Denna text är utformad som en kollektivbiografi över tio kvinnor som var frihetsberövade någon gång under åren 1850-1905. Syftet med texten är att undersöka vilka faktorer som möjliggjorde återanpassningen till samhället för kvinnor som avtjänat straff, samt vilka faktorer som påverkade risken för återfall i brottslighet. Orsaken till att undersökningen enbart fokuserar på kvinnliga förbrytare är att kvinnor inte var rättsligt jämställda med män, vilket rimligtvis torde ha försvårat deras återanpassning ytterligare. Tio kvinnor som avtjänade straff som innebar frihetsberövande under den aktuella tidsperioden har valts ut, därefter har deras liv före och efter deras respektive straff analyserats. De källor som använts inkluderar bland annat kyrkoböcker från fängelser och församlingar; dessa har varit tillgängliga genom Riksarkivets digitala söktjänst.   Resultaten från undersökningen visar att risken för återfall bland de tidigare frihetsberövade kvinnorna var låg. Huruvida de återföll i brottslighet eller inte påverkades till stor del av ekonomiska faktorer, vilka också var avgörande för möjligheten till återanpassning. Flera av de kvinnor som bedöms som att ha lyckats återanpassats tycks även ha påverkats av en positiv familjesituation; dessutom tycks återanpassningen ha underlättats för de som valde att flytta till en annan ort. / The present study is designed as a collective biography of ten women who were incarcerated at some point during the years 1850-1905. The purpose of the study is to examine the factors that enabled the reintegration into society for women who served sentences, as well as the factors that affected the risk of recidivism. The reason the study focuses only on female criminals is that women were not legally equal to men, which probably would have made their reintegration even more difficult. Ten women who served sentences that entailed incarceration have been selected, after which their lives before and after their respective sentences have been analysed. The sources used include church books from prisons and parishes; these have been accessed through the Swedish National Achives’ digital search service.   The results from the study show that the risk of recidivism among the previously incarcerated women was low. Whether or not they relapsed into crime was largely influenced by economic factors, which were also crucial to the possibility of reintegration. Several of the women who are judged to have succeeded in reintegrating also seem to have been affected by a positive family sitatuation; in addition, reintegration appears to have been facilitated for those who chose to move to another location.

The women who fought for suffrage during the turn of the century were opposing many of the current conceptions about how women were supposed to act, primarily in the sense that they were active, had agency and created their own space to maneuver. Most research on the suffrage movement in Sweden has focused on the central organization and not on the local grassroots movements. The purpose of this study is therefore to examine women’s collective space to maneuver in Umeå by studying women’s organization in Umeå Förening för kvinnans politiska rösträtt (FKPR) during the period 1903-1921. The study is carried out by examining preserved material from the organization’s protocols and local newspapers during the time period. The study uses Maud Eduard’s theory on space to maneuver in order to analyze the material. Eduard’s theory focuses on how women’s organizations are important in the process of undoing gender and how the organization itself has impact on women’s collective space to maneuver. The analytic part of the study highlights how conceptions about gender and class were central for the women’s space to maneuver and that Umeå FKPR both challenged and reproduced these conceptions. The results show that the collective actions of the suffragist-women contributed to make visible the constructions of the masculine and the feminine. The actions by the suffragettes in Umeå therefore contributed to drawing attention to the fact that gender was a political dimension. The study concludes by discussing the actions of women in relation to their space to maneuver, the local context and the importance of women’s networks.

Uppsatsen bygger problemformuleringar som ämnar undersöka hur den kvinnliga representationen i läromedel i samhällskunskap för gymnasiet ser ut. Samt om det över tid hade blivit någon förändring. Fyra textböcker har analyserats med Hirdmans teori om genussystemet och maskulin hegemoni som teoretisk grund. Samt hur väl de stämmer överens med rådande styrdokument. Två böcker har varit aktuella för den nuvarande läroplanen Gy11 och två gällde för den förra, Lpf94. Främst har en kvalitativ litteraturanalys gjorts men som komplement även en kvantifiering av män och kvinnor som nämns i text och syns på bild har gjorts. Resultatet av tidigare forskningen återupprepas i denna studie och det går att konstatera att den kvinnliga representationen i läromedel är undermålig. Skolan har i uppdrag att elever ska få en utbildning och utveckla sina intressens som inte bygger på fördomar om manligt och kvinnligt, men med läromedlen som ingår i den här studien visar sig vara bristfälliga.

