Bakgrund och problemformulering: Vi lever i ett allt mer mångkulturellt samhälle och detta syns även inom hälso-och sjukvården. Det finns mycket forskning som visar på vikten av en bred kulturell kompetens hos vårdpersonal. Sedans början av 90 talet har allt fler invandrat från länder där kvinnlig könsstympning praktiserats. Kvinnlig könsstympning innefattar bortagande eller skada av det yttre kvinnliga könsorganet av icke medicinska skäl. Det finns inga hälsovinster med ingreppet och det kan leda till en rad både kort och långsiktiga komplikationer. Vårdpersonal jobbar under en rad lagar och förordningar och är skyldiga att vårda alla patienter likvärdigt oavsett var ifrån de härstammar. Öppenhet, lyhördhet och förståelse måste prägla vårdpersonalens arbete, så att vi i inte låter attityder och fördommar påverka oss, vilket istället kan leda till att mötet med västerländsk sjukvårdspersonal innebär diskriminering för dessa kvinnor. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa hur kvinnor, som kommer från kulturer där kvinnlig könsstympning är allmänt utbrett, upplever mötet mellan västerländsk hälso- och sjukvårdpersonal. Metod: Litteraturstudie av tio vetenskapliga artiklar, en kvantitativ och nio kvalitativa som är granskade, analyserades och indelade i teman. Resultat: Resultatet belyser smärtsamma minnen av kvinnlig könsstympning i samband med gynekologiska undersökningar och förlossningar, känslan av skam, kunskapsbrist hos vårdpersonalen, bemötande och kommunikation. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån de vårdvetenskapliga begreppen, lidande, livsvärld och vårdrelation. Lidande beskriver det som kvinnorna upplevt när minnen av den genomgångna könsstympningen kommit tillbaka, samt lidandet i den dubbla skam de upplevt. Livsvärlden belyser kvinnornas egen syn på könsstympningen, ställt intill den västerländska vårdpersonalen syn på ingreppet. Vårdrelationen tar upp vikten av kommunikation och att möta denna patientgrupp med ett öppet sinne samt att skapa förtroende och tillit. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning är en sedvänja som utförs av traditionella, kulturella eller religiösa skäl. Ökad invandring till västvärlden har inneburit att vårdpersonal kommer att möta kvinnor som könsstympats och brist på kunskap och praktiska färdigheter hos vårdpersonal kan få konsekvenser för vårdandet. Syfte: Att belysa könsstympade kvinnors erfarenheter av kulturella påverkansfaktorer i omvårdnaden. Metod: Litteraturstudie med en deduktiv riktad innehållsanalys. Det utfördes en litteratursökning i vårdvetenskapliga databaser. Resultat: Resultatet från elva vetenskapliga artiklar placerades in i de förutbestämda kategorierna vilka var; Erfarenheter av religiösa och kulturella värderingar, Erfarenheter av kommunikation och språk, Erfarenheter av teknologi, Erfarenheter av utbildning, Erfarenheter av släktskap och sociala band och Erfarenheter av lagar och politik. Slutsats: Mötet mellan könsstympade kvinnor och den västerländska sjukvården präglas ofta av kommunikationssvårigheter och kulturella skillnader. Sjuksköterskors bristande kunskap om att vårda könsstympade kvinnor kan medföra att kvinnorna känner sig osäkra och oprofessionellt bemötta vilket kan orsaka onödigt lidande. Framtida forskning bör fokusera på hur dessa kvinnor vill bli vårdade vilket kan vara till nytta för alla verksamma sjuksköterskor. / Background: Female genital mutilation (FGM) is a custom that is performed for traditional, cultural or religious reasons. The increase of immigration to the western world has caused that nursing staff will meet and care for females that have undergone FGM. Lack of knowledge and practical skills amongst the hospital personnel treating the patients may lead to implications for the caring procedures. Purpose: To highlight genitally mutilated women’s experiences of cultural factors in nursing care. Method: A literature study with a directed content analysis. A literature research was performed in health scientific databases. Results: The findings from eleven scientific articles were placed in the predetermined categories which were: experiences of religious and cultural beliefs, experiences of language and communication, experiences of technology, experiences of education, experiences of kinship and social ties and experience of politics. Conclusion: The meeting between genitally mutilated women and western healthcare is often characterized by communication problems and cultural differences. Nurses’ lack of knowledge in caring for women with FGM causes the women to feel insecure, badly threated and may cause unnecessary suffering. Future research should focus on how these women wants to be cared for which can be of benefit to all active nurses.

