Syftet med uppsatsen är att studera hur maskulinitet, femininitet och sexualitet framställs i tjej- och killtidningar. Materialet har begränsats till artiklar på temat sex och samlevnad. Uppsatsen innehåller en kort inledning där materialet beskrivs och ungas förhållande till tidningarna diskuteras. Därefter följer teorier och tidigare forskning som är av intresse för uppsatsen. Som metod används valda delar av den kritiska diskursanalysen. Tidningarna har analyserats utifrån vilken publik de riktar sig till, tjejer eller killar. I analysen berörs bland annat tidningens förhållande till läsaren och hur kvinnlig sexualitet beskrivs i killtidningar och tvärt om. Uppsatsen avslutas med några reflektioner om resultatet och det material som utlämnats.

Uppsatsen Kvinnlig kluvenhet undersöker Maria Gripes roman Skugg-gömman, sista delen i tetralogin Skuggserien, ur ett feministiskt perspektiv. Skugg-gömman skiljer sig markant från de tidigare romanerna i Skuggserien till form och innehåll. Den huvudsakliga frågan som ställs i undersökningen är huruvida karaktären Carolins kluvenhet och romanens form kan kopplas till kön. Genom en närläsning av Skugg-gömman görs ett försök att komma närmare det ogreppbara och opålitliga i berättandet och hos karaktären. Paralleller till tidigare forskning dras där framför allt feministisk teori och litteraturteori ger stöd för romanens koppling till kön. En kort presentation av begreppet kluvenhet och ett undersökande av den kvinnliga kluvenhetens historia görs. Författargrepp, gotiska inslag, dubbelgångarmotivet, undersökandet av det egna jaget, speglandet och förklädnadstemat diskuteras. Undersökningen tyder på att form och innehåll tillsammans formar ett slags kluvet vara som är specifikt kvinnligt. Analysen leder till resultatet att detta kluvna och specifikt kvinnliga vara skapas på två plan. Dels genom romanens uppbyggnad såsom dess tema, berättarteknik och gotiska inslag. Dels genom personifikationen av det kluvna kvinnliga; karaktären Carolin.

Flickor med AD/HD upptäcks ofta inte i tid vilket kan ge konsekvenser inom flera områden under uppväxten. Syftet med denna uppsats var att bidra till en ökad förståelse kring hur diagnosen AD/HD kan påverka livet under uppväxten för flickor. Sex vuxna kvinnor med AD/HD intervjuades för denna studies syfte. Studien grundade sig i kvalitativ metod med hjälp av fenomenologisk tolkning samt meningskoncentrering vid sammanställning och analys av intervjumaterialet. Undersökningen fokuserade på sex centrala teman; diagnosens betydelse, skola, fritid, familjen, jämnåriga relationer och självuppfattning. Resultatet förtydligade att dessa centrala teman är betydelsefulla områden för en flicka med AD/HD under uppväxten. Ett fastställande av diagnosen AD/HD spelar en central roll gällande förståelse och hjälp från omgivningen. Studien visade på att flickor med AD/HD har vissa svårigheter i relationer till lärare, jämnåriga samt familj under uppväxten. För majoriteten av respondenterna har mamman varit det viktigaste stödet under uppväxten. Det har framkommit att familj och lärare har svårt att förstå samt att hantera flickor med AD/HD. Flickor med AD/HD har olika grad av svårigheter och tillgångar i skolarbetet samt i vardagen. I studien framgick det att undervisningsformen har betydelse för en flicka med AD/HD. Självuppfattningen hos en flicka med AD/HD kan påverkas av samhällets syn på hur en flicka ska vara. I studien framgick det tydligt att flertalet av respondenterna upplevt sig som en pojkflicka under uppväxten. Studien visade även på förekomst av psykisk ohälsa hos flickor med AD/HD under uppväxten.