Denna undersökning fokuserar på kvinnliga verkställande direktörer (VD:ar) i industristaden Skellefteå. Syftet med denna kvalitativa undersökning är att undersöka vilka möjligheter, utmaningar, drivkrafter och stödfunktioner som kvinnliga VD:ar i Skellefteå har stött på längs vägen till toppen samt i deras nuvarande position. Detta område ansågs viktigt att undersöka då kvinnor i denna position är underrepresenterade, trots att studier visar att kvinnliga ledare är effektiva och bidrar till utveckling i företagen samt att organisationer överlever längre med en kvinnlig ledare. Då Skellefteå är ett exempel på en huvudsaklig manlig miljö, är det önskvärt att kvinnor ska bli intresserade av att utvecklas mer i staden. I denna studie består den teoretiska referensramen av självtillitsteorin, självbestämmandeteorin samt teorin om glastaket. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer användes för att besvara studiens syfte. Det empiriska materialet bygger på intervjuer med fem kvinnliga verkställande direktörer inom olika branscher. En intervjuguide utformades utifrån syftet med studien samt vårt teoretiska ramverk, och användes under samtliga intervjuer. Detta har bidragit till en bra struktur på intervjuerna samt underlättat tolkning och analys av materialet. Resultatet tyder på att möjligheterna kvinnorna stöter på för att nå en VD-position i en industristad har varit fler än utmaningarna, att det finns en del drivkrafter hos de kvinnliga VD:arna, att de både haft och har stöd från olika funktioner som har varit av vikt för deras resa och nuvarande position samt att det finns åtminstone en möjlighet och några utmaningar med att vara en kvinnlig VD i en industristad. Vi anser att studiens resultat kan vara betydelsefullt för andra VD:ar eller bolagsstyrelser då resultatet visar att det behövs fler kvinnor i ledande positioner som visar vägen, detta för att fler kvinnor ska våga satsa och avancera till ledande positioner.

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning är en sedvänja som troligtvis funnits i omkring 2000 år och det handlar i hög grad om kulturella och sociala faktorer. Det beräknas att omkring 200 000 miljoner kvinnor och flickor har genomgått kvinnlig könsstympning. Det mångkulturella samhället medför att dessa kvinnor med bakgrund i länder där kvinnlig könsstympning praktiseras kan behöva vård i olika former. Utifrån tidigare forskning upplever dessa kvinnor otillräcklig kunskap hos sjukvårdspersonalen. För att kunna förse en bättre och ändamålsenlig vård är det av betydelse att sjuksköterskan utvecklar kulturell kompetens kring ämnet.  Syfte: Syfte var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att vårda kvinnor som blivit könsstympade.  Metod: Den metod som valdes ut för studien var Fribergs (2017) allmänna litteraturöversikt med kvalitativ design och induktiv ansats. Studien baserades på sju vetenskapliga artiklar som utgick från en kvalitativ metod. Analysmodellen utgick från Fribergs (2022) fyrastegs modell.   Resultat: Ur resultatet framkom tre olika kategorier; Brist på kunskap och erfarenheter vid kvinnlig könsstympning, Sociokulturella hinder vid kvinnlig könsstympning och Ogynnsamma effekter vid kvinnlig könsstympning.  Slutsats: I studien framgår det att sjuksköterskor upplever brist på kunskap och erfarenhet kring kvinnlig könsstympning, att det finns sociokulturella hinder i omvårdnaden och att kvinnlig könsstympning ger ogynnsamma effekter avseende kvinnans psykiska, fysiska och reproduktiva hälsa. Det är därför av stor betydelse att sjuksköterskor ökar sin kunskap och kulturella kompetens inom ämnet för att främja tryggheten i omvårdnaden av kvinnor som blivit könsstympade.  Nyckelord: erfarenhet, kunskap, kvinnlig könsstympning, omvårdnad, sjuksköterska.