No description available.

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning innebär att av icke-medicinska skäl utföra en partiell eller total borttagning av de yttre kvinnliga könsorganen. Det finns fyra olika typer av könsstympning med olika allvarlighetsgrader. Sannolika orsaker är att kontrollera kvinnans sexliv samt kulturella strukturer. Varje år genomgår 3,9 miljoner kvinnor en könsstympning i Afrika, Mellanöstern samt Asien. Ingreppet görs oftast på flickor mellan fyra och 14 år.  Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskans kunskap, attityd samt erfarenhet gällande kvinnlig könsstympning.  Metod: En litteraturöversikt enligt Fribergs metod som inkluderade tio vårdvetenskapliga artiklar med olika metoder, fem kvalitativa och fem kvantitativa artiklar. Databaserna som användes för att hitta artiklarna var Cinahl Complete och PubMed. Analysen gjordes med hjälp av en tematisk syntes för att identifiera olika teman.  Resultat: Resultatet presenterades i tre separata teman samt tre subteman. Kunskapsnivån gällande ingreppet varierade, olika attityder gentemot kvinnlig könsstympning identifierades och majoriteten av hälso- och sjukvårdspersonalen uttryckte svårigheter i mötet med och vårdandet av kvinnor som genomgått en könsstympning.  Diskussion: Generellt besitter sjuksköterskan låg kunskap kring kvinnlig könsstympning, där attityden till ingreppet varierar världen över. Detta kan bland annat bero på bristande utbildning, låg medvetenhet, ett icke-jämställt samhälle, kulturell påverkan och ekonomisk vinning. Madeleine Leiningers soluppgångsmodell ligger till grund för diskussionen. / Background: Female genital mutilation (FGM) involves performing, for non-medical reasons, a partial or total removal of the external female genitalia. There are four different types of female genital mutilation with varying degrees of severity. Plausible reasons are to control the woman's sex life as well as cultural structures. Every year, 3.9 million women undergo FGM in Africa, the Middle East and Asia. The practice is most often done on girls between the ages of four and 14. Aim: The aim of this literature review was to enlighten the knowledge, attitudes and experiences of female genital mutilation among nurses.  Method: A literature review according to Fribergs method that included ten articles with different methods, five qualitative and five quantitative articles. The databases used to find the articles were Cinahl Complete and PubMed. The analysis was done using thematic synthesis to identify different themes.  Results: Results were presented in three separate themes together with three subthemes. The level of knowledge regarding FGM varied, different attitudes towards female genital mutilation were identified and the majority of the health personnel expressed difficulties in caring for women with FGM.  Discussion: In general, nurses have low knowledge of FGM, where the attitude towards the practice varies worldwide. This due to, among other things, the lack of education, awareness, a non-equal society, cultural influence and financial gain. Madeleine Leininger's sunrise model forms the basis of the discussion.