Anledningen till att författarna gjorde denna studie var att bröstcancer är en av de vanligaste cancertyperna som drabbar kvinnor. Diagnosen innebär för de flesta kvinnor att hela eller delar av bröstet opereras bort. För många kvinnor representerar bröstet sexualitet och kvinnlighet. Syftet var att beskriva hur kvinnors sexualitet och sexuella relation förändras efter genomgången kirurgisk bröstcanceroperation och efterföljande behandling. Metoden var en kvalitativ litteraturstudie. Studien resulterade i tre huvudkategorier: (1) en förändrad kropp – en förändrad sexualitet, (2) en förändrad sexualitet – en förändrad sexuell relation, (3) emotionella förändringar i sexualiteten, samt tretton underkategorier. Resultatet visar att kvinnors sexualitet förändras både fysiskt och psykiskt. De flesta upplever en förändrad kroppsbild, minskad sexuell lust och njutning. Samlagen blir ofta smärtsamma vilket gör att många kvinnor drar sig undan sin partner. Många kvinnor upplever svårigheter i att prata om sin förändrade sexualitet med sin partner. Resultatet visar också att sjukvården ibland ger bristfällig information till kvinnor om eventuella biverkningar till följd av en bröstcanceroperation och efterföljande behandling. Då många bröstcancerdrabbade kvinnor upplever sexuella problem bör sjuksköterskor ge bättre information om eventuella biverkningar av behandlingen samt uppmärksamma dessa problem mer. Sjuksköterskor bör även möjliggöra till samtal med kvinnan om hennes funderingar kring sin förändrade sexualitet. / The reason why the authors conducted this study was that breast cancer is one of the most common types of cancer among women. For most women the diagnosis means that the entire or parts of the breast will have to be removed. For most women the breast represents sexuality and femininity. The aim was to describe how female sexuality and sexual relationship change after breast cancer surgery and subsequent treatment. The method was a qualitative litterature review. The study resulted in three main categories: (1) a changed body – a changed sexuality, (2) a changed sexuality – a changed sexual relationship, (3) emotional changes in sexuality, and thirteen subcategories. The result shows that female sexuality changes physically as well as psychically. Most women experience changes in body image, decreased sexual desire and pleasure. Intercourse becomes painful which makes many women withdraw from their partner. Many women experience difficulties in communicating about their changed sexuality with their partner. The result also shows that sometimes health care providers give poor information to women about plausible side effects due to breast cancer surgery and subsequent treatment. Because many women with breast cancer experience sexual problems nurses should give better information about plausible side effects from the treatment and highlight these problems. Nurses should also enable conversations with women regarding their thoughts concerning their changed sexuality.

Den här uppsatsen visar hur fyra kvinnliga författare debutromaner, från 1891-2000, har blivit mottagna. Undersökningen diskuterar hur kritiker förhåller sig till verken och författarnas kön. Undersökningen vill visa på hur kritikernas förhållningsätt till kvinnliga författare har förändrats under ett sekel. Vidare studeras vilka tendenser som påvisar att författarna har blivit recenserade med utgångspunkt i traditionella könsmönster.   Vår teoretiska utgångspunkt är genus och uppsatsens metodologiska tillvägagångssätt utgörs av Ruth Wodaks definition av kritisk diskuranalys (CDA).  Resultatet visar att normen kring kvinnans ställning i samhället präglar hur litteraturkritiken bemöter kvinnliga författare. Den förändring som har skett under hundra år avspeglas även i mottagandet av romanerna.   Summeringen är kritiken har tidigare haft ett tydligt fokus på författarens kön och en förmyndarartad hållning. I recensionerna av de senare verken från sent 50-tal och framåt är istället innehållet och språket i fokus och författarens kön har en underordnad betydelse.

