Den svenska kvinnorösträttskampen har osynliggjorts i den nationella historieskrivningen om demokratiseringsprocessen. De engelska suffragetternas kamp är känd, och hur de offrade sina kroppar för rösträtten. Men de svenska rösträttskvinnorna offrade också sina kroppar för rösträtten i en nära 20 år lång kamp med hårt motstånd. Det är en förvånansvärt okänd och oberättad historia - trots att rösträtt för kvinnor är en grundläggande förutsättning för demokrati och medborgarskap. Här berättas storyn om "Landsföreningen för kvinnas politiska rösträtt" och dess ledare Signe Bergman.

Abstrakt (svenska) Titel: Infertilitet – vems rätt att bestämma? En kvalitativ intervjustudie kring barnmorskors erfarenheter av att arbeta med infertilitet. Författare: Rebecka Kristensen Berlin, Umeå Universitet -Institutionen för Omvårdnad   Syfte: Att undersöka hur barnmorskans erfarenheter av parens reaktioner uppfattas i samband med infertilitetsproblematik. Studiedesign: En kvalitativ intervjustudie innefattande fyra barnmorskor har genomförts på en barnmorskemottagning. Intervjumaterialet analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys, vilket i korthet innebar följande steg: Materialet transkriberades ordagrant och bröts därefter ned i meningsbärande enheter, för att kunna sortera data utifrån innehåll. Kondensering utfördes i syfte att lyfta fram kärninnehållet. Abstraktion utfördes för att få fram koder, i syfte att reducera mängden text men även för att därefter kunna sammanfoga snarlika ämnen till underkategorier, vilka sedan grupperades i huvudkategorier tillhörande ett gemensamt tema. Resultat: De fyra huvudkategorier som uppkom var känslor, kommunikation, rättighet och prevention. Känslor: Oro, stress samt nedstämdhet var vanligt förekommande. Mäns känslor var svårare att identifiera då kvinnor ibland kom ensamma till besöken, samt män ibland dolde känslor bakom aggressivitet. Kommunikation: God information skapade förtroende. Råd om livsstilsförändringar samt vidareremittering var en viktig form av stöd. Rättighet: Ingen har rätt till barn, men alla ansågs ha rätt att försöka få barn. Privatekonomi samt samhällets krav påverkar dock i stor utsträckning paren vid misslyckade försök eller önskan om ytterligare barn. Prevention: Vikten av information kring infertilitet vid undervisning i skolan, vid preventivmedelsamtal och vid cellprovtagning poängterades. Slutsats: Att vara väl införstådd med de känslor som kan uppstå i samband med infertilitet möjliggör att ge tillfredställande stöd. Särskilda ansträngningar behöver göras för att nå män, såväl emotionellt som preventivt. Stort utrymme för förbättring finns gällande preventiva åtgärder, i syfte att fördjupa allmänhetens kunskaper kring infertilitet. Nyckelord: kvinnlig infertilitet; manlig infertilitet; känslor; barnmorska; kvalitativ forskning / Abstract (English)     Title: Infertility. Who´s right to decide? A qualitative interview study regarding midwives experiences to work with infertility. Author: Rebecka Kristensen Berlin, Umeå University- Department of nursing   Objective: To investigate midwives thoughts and experiences regarding couples reactions in connection with infertility.  Study design: A qualitative interview study comprising four midwives have been conducted. The resulting data was analyzed using qualitative content analysis, consisting of the following steps: The material was transcribed verbatim and then broken down into sentences, to aid in sorting the data based on content. Condensation was carried out in order to highlight the core content. Abstraction was performed to obtain codes, in order to reduce the amount of text , but also to subsequently merge similar content into subcategories , which were then grouped into categories. Results: Four main categories emerged. Feelings: anxiety, stress and depression were common. Men’s feelings were more difficult to identify since women sometimes came alone to appointments, and men sometimes concealed their feelings behind aggression. Communication: Good information created trust. Advice on lifestyle changes and referrals were important forms of support. Empowerment: No-one has the right to a child, but the right to try to have a child. Personal and societal demands, however, affect the couples at failure to conceive or desire for additional children. Prevention: The importance of information about fertility in school, at contraception counselling and routine smear exams was emphasized. Conclusion: Awareness of the feelings that infertility may give rise to, enables providing satisfactory support. Further efforts need to be made to reach males emotionally as well as preventatively. There is great possibility for improvement in regards to public awareness about infertility. Keywords: female infertility; male infertility; emotions; midwife; qualitative research