<p>Uppsatsen Kvinnlig kluvenhet undersöker Maria Gripes roman Skugg-gömman, sista delen i</p><p>tetralogin Skuggserien, ur ett feministiskt perspektiv. Skugg-gömman skiljer sig markant från</p><p>de tidigare romanerna i Skuggserien till form och innehåll. Den huvudsakliga frågan som</p><p>ställs i undersökningen är huruvida karaktären Carolins kluvenhet och romanens form kan</p><p>kopplas till kön. Genom en närläsning av Skugg-gömman görs ett försök att komma närmare</p><p>det ogreppbara och opålitliga i berättandet och hos karaktären. Paralleller till tidigare</p><p>forskning dras där framför allt feministisk teori och litteraturteori ger stöd för romanens</p><p>koppling till kön. En kort presentation av begreppet kluvenhet och ett undersökande av den</p><p>kvinnliga kluvenhetens historia görs. Författargrepp, gotiska inslag, dubbelgångarmotivet,</p><p>undersökandet av det egna jaget, speglandet och förklädnadstemat diskuteras.</p><p>Undersökningen tyder på att form och innehåll tillsammans formar ett slags kluvet vara som</p><p>är specifikt kvinnligt. Analysen leder till resultatet att detta kluvna och specifikt kvinnliga</p><p>vara skapas på två plan. Dels genom romanens uppbyggnad såsom dess tema, berättarteknik</p><p>och gotiska inslag. Dels genom personifikationen av det kluvna kvinnliga; karaktären Carolin.</p>

<p> </p><p>Flickor med AD/HD upptäcks ofta inte i tid vilket kan ge konsekvenser inom flera områden under uppväxten. Syftet med denna uppsats var att bidra till en ökad förståelse kring hur diagnosen AD/HD kan påverka livet under uppväxten för flickor. Sex vuxna kvinnor med AD/HD intervjuades för denna studies syfte. Studien grundade sig i kvalitativ metod med hjälp av fenomenologisk tolkning samt meningskoncentrering vid sammanställning och analys av intervjumaterialet. Undersökningen fokuserade på sex centrala teman; diagnosens betydelse, skola, fritid, familjen, jämnåriga relationer och självuppfattning. Resultatet förtydligade att dessa centrala teman är betydelsefulla områden för en flicka med AD/HD under uppväxten. Ett fastställande av diagnosen AD/HD spelar en central roll gällande förståelse och hjälp från omgivningen. Studien visade på att flickor med AD/HD har vissa svårigheter i relationer till lärare, jämnåriga samt familj under uppväxten. För majoriteten av respondenterna har mamman varit det viktigaste stödet under uppväxten. Det har framkommit att familj och lärare har svårt att förstå samt att hantera flickor med AD/HD. Flickor med AD/HD har olika grad av svårigheter och tillgångar i skolarbetet samt i vardagen. I studien framgick det att undervisningsformen har betydelse för en flicka med AD/HD. Självuppfattningen hos en flicka med AD/HD kan påverkas av samhällets syn på hur en flicka ska vara. I studien framgick det tydligt att flertalet av respondenterna upplevt sig som en pojkflicka under uppväxten. Studien visade även på förekomst av psykisk ohälsa hos flickor med AD/HD under uppväxten.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att studera hur maskulinitet, femininitet och sexualitet framställs i tjej- och killtidningar. Materialet har begränsats till artiklar på temat sex och samlevnad. Uppsatsen innehåller en kort inledning där materialet beskrivs och ungas förhållande till tidningarna diskuteras. Därefter följer teorier och tidigare forskning som är av intresse för uppsatsen. Som metod används valda delar av den kritiska diskursanalysen. Tidningarna har analyserats utifrån vilken publik de riktar sig till, tjejer eller killar. I analysen berörs bland annat tidningens förhållande till läsaren och hur kvinnlig sexualitet beskrivs i killtidningar och tvärt om. Uppsatsen avslutas med några reflektioner om resultatet och det material som utlämnats.</p>