Bakgrund: Varje år könsstympas fler än 2 miljoner kvinnor. Traditionen att könsstympa kvinnor går så långt tillbaka i historien att ingen historiker i dagsläget kan säga exakt hur, var och varför denna sedvänja uppstod. Det förekommer i ett trettiotal länder. Ingreppet sker ofta utan smärtlindring, sterila instrument och kompetent personal. I Sverige är kvinnlig könsstympning brottsligt, lagen gäller alla svenska medborgare oavsett om det sker inom Sveriges gränser eller utanför. Antalet könsstympade kvinnor i Sverige har ökat i takt med ökad invandring. Kvinnlig könsstympning kan ses som ett övergrepp och kan ge konsekvenser för kvinnor livet ut. Syfte: Syftet var att belysa de fysiska, psykiska och sociala konsekvenserna för kvinnor som genomgått könsstympning. Metod: En litteraturstudie genomfördes enligt Forsberg (2006) och startade med sökningar i databaserna Cinahl och PubMed. Sju kvantitativa och fyra kvalitativa artiklar valdes ut för analys. Resultat: De fysiska konsekvenserna rörde främst miktion, menstruation och sexuellt samliv. Känslomässiga trauman och en känsla av förlust dominerade de psykiska konsekvenserna. Gällande de sociala konsekvenserna berördes kvinnornas identitet till stor del samt deras upplevelser av hur västerlänningar ser på dem. Resultatet visar på övervägande negativa fysiska, psykiska och sociala konsekvenser. Även positiva aspekter har framkommit. Diskussion: I resultatet framgick tre större teman som var gemensamt för de fysiska, psykiska och sociala konsekvenserna. Dessa var kulturkrock, sociala påtryckningar och individ. De kan bidra till att förbättra omvårdnaden av kvinnor som genomgått könsstympning. Diskussionen inspireras av teorin Theory of cultural marginality där fokus ligger på att förklara människors reaktioner då två kulturer kolliderar. / Background: Each year, about 2 million women undergoes genital mutilation. The tradition of genital mutilation of women goes so far back in history that no historians in our time can say exactly how, where and why this practice occurred. The only thing we know is that the practice of female genital mutilation is performed in about thirty countries. The surgery is often done without analgesia, sterile instruments and medically skilled personnel. In Sweden, genital mutilation is a crime and the law applies to all Swedish citizens, regardless of whether it occurs within Sweden's borders or outside. The number of genitally mutilated women in Sweden has increased in line with increased immigration. Genital mutilation can be seen as an assault and may have consequences for women throughout their lives. Purpose: The purpose was to illuminate the physical, psychological and social consequences for women who have undergone genital mutilation. Methods: A literature review was conducted in accordance to Forsberg (2006). The search started out by using two databases, Cinahl and PubMed. Seven quantitative and four qualitative articles were selected for analysis. Results: The physical consequences were related to urination, menstruation and sexual intimacy. Emotional trauma and a sense of loss dominated the psychological consequences. The two largest social consequences that were found were the women's identity and their experiences of how westerners experience them. The result shows predominantly negative physical, psychological and social consequences, although positive aspects also emerged. Discussion: The results showed three major themes that were common to the physical, psychological and social consequences. These were culture clash, social pressures and individuals. They can help to improve the care of women who have undergone genital mutilation. The discussion was inspired by the theory "Theory of cultural marginality" where the focus is on explaining people's reactions when two cultures collide.

Vår uppsats är gjord utifrån kritisk diskursanalys (CDA) och syftar till att undersöka hur den kvinnliga identiteten skapas genom det språkbruk och de diskursiva praktiker som används av tidningen Egoboost Magazine. Det empiriska material som uppsatsen bygger på är ledarsidorna ur åtta nummer av tidningen. I uppsatsen så granskar vi hur tidningen på ledarsidan, via språkbruk och bilder, gestaltar kvinnan och hur de genom denna gestaltning bygger upp en kvinnlig identitet. Studien är grundad i Yvonne Hirdmans (2003) genuskontrakt och identitetssynen som vi funnit finns inom både diskursteori och genusteori.

Uppsatsen undersöker huruvida Hillary Rodham Clinton förkvinnligat sitt retoriska tillvägagångssätt eller om hennes retorik passar bättre in i den manliga senatorsrollen. Med hjälp av klusteranalys och neo-aristotelisk analysmetod, görs en jämförande analys för att söka efter skillnader och likheter i Clintons retoriska tillvägagångssätt. Materialet består av två tal som hölls vid det demokratiska konventet; 1996 (i egenskap av first lady) och 2008 (i egenskap av senator). Resultatet diskuteras sedan utifrån det genusrelaterade begreppet double bind. Analysresultatet visar på en utveckling i Clintons retorik, som generat ett stärkt primärt ethos. Clinton har, istället för att anpassa sitt språkbruk till ett mer kvinnligt, snarare anpassat sig till den nya rollen som senator.

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning är en gammal sed som är vanligt förekommande i flera länder. Seden innebär att delar av det kvinnliga könsorganet avlägsnas. Det beräknas att två miljoner flickor utsätts årligen. I vilken omfattning ingreppet sker i Sverige är okänt, men det förekommer. I Sverige är alla former av ingreppet förbjudet. Skolsköterskan har möjlighet att möta och hjälpa flickor som riskerar eller har utsatts för kvinnlig könsstympning. Syftet: Syftet med denna studie är att belysa skolsköterskors upplevelser kring kvinnlig könsstympning bland flickor i skolan. Metod: Kvalitativa intervjuer med fyra skolsköterskor i en kommun i Mellansverige samt frågeformulär från sju skolsköterskor i olika delar av Sverige. Kvalitativ innehållsanalys användes som analysmetod. Resultat: Skolsköterskorna upplevde känslor av Kluvenhet, Osäkerhet och Medkänsla. Samt att kvinnlig könsstympning var Känsligt men angeläget att samtala om. Diskussion: Resultatet i denna studie fokuserar på skolsköterskors upplevelser, vilket skiljer sig ifrån tidigare studier i ämnet. I denna studie framkommer det en osäkerhet och rädsla inför att samtala, samt en vilja att hjälpa utan att döma. Detta tyder på att skolsköterskor upplever en utmaning. De behöver stöd och utbildning för att våga möta flickor som utsatts eller riskerar att utsättas för kvinnlig könsstympning. / Background: Female genital mutilation is an old ritual common in several different countries. In female genital mutilation parts of the female genital organ are removed. About two millions girls are exposed every year. Female genital mutilation occurs in Sweden, but to what extent is unknown. All types of genital mutilation are forbidden in Sweden. School nurses have an opportunity to meet and aid girls who are at risk or have been subject to genital mutilation. Aim: The aim of this study is to highlight school nurses´ experience of female genital mutilation among girls in school. Method: A qualitative interview study with four school nurses in a municipality in the central of Sweden as well as qualitative questionnaire from seven school nurses in different parts of Sweden. The material was analyzed using qualitative content analysis. Results: School nurses experienced feelings of Ambivalence, Uncertainty and Compassion. As well as the subject being Sensitive but Vital to talk about. Discussion: The results of this study focus on school nurses experience, which differs from previous studies on the subject. The study shows an uncertainty and fear of talking, and a willingness to help without judging. This indicates that school nurses experience challenges and are in need of support and training in order to meet girls who have been or may be subject to female genital mutilation.

The society in which we live is controlled by various kinds of rules, both written and unwritten. These rules tell us not only how we should act as humans but also how we should act as women and men. Adults teach their children the rules of the society in various ways, but they also act as model figures. Children are influenced by conscious and unconscious actions and also by activities performed by the adults. Furthermore, adults write children’s books which bring the essential content into children’s lives. These books propagate the image of men and women and these images influence children’s view regarding both genders. The aim of this paper was to examine how boys and girls are represented from a gender perspective, based on the 10 children’s books most often borrowed from Stockholm City Library in the year 2010. The method used in this paper is both qualitative and quantitative content analysis. The result showed that feminine and masculine characters are presented from the stereotype gender’s point of view, especially in terms of physical appearance. Some exceptions appeared in terms of stereotypical properties and activities of the genders, but masculine rules appeared to be dominating. On the other hand, there were significantly more masculine characters than feminine characters in the examined children’s books.