Due to the standards and values that characterized our society through history women have had a hidden place in the historiography. By a qualitative media analysis these values have been analysed to find out how   women with the right to vote moved the values and how they were described in newspapers and magazines.  The study is from Judith Butlers interpretation of how the gender perspective went through a process of normalization. The linguistic dimension of women has been analysed for two reasons firstly to discover how women are described as political subjects in 1911 and 1921 and how this can have affected perceptions of gender and value.  In my study I came to the conclusion that their political interests and achievements most often were overshadowed because of their gender 1911 more than 1921.  During 1921 it was still more important that women were women than men were men. Secondly I have studied how the women through magazines tried to tone down the fact that they were ground breakers. The study resulted in that the women often described their female characteristics in relation to their political relevance to give the reader the impression that femininity and politics belong together. These phenomena showed up more often in magazines than newspapers and were interpreted as these connections between femininity and politics were a part woman’s leverage to get the right to vote. The study contributes to the research of women’s history and a wider understanding for how language and journalism can contribute to perceptions of genus.

Syftet med studien har varit att undersöka hur kvinnliga våldsbrottslingar porträtteras i media med en vetenskapsteoretisk utgångspunkt i socialkonstruktionismen. Studien har sin utgångspunkt i olika stereotyper som kan användas i medias framställning av kvinnliga gärningspersoner. För att undersöka detta har en kvalitativ innehållsanalys använts. Uppsatsen utgår ifrån en socialkonstruktivistisk ansats vilket innebär att kvinnligt och manligt ses som något som är socialt konstruerat. De teoretiska utgångspunkterna ligger i olika konstruktioner som förekommer i medias framställning av den kvinnliga brottslingen samt i genusteori. Media kan använda olika stereotypa beskrivningar av kvinnliga våldsbrottslingar och kan därför också reproducera uppfattningen om den kvinnliga brottslingen som en avvikande kvinna. Slutsatsen som dragits är att media bidrar till en ensidig bild av den kvinnliga brottslingen och att det krävs ytterligare forskning kring kvinnor och brottslighet i media då detta forskningsfält idag är förhållandevis litet. / The aim of this study was to investigate how the female criminals are portrayed in media, with a scientific theoretical basis of social constructionism. The study is based on various stereotypes that can be used in media's representation of female offenders. To investigate this, a qualitative content analysis was used. The essay is based on a social constructivist approach, which means that female and male is seen as something socially constructed. The theoretical bases are located in gender theory and the various designs which exist in Media’s image of the female offender. Media can use various stereotypical descriptions of violent female offenders and can also reproduce the perception of the female offender as a abnormal woman. The conclusion drawn is thatmedia contributes to a one-sided picture of female offenders and that further research on women and crime in media is needed as this field of research is relatively small.

Den här C-uppsatsen är skriven vid Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur (ISAK) vid Linköpings universitet. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka argument den socialdemokratiska kvinnorörelsen använde sig av i sin agitation för den kvinnliga rösträtten i Morgonbris: tidning för den socialdemokratiska kvinnorörelsen mellan åren 1909-1914, hur denna argumentation förändrades under undersökningsperioden samt hur dessa socialdemokratiska kvinnors inställning till den borgerliga kvinnans rösträttsförening LKPR såg ut gällande den kvinnliga rösträtten. Studien bygger på en kvalitativ textanalys där alla aktuella upplagor av tidningen Morgonbris har närlästs. Undersökningen har sin grund i Yvonne Hirdmans genusteori samt Zygmunt Baumans identitetsteori om ”vi-och-dom”. Analysen visar att den socialdemokratiska kvinnorörelsen argumenterade för kvinnlig rösträtt utifrån: medborgarskap, särart- och likhetsfeminism, klass samt med hjälp av andra länders erfarenheter och framgångar inom området. Andra argument fungerade opinionsbildande med syfte att ena arbetarklassens kvinnor i kampen för den kvinnliga rösträttens införande och att genom starkt organisations- och påverkansarbete få dem att rösta på SAP. Gällande frågan om hur argumentationen förändrades under undersökningsåren visar analysen bl.a. att de socialdemokratiska kvinnorna under undersökningens första år fokuserade på argument av särartsfeministisk karaktär och klassargument. Under undersökningens sista år fokuserade de snarare på argument av likhetsfeministisk karaktär och socialistiska argument – de gick allt mer åt vänster. Beträffande relationen mellan den socialdemokratiska kvinnorörelsen och LKPR visar min undersökning att de socialdemokratiska kvinnornas gemensamma identitet, deras ”vi”, skapades genom att de framställde de borgerliga kvinnorna som ”dom”. De socialdemokratiska kvinnorna ansåg att LKPR inte arbetade för alla kvinnors rätt till rösträtt.