<p>Ingen fråga har väckt så stor uppmärksamhet i Svenska kyrkan på 1900-talet som frågan om kvinnliga präster. Då och då under årens lopp har frågan kommit i fokus och förmedlats till allmänheten genom TV, radio och tidningar. År 1958 fick kvinnan genom kyrkomötets beslut tillträde till prästtjänst på samma villkor som en man. Lagen trädde i kraft den 1 januari 1959. Kvinnans väg till den prästerliga tjänsten har varit lång och föregicks av nästan fyrtio års diskussioner på kyrkomöten och i Riksdagen. Diskussionerna startade år 1919 d.v.s. betydligt senare än diskussionerna i den statliga debatten som gällde kvinnans tillträde till statsämbetet. Diskussionerna i den "världsliga" debatten startade på 1860-talet. Idag, drygt fyrtio år efter 1958 års beslut pågår fortfarande, inom kyrkliga kretsar, diskussionen om kvinnans rätt och hennes lämplighet till prästtjänst. De som är emot kvinnliga präster hävdar bestämt att deras övertygelse inte handlar om att de har en patriarkal nedvärderande kvinnosyn där kvinnan är underordnad mannen. Tvärtom är motståndarna till kvinnliga präster noga med att upphöja kvinnan. De menar att deras ställningstagande i stället bygger på bibliska och teologiska grunder. Många av dem som är motståndare till kvinnliga präster menar att kyrkans beslut 1958 endast var en eftergift mot staten. Idag har diskussionen bland motståndarna i hög grad ändrat fokus från kvinnans rätt att inneha prästtjänst, till den utsatta position de manliga prästerna upplever att de befinner sig i då de på grund av sin bibeltolkning och tradition inte anser sig kunna tjänstgöra tillsammans med kvinnliga präster. Motståndarnas kamp handlar idag mycket om att kunna utöva sitt ämbete enligt sin trosövertygelse.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka argument som fördes mot kvinnliga präster under 1900-talet med betoning på de argument som kom fram under kyrkomötena år 1957 och 1958. Jag kommer också att undersöka vilka argument motståndarna använder sig av idag. Vidare kommer jag att jämföra argumenten som fördes i debatten på 1920- och 1930-talet om kvinnans tillträde till det statliga ämbetet med de argument som fördes mot kvinnliga präster på 1950-talet. Slutligen vill jag undersöka hur motargumenten har förändrats över tid.</p>

<p>Idag väljer allt fler män att utbilda sig till röntgensjuksköterska. Därmed har också intima vårdhandlingar mellan manlig röntgensjuksköterska och kvinnlig patient i samband med radiologiska undersökningar blivit vanligare. Syftet med denna intervjustudie var att undersöka manliga röntgensjuksköterskors upplevelser av att undersöka kvinnliga patienter vid intima radiologiska undersökningar. Studien grundas på fem semistrukturerade intervjuer som resulterade i tre övergripande kategorier. Härvid har innebörden av intimitet riktats mot radiologisk verksamhet. Vidare har faktorer som inverkar på vårdmötet både hos röntgensjuksköterskan och hos patienten belysts. Slutligen framkom att röntgensjuksköterskorna använde sig av diverse strategier för att underlätta vårdrelationen vid intima radiologiska undersökningar. Således visar denna studie på att svårigheter kan uppkomma vid intima vårdsituationer. Enligt författarnas vetskap är denna studie den första som undersöker intimitet på radiologisk verksamhet. Denna kartläggning är följaktligen angelägen då intima vårdmoment riskerar att upplevas som generande eller påträngande och därmed äventyra en god vård.</p>

Syftet med uppsatsen är att studera hur maskulinitet, femininitet och sexualitet framställs i tjej- och killtidningar. Materialet har begränsats till artiklar på temat sex och samlevnad. Uppsatsen innehåller en kort inledning där materialet beskrivs och ungas förhållande till tidningarna diskuteras. Därefter följer teorier och tidigare forskning som är av intresse för uppsatsen. Som metod används valda delar av den kritiska diskursanalysen. Tidningarna har analyserats utifrån vilken publik de riktar sig till, tjejer eller killar. I analysen berörs bland annat tidningens förhållande till läsaren och hur kvinnlig sexualitet beskrivs i killtidningar och tvärt om. Uppsatsen avslutas med några reflektioner om resultatet och det material som utlämnats.