´s approach towards the patient and transcultural care if the patient comes from another cultural.The results show that this problem affects the women´s life situation enormously above all it brings them a increased social isolation, helpless, sheme, psychological and sexual problems.the nurse should recognise demands and resource with the.by support of diagnostic care, patients can achive good health when there is enough resource patient to be able to support her in her efforts to achive balance i her daily life. / Urininkontinens är ett allmänt förekommande folkhälsoproblem, som upplevs av de allra flesta kvinnor som ett mycket stort socialt och psykiskt problem och för många ett oöverkomligt hinder att föra ett normalt liv ich betraktas som tabu.de kvinnor känner skam eller oro för att inte bli förstådda.Rädslan för att lukta urin föranleder ofta till intensiv tvättning av underlivet.kvinnornas livssituation påverkas i hög grad, framför allt en ökad social isolering, hjälplöshet, skam, sömnsvårigheter, psykisklidande och sexualitet problem, långa sjukskrivningar och även självmordstankar.Sjusköterskans roll är mycket viktigt i detta område.Kommunikation och införmationär en viktig del i att skapa ett förtroende och en värdefull miljö, där patienten kan känna sig betrodd och tillåtelse till att tala öppet om sitt problem. Transkultuella omvårdnad är lika viktigt i sjukssköterskans professionell arbete. Att känna till kulturen och dessa värderingar är viktigt i hennes arbete. sjuksköterska skall identifiera krav och resurser hos patienten för att stödja henne i sill arbete att uppnå balans i det dagliga livet.

No description available.

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning är en gammal kulturellt betingad tradition och omfattar en skada på eller avlägsnande av det kvinnliga könsorganet. Trots att det är olagligt i alla västerländska länder har antalet könsstympade kvinnor ökat kraftigt till följd av ökad immigration. Detta ställer krav på vårdpersonalens förmåga att bemöta och vårda kvinnor med könsstympning. Syftet: Att beskriva könsstympade kvinnors upplevelser av hälso-och sjukvården, med fokus på vårdpersonalens attityder och bemötande. Metod: För att beskriva könsstympade kvinnors upplevelser genomfördes en kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats. I litteraturstudien inkluderades 13 artiklar som analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier; att känna sig dömd och utsatt i mötet med vårdpersonal, att känna frustration över bristande kommunikation och information, att mötas av bristande kunskap och förståelse samt att känna missnöje och otrygghet över att inte bli respekterad och hjälpt. Slutsats: Kvinnorna upplevde betydande brister i mötet med vårdpersonal, vilket ofta resulterade i större trauma och lidande. Bristande kunskap och utbildning framstod som den främsta orsaken till detta. Vårdpersonal behöver förbättrade kunskaper och förståelse för kvinnlig könsstympning samt transkulturell omvårdnad för att kunna ge så god vård som möjligt till denna patientgrupp. Ytterligare forskning krävs för hur hälso- och sjukvårdspersonalen ska utbildas för att på bästa sätt kunna bemöta och vårda könsstympade kvinnor.

Denna studie har syftet att undersöka hur Åsa Waldau, även kallad “Kristi brud” gestaltats i svensk press under åren 2004 till 2021. Studien fokuserar på två perioder, 2004 till 2016 och 2017 till 2021, tiden före och efter misshandelsanklagelserna. För att utföra detta har en kvalitativ text- och bildanalys genomförts och sedan analyserats utifrån ett teoretiskt ramverk med genus-, gestaltnings- och nyhetsvärderingsperspektiv.  Studiens artiklar har analyserats med hjälp av tre metoder som analyserar bild, text, och rubrik och bild i samverkan. Resultatet visade ett tydligt före och efter i mediernas gestaltning då hon mellan åren 2004-2016 framställdes i rollen som mystiskt fenomen och mellan åren 2017-2021 i rollen som kvinnlig förövare. Ur ett genusteoretiskt perspektiv har gestaltningen förändrats över de två perioderna genom att hon under första perioden tillskrivs feminina egenskaper och hon under den andra perioden tillskrivs maskulina egenskaper. Ur ett nyhetsvärderingsperspektiv har studien visat att Knutbydramats höga nyhetsvärde var avgörande för Åsa Waldaus nyhetsvärde. Studien har även visat att tidningarna i flera fall använt bilder på Waldau och “Kristi brud” i rubriken som ett dragplåster. Sammanfattningsvis visar resultatet att det kan upplevas som att tidningarna under den första perioden hade problem med att tillskriva henne en tydlig roll på grund av hennes komplexitet men när hon 2017 blir anklagad för misshandel tillskriver tidningarna henne rollen som kvinnlig förövare och då blir även samspelet mellan bild, rubrik och text lättare för läsarna att ta till sig.

The purpose of the study has been to investigate women's theft crime in northern Gotland during the 1840s, and whether the women have committed co-offending together with other perpetrators. The study uses the method of hermeneutic text analysis. The study used court books from Gotland's northern district court from the years 1845 to 1847. The study uses gender theory, which is used to analyze and emphasize power relations between women and other perpetrators. The results of the study show that most women have stolen because of poverty. Clothes and food were the most common items stolen. In the court records, it appears that women are described differently than men. Several women had poor knowledge of Christianity and had given birth to children out of wedlock and were therefore more vulnerable. When co- offending was studied, conclusions could be drawn that women often co-offended with men, and in court, several women declared that they had been forced or threatened to steal. Through the gender theory, it is possible to see tendencies towards unequal power relations within marriage, where women have a lower status than men. Women who co- offended with other women are more likely to have done so consensually. The didactic question of the study dealt with the subject of historical awareness, where the topic of the essay can be linked to discussions about women and crime and what change may be seen over time. The discussions are expressed in terms of gender and how gender patterns can change over time.

Bakgrund: Att vara överviktig mamma och vilja amma kan ha många utmaningar. Överviktiga kvinnor över hela världen har ofta problematik med att få igång mjölkproduktionen. De har även svårt att positionera sitt barn för att de ska kunna ta ett bra tag av bröstvårtan på grund av de stora brösten. Detta är något som skapar både stress, ångest och oro hos kvinnorna på olika sätt. Att främja en hälsosam amning genom att lära sig att ge rätt stöd till överviktiga kvinnor är ett av distriktssköterskans arbetsområden. Syfte: Att beskriva överviktiga mödrars upplevelser av svårigheter vid amning och upplevelser av stöd under barnets första sex månader. Metod: Allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats och deskriptiv design. Resultat: Resultatet baserades på tio kvalitativa artiklar som resulterade i tre huvudkategorier och åtta subkategorier. Huvudkategorierna var Upplevelser av fysiska utmaningar vid amning, Upplevelser av psykiska utmaningar vid amning och Upplevelser av stöd vid amning. Slutsats: Överviktiga mammor upplevde fysiska och psykiska utmaningar i samband med amning samt behov av amningsstöd. Kvinnorna upplevde både oro och ångest vilket gjorde dem stressade att amma utanför hemmiljön eller i sällskap av andra oavsett om det var familj eller andra. Det sociala stödet kunde ge en positiv amningsstart och bidra till en fortsatt framgångsrik amning. Utbildning och kunskapsinhämtande kan även vara relevant för vårdpersonal inom mödra- och barnhälsovård för att ge dem verktyg att på ett professionellt och respektfullt sätt få kvinnorna att känna sig sedda och vara delaktiga i sin vård. / Background: Being an overweight mother and wanting to breastfeed presents many challenges. Overweight and obese women all over the world often have problems getting the milk production started and has difficulties positioning their newborn to make them get a good hold of the nipple because of the large breasts. This creates both stress, anxiety and worry in different ways. Promoting healthy breastfeeding by learning how to provide the right support to overweight women is one of the district nurse's areas of work.  Aim: To describe obese mothers' experiences of difficulties with breastfeeding and the experiences of support during the newborn child's first six months.  Method: General literature overview with a qualitative approach and descriptive design Results: The results were based on ten qualitative articles that revealed three main categories along with eight subcategories. The main categories were Experiences of physical challenges during breastfeeding, Experiences of psychological challenges during breastfeeding and Experiences of support during breastfeeding. Conclusion: Overweight and obese mothers experienced physical and psychological challenges associated with breastfeeding as well as the need for breastfeeding support. The women experienced both worry and anxiety, which made them stressed to breastfeed outside of the home environment or in the company of others, regardless of whether it was members of the family or others. The social support could provide a positive breastfeeding initiation and continued successful breastfeeding. Education and knowledge recess can also be relevant for health workers in maternal and child healthcare to give them the relevant tools when meeting with these women in a professional and respectful way to make them feel seen and involved in their care.

Uppsatsen betraktar och analyserar kvinnliga karaktärer i fyra olika slasher-skräckfilmer utifrån metodvalen: Jens Eders karaktärsklocka, karaktärsanalys och bildsemiotisk analys. Filmerna, Alla helgons blodiga natt, Scream, Evil Dead och X, är specifikt utvalda utifrån fyra olika decennier där den grundläggande faktorn som följs är utveckling av kvinnliga karaktärer. Uppsatsens fokus ligger på Final Girl-karaktärerna som analyseras i samband med sina sociala kretsar och miljöer. De kvinnliga karaktärerna jämförs med varandra för att förhoppningsvis finna en insikt om vem den moderna Final Girl är och en utveckling i kvinnlig karaktärsbyggnad. Som ett resultat har analysen åstadkommit kunskap om den klassiska gentemot moderna Final Girl utifrån en utveckling baserat på relation till sex, sexualitet och självständighet. Den moderna Final Girl bryter mot den gamla tropen och anpassar sig till dagens samhälle. Dock, samtidigt, så får Final Girls som The Dumb Blonde, inte lika stor utveckling i den moderna slasher-filmen men fortsätter att förbli sanna till sina gammalmodiga troper, något som förhoppningsvis också kommer att förändras med tiden.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den svenska kvinnliga actionhjälten karakteriseras, representeras och gestaltas i svensk actionfilm. Hoppet med uppsatsen är att den ska bidra till en djupare förståelse kring den svenska kvinnliga actionhjälten samt öppna en diskussion kring kvinnors representation i svensk actionfilm. För att uppnå detta syfte har fyra svenska actionfilmer mellan åren 2001 och 2022 analyserats med hjälp av Jens Eders karaktärsklocka och Rikke Schubarts fem kvinnliga actionarketyper. Resultatet visar att de tre arketyper som hittades i filmerna var dotterarketypen, moderarketypen och the rape avenger medan the dominatrix och amazonen inte hittades. De kvinnliga actionhjältarna karaktäriserades alla med många maskulina drag, antingen genom personlighet eller genom kostym. De kvinnliga actionhjältarna var alla starka och drivkraftiga och stack ofta ut gentemot andra kvinnliga och manliga karaktärer. Det verkar också som att det finns en utveckling genom tiden på hur svenska kvinnliga actionhjältar representeras då det märks skillnader i karakterisering mellan åren 2001, 2009 och 2022 då de kvinnliga actionhjältarna från 2022 inte gestaltas som fullt lika annorlunda jämfört med de andra kvinnliga karaktärerna i filmen.