Seeing as how romance literature has been dubbed as trash, pesky and ugly, one might find reading such literature alien. However, the attitude surroundinng romance literature is quite ambivalent. This study aims to find what circumstances lies beneath this ambivalence, and particularly the negative view of the genre. By processing the collected material qualitatively, viewed from a gender and sociological perspective and adopting a hermeneutic interpretation, a result consisting of primarily two main focuses emerges: history and gender. History's Dime novel (romance literature's ancestor) quickly recieved negative response from scholars. Society's gender regime breeds a contempt for women, who differs from the norm solely based on their gender. After analyzing the result, the answer to this thesis can be concluded as follows: the circumstances behind romance literature's low status is due to the fusion between the disdain for scorned literature and society's disdain for women, resulting in a disdain for the genre.

AbstraktBakgrundKvinnlig könsstympning är, en djupt rotad tradition som drabbar över 200 miljoner kvinnor världen över idag. Detta är en olaglig handling i många länder i världen och ett brott mot de mänskliga rättigheterna. Studier har visat att dessa kvinnor upplever allvarliga hälsorisker och komplikationer både fysiskt och psykiskt. Kvinnor som är könsstympade känner sig sårbara och utlämnade i mötet med sjukvården, på grund av brist på förståelse hos sjukvårdspersonalen. Kvinnlig könsstympning är svårt att prata om. Könsstympade kvinnor riskerar att få fel diagnos vilket i sin tur leder till fortsatt ohälsa och diskriminering.SyfteSyftet med denna studie var att beskriva sjukvårdspersonals erfarenheter av att vårda kvinnor som är könsstympade.MetodDetta var en systematisk litteraturstudie med en innehållsanalys enligt Forsberg och Wengström (2013) av 3 kvalitativa och 5 kvantitativa studier.SlutsatsStudien visar att det är svårt att ge vård på lika villkor till kvinnor som är könsstympade om inte sjukvårdspersonalen ges rätt förutsättningar för att göra det. Sjukvårdspersonal känner sig utlämnade, inkompetenta, rädda och oroliga när de vårdar den könsstympade kvinnan. Studien visar att sjukvårdpersonalens avsikt och önskan att ge en jämlik och personcentrerad vård till dessa kvinnor, inte möjliggörs på de olika vårdinrättningar där de arbetar. Studien visar att det behövs tillgängliga och tydligare riktlinjer och behov av mer träning och utbildning.Nyckelord - Healthcare professional, experience, female genital mutilation.Stort tack till Emil Danehorn för hans stöd och uppmuntran genom hela detta arbete.