BAKGRUND: Kvinnlig könsstympning är en traditionell sed djupt rotad i kultur och religion. Ingreppet innebär ett delvist eller fullständigt avlägsnande eller annan skada på de kvinnliga genitalierna av icke medicinska skäl. Ingreppet medför allvarliga hälsorisker och påverkar kvinnors sexuella hälsa. Idag beräknas över 200 miljoner kvinnor och flickor vara könsstympade världen över. För att kunna erbjuda dessa kvinnor vård av högsta kvalité är det av vikt att sjuksköterskan besitter djupare kunskap om fenomenet. SYFTE: Beskriva upplevelsen av sexuell hälsa hos kvinnor som har genomgått könsstympning. METOD: En deskriptiv litteraturöversikt som bygger på tio artiklar med en kvalitativ ansats samt en artikel med en mixad metod. För artikelsökningarna har databaserna Cinahl Complete och PubMed använts. Analysen har utförts i enlighet med Polit och Beck (2021). RESULTAT: Litteraturöversikten resulterade i två kategorier och fyra underkategorier; Fysiska erfarenheter; Att begränsas i sin sexuella hälsa & att leva med smärtsamma komplikationer samt Psykiska erfarenheter; Att få men för livet & att känna bristen på lust och intimitet. SLUTSATS: FGM har en negativ verkan på kvinnans sexuella hälsa. Studiens data visar att en kunskapsbrist föreligger hos sjuksköterskor gällande FGM. För att främja god sexuella hälsa behöver sjuksköterskor tydligare riktlinjer samt mer kunskap om ingreppets kulturella rötter och konsekvenser. / BACKGROUND: Female genital mutilation is a traditional practice deeply rooted in culture and religion. The procedure involves a partial or complete removal or other harm to the female genitalia for non-medical reasons. The procedure poses serious health risks and affects women's sexual health. Today, more than 200 million women and girls are estimated to be genital mutilated worldwide. In order to offer these women care of the highest quality it is of great importance that the nurse possesses deeper knowledge of the phenomenon. AIM: Highlight the experience of sexual health in women who have undergone genital mutilation. METHOD: A descriptive literature review based on ten articles with a qualitative approach and one article with a mixed method. For article searches, databases Cinahl Complete and PubMed have been used. The analysis has been carried out in accordance with Polit and Beck (2021). RESULT: The literature review resulted in two categories and four subcategories; Physical experiences; To be limited in their sexual health & to live with painful complication as well as Mental experiences; To be permanently marked & to feel the lack of desire and intimacy. CONCLUSION: FGM has a negative effect on women's sexual health. The study's data show that there is a lack of knowledge amongst nurses regarding FGM. To promote good sexual health nurses need clearer guidelines as well as more knowledge about the cultural roots of the procedure and its consequences.

Genom männens historiska överrepresentation av våldsbrott har den kvinnliga brottsligheten ofta kommit i skuggan inom den historiska forskningen, barnamord och häxprocesserna undan-tagna. Giftmord var i fråga om kvinnor, i jämförelse med andra kvinnliga våldsbrott, ett vanligt förekommande brott under 1800-talet. Syftet med denna uppsats är att studera kvinnor åtalade för giftmord vid Svea hovrätt, åren 1870–1890. Genom att studera Svea hovrätts domböcker har 32 åtalade kvinnor för giftmord identifierats under åren 1870–1890. Uppsatsen undersöker hur vanligt förekommande brottet giftmord var i relation till andra våldsbrott med dödlig utgång begångna av kvinnor under denna period. Vidare undersöks vilka som föll offer för detta brott och om tillvägagångssättet skiljde sig åt beroende på vem offret var, samt hur vanligt förekom-mande det var att de anklagade dömdes för brottet i Svea hovrätt. Resultaten visar på att gift-mord tillsammans med mord på barn var de vanligast förekommande våldsbrotten med dödlig utgång, begångna under perioden. De vanligaste offren för kvinnliga giftmord var barn, följt av make, förälder och slutligen övriga offer. Kvinnorna som begick brotten var i hög grad från en enkel social bakgrund, boende på landsbygden. Arsenik var det gift som användes i en majoritet av fallen, men även fosfor, salpetersyra och opiumbaserade läkemedel förekom. Graden av fri-kännande bland de kvinnliga giftmörderskorna var hög med en frikännandegrad på 47%.

Sammanfattning Bakgrund: Kvinnlig könsstympning är en hälso- och människorättsfråga som sträcker sig till västländer. Det uppskattas att det bor omkring 125 miljoner kvinnor med kvinnlig könsstympning över hela världen. Ungefär 38 000 könsstympade kvinnor lever i Sverige, varav 7000 är flickor som är underåriga. Förekomsten av kvinnlig könsstympning är högst i de afrikanska länderna, men kan även förekomma på andra håll i världen, såsom mellanöstern. Det finns inga hälsofördelar med kvinnlig könsstympning. Däremot har könsstympning både kortsiktiga och långsiktiga negativa hälsokonsekvenser som kan leda till fysiska och psykologiska problem. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva hur könsstympade kvinnor upplever mötet med sjukvården.Metod: En beskrivande litteraturstudie som är baserad på elva empiriska originalstudier. Studierna söktes i databasen PubMed. Resultat: Efter sammanfattande av de elva studierna identifierades två huvudteman som är “negativa upplevelser av möten med sjukvården” och “positiva upplevelser av möten med sjukvården”. Det första huvudtemat inkluderar tre underteman: “könsstympade kvinnors upplevelse av att känna sig uttittad av vårdpersonalen”, “könsstympade kvinnors upplevelse av att känna sig tvingade till kejsarsnitt” och “könsstympade kvinnors upplevelse av brister i kommunikationen med vården”. Slutsats: Könsstympade kvinnor hade negativa och positiva upplevelser vid sina möten med sjukvården. Könsstympade kvinnor stötte på negativa attityder när de mötte sina vårdgivare, såsom kränkande kommentarer, kommunikationssvårigheter och saknad av respekt. En del könsstympade kvinnor upplevde även att de blev tvingade till ett kejsarsnitt. Vissa kvinnors erfarenheter och upplevelser av mötet med sjukvården tyder på en markant frånvaro av empatisk och professionell vård samt kunskapsluckor hos vårdpersonalen om kvinnlig könsstympning. En mer patientcentrerad och mänsklig rättighetsbaserad vård bör tillämpas för att kunna erbjuda en omvårdnad av hög kvalitet till dessa kvinnor. Nyckelord: Hälso- och sjukvårdspersonal, Kvinnlig könsstympning, Omskärelse, Upplevelse / ABSTRACT Background: Female genital mutilation is a health and human rights issue that extends to Western countries. It is estimated that there are around 125 million women with female genital mutilation worldwide. About 38,000 women with genital mutilation live in Sweden, of which 7,000 are girls who are minors. The prevalence of female genital mutilation is highest in African countries, but can also occur elsewhere in the world, such as in the Middle East. There are no health benefits of female genital mutilation. However, genital mutilation has both short-term and long-term negative health consequences that can lead to physical and psychological problems. Aim: The purpose of this literature review is to describe how women with genital mutilation experience the encounter with healthcare. Method: A descriptive literature study based on eleven empirical original studies. The PubMed database was used to search for the studies. Results: After summarizing the eleven studies, two main themes were identified which are "negative experiences of encounters with healthcare" and "positive experiences of encounters with healthcare". The first main themes include three sub-themes: "women with genital mutilation’s experience of feeling stared at by healthcare providers”, "women with genital mutilation’s experience of being forced to have a caesarean section" and “women with genital mutilation’s experience of shortcomings in communication with health care providers". Conclusion: Women with genital mutilation had both negative and positive experiences in their encounters with healthcare. Women with genital mutilation encountered negative attitudes when they met their caregivers, such as abusive comments, communication difficulties and lack of respect. Some women with genital mutilation experienced also that they were forced to have a caesarean section. Some women's experiences of their encounters with health care indicate a marked absence of empathic and professional care as well as knowledge gaps among the healthcare providers about female genital mutilation. A more patient-centered and human rights-based care should be applied to be able to offer high-quality care to these women. Keyword: Circumcision, Experience, Female genital mutilation, Healthcare personnel

Barn i ett- till treårsåldern möter bilderböcker varje dag i förskolan och kan lära sig att förstå världen genom det som böckerna förmedlar. Pedagogers val av böcker kan därför spela en ledande roll vilka normer som vidareförs till barn. Denna studie syftar till att undersöka hur genus synliggörs i bilderböcker som riktar sig till yngre barn, då det kan skapa en större förståelse för hur böcker kan fungera normbrytande i förskola och samhälle. Studien undersökte bilderböcker skrivna mellan 1970-2020, för att även studera om det skett en utveckling i hur genus framställs i bilderböcker efter läroplanen för förskolans framskrivning 1998. Då bilderböcker ofta porträtterar karaktärer även som djur eller figurer blev det relevant att även undersöka hur genus skiljer sig mellan dem och människor. Genom en bilderboksanalys analyserades 18 bilderböcker för barn i ett- till treårsåldern med hjälp av ett normkritiskt perspektiv, samt Yvonne Hirdmans genusteori om ett genussystem. Utifrån en kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys fördes statistik över bilderböckernas karaktärer, samt deras färger, egenskaper och sysslor, vilket sedan tolkades med utgångspunkt i ett genusperspektiv. Studiens resultat påvisade att moderna bilderböcker porträtterat karaktärer till störst del som normbrytande i egenskaper och sysslor. De kvinnliga karaktärerna illustrerades övervägande med normbrytande färger, medan de manliga illustrerades med normativa eller neutrala. I de äldre bilderböckerna porträtterades kvinnorna normativt, vilket visade på en utveckling i jämförelse med de moderna. De manliga karaktärerna påvisade inte på någon större utveckling, då de i de äldre böckerna redan var normbrytande i samma bredd som i de moderna. Resultatet visade även att mänskliga karaktärer oftare porträtterades med stereotypt manliga eller kvinnliga karaktärsdrag än djur och figurer. Neutrala karaktärer var även till större del porträtterade bland djur och figurer än bland människor. Slutsatsen av resultatet blev att barn behöver ta del av bilderböcker skrivna i båda tidsperioderna, då det ger en mångfald som kan inkludera fler karaktärsdrag och då även möjliggöra en förståelse hos barnen för olikheter.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kvinnor upplever sin sociala position i en mansdominerad supporterkultur som supportrar i Herrallsvenskan. Det centrala är att nå en djupare förståelse för hur kvinnor upplever den manligt dominerade supporterkulturen, vilka erfarenheter de har av interaktion med andra supportrar samt hur det upplever det egna supporterskapet. En kvalitativ metod tillämpades i form av semistrukturerade intervjuer med sju kvinnliga supportrar till AIK, Hammarby IF, Djurgårdens IF, Malmö FF och IFK Göteborg. Det teoretiska ramverket för studien är Randall Collins (2004) teori om interaktionsritualer, Yvonne Hirdmans (1988) teori om genussystemet samt Raewyn Connells (1999) teori om hegemonisk maskulinitet. Studiens resultat visar att kvinnor upplever att fotbollen i allmänhet och supporterskapet i synnerhet har en stor betydelse för deras identitet i form av att det bidrar med gemenskap och gruppsolidaritet. Att vara kvinnlig supporter i en supporterkultur som numerärt domineras av män medför att könet får relevans situationellt för kvinnornas sociala position. Detta företer sig genom att de bemöter begränsningar och maktutövande av manliga supportrar som utmynnade i att de kvinnliga supportrarna behöver tillämpa strategier för att erkännas som ‘riktiga’ supportrar. / The purpose of this essay is to examine how female football supporters experience their social position within the supporter culture surrounding Herrallsvenskan. The focus is to present a deeper understanding of how female supporters experience the male dominated supporter culture, what experience they have of interactions within the culture and how they experience the supportership itself. The study is based on qualitative research, collected using semi-structured interviews with seven female supporters of AIK, Hammarby IF, Djurgårdens IF, Malmö FF and IFK Göteborg. Randall Collins (2004) theory of Interaction ritual chain, Yvonne Hirdmans (1988) theory of the genus system and Raewyn Connells (1999) theory of hegemonic masculinity were applied as a theoretical framework for the study. The result of the study shows that women's experience of football, but the supportership in particular, has a great impact on their identity by contributing with a sense of community and solidarity. In a supporter culture that is numerically dominated by men, the gender situationally becomes relevant for female supporters and their social position. These situations are characterized by restrictions and expressions of power by male supporters, this results in strategies that the female supporters must use to be recognised as real supporters.