Bakgrund: Idag lever uppskattningsvis 200 miljoner kvinnor som har utsatts för könsstympning. Till följd av migration från länder där ingreppet praktiseras kommer den västerländska sjukvården att möta könsstympade kvinnor, vilket kan innebära nya utmaningar för vårdpersonalen. Syfte: Att beskriva könsstympade kvinnors upplevelser av mötet med västerländsk sjukvård. Metod: Allmän litteraturstudie med 12 originalartiklar av kvalitativ ansats. Studiernaanalyserades och utifrån teman kunde syftet besvaras. Resultat: Fyra teman framkom; “Könsstympade kvinnor i en främmande kontext”, “Oro och rädsla i mötet med västerländsk sjukvård”, “Kommunikationsbarriärer” samt “Positiva upplevelser i mötet med västerländsk sjukvård”. Resultaten visade att kvinnor upplever känslor av att vara annorlunda, kränkande behandling i form av kommentarer och blickar samt oro och rädsla vad gäller personalens kunskap och kompetens. Vidare beskrevs positiva upplevelser när personal bemötte kvinnorna med respekt samt hade ett professionellt förhållningssätt gentemot dem. Slutsats: Könsstympade kvinnor upplevde många gånger ett negativt bemötande vid kontakt med västerländsk sjukvård. Vårdpersonalens kunskap om ingreppet, samt förståelse och respekt för kvinnornas bakgrund var viktig för deras upplevelse av mötet. Det finns behov av mer forskning i ämnet då den västerländska vården i större utsträckning kommer att möta kvinnor som utsatts för könsstympning, till följd av ökad migration. / Background: It is estimated that 200 million women today are living with female genital mutilation. As a result of migration from countries where the procedure is practiced, Western health care will meet women who have been genital mutilated, which can pose new challenges for healthcare professionals. Aim: To describe genital mutilated women's experience of meetings with Western health care. Method: Literature review with 12 original articles of qualitative approach. The studies were analyzed and, based on themes, the purpose could be answered. Result: Four themes emerged; "Genital mutilated women in a foreign context", “Concern and fear in the meeting with Western health care”, "Communication barriers" and "Positive experiences in the meeting with Western health care". Results showed that women experienced feelings of being different, offensive treatment in the form of comments and looks, and concerns and fears regarding the staff's knowledge and competence. Furthermore, positive experiences were described when staff responded to the women with respect and had a professional attitude towards them. Conclusion: Genital mutilated women often experienced poor treatment in the contact with Western health care. Knowledge of the intervention, as well as understanding and respect for the women's background, were important to their experience of the meeting. There is a need for more research into this subject, as the immigration from countries where genital mutilation is common, are increasing.

The mythic story of Niobe, who loses her children due to hubris and is eventually transformed into a crying rock on Mount Sipylos, is well known and rearticulated throughout classical Greek literature. In this master’s thesis I aim to examine fragment 154a of Aeschylus’ lost tragedy Niobe in order to show the significance of the tragic re-enactment of silence and grief. Furthermore, I argue that the fragment of Aeschylus manifests political and aesthetic aspects that enable an immersed and widened understanding of the genre. Loraux (1997/2002) and Montiglio (2000) indicate that there might be a female correlate to the epic tradition of safeguarding honour after death. As I point out in this thesis, there is a potential gap in the study of how ancient Greek literature reenacts such alternative themes and experiences of memory and oblivion. A decisive consequence of the analysis is the new understanding of a tragic hero(ine) inverting the ancient epic tradition of remembrance, glory, and immortality typically accompanying male heroes. By means of classical perspectives on grief, as well as more recent studies of acoustic aesthetics in ancient Greek culture (Nooter 2017), the thesis demonstrates how Niobe can be viewed as a prime symbol of the tragic female, whose resistance to forget resonates throughout the tragic corpus.

Denna kandidatuppsats syftar till att undersöka varför det är så få kvinnor som är chefer. Enligt SCB var, under 2009, endast 33% av Sveriges chefer kvinnor.Manliga chefer är normen och därför baseras dagens ledarskapsteori på mäns värderingar och uppfattningar. Detta leder till att många av dagens organisationskulturer har en manlig prägel som inte släpper in och inte heller lockar kvinnor till ledande positioner.Studien presenterar teorier om de är svårigheter och hinder som kan uppstå för kvinnor när de vill bli chefer och vad som ligger bakom dessa barriärer.Den teoretiska referensramen beskriver dessutom vad som motiverar en person att nå en ledande position samt hur kultur påverkar möjligheterna att avancera inom en organisation. Organisationskulturen kan skapa hinder för personer som anses vara avvikande, vilket kan påverka en kvinnas möjlighet att bli en del av organisationsledningen. Dessa hinder kallas ibland för glastak, ett osynligt hinder som gör det svårt eller omöjligt att klättra högre upp inom en hierarki.Studien är även genomförd med en kvalitativ metod då fyra kvinnliga chefer har intervjuats. Dessa kvinnor har fått möjlighet att berätta om sina upplevelser av att vara kvinna och chef. Kvinnorna har delat med sig av sina erfarenheter på toppen och på vägen dit.Genom att analysera teori och intervjuer med kvinnliga chefer svarar studien på frågan varför det är svårt för kvinnor att bli chefer. / Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi