This essay is a study of a suite of six small-scale equestrian portraits in the Skokloster Castle Collection. The suite represents aristocratic women at the court of Louis XIV. In the portraits, the equestriennes and their horses perform advanced dressage movements. In the 17th Century the advanced dressage riding, performed in l'art du manège, was a masculine sphere. The equestrian portraits in the Skokloster suite therefore evoke questions regarding early modern female horse- and riding culture. How do we read these equestrian portraits today? In the analysis I focus on what the horses and riders do. I discuss the portraits in the light of la Querelle des femmes and how early modern French elite women would search for a new female role. Horseriding would open up for a possibility for women to expand their physical movements outdoors. In the 1630s a new category of female equestrian portraits surface where the equestriennes and their horses perform movements like carrière, terre-à-terre, courbette etc - movements which had earlier been performed in male equestrian portraits. The equestrian portraits in the Skokloster suite may be categorized to this new type of female equestrian portraits. The equestrian portraits in the Skokloster suite "descript" the "social manuscript" of the genre. Earlier, female riders had beed depicted on walking or trotting horses, or rarely, on horses performing passage. For a multifaceted reading I present a historic background and context to early modern riding culture as well as equestrian portraits as an art historical genre. In the essay I discuss attribution, possible commissioner and possible intended viewers.

A female success The debate over female succession to the throne in the 17th and 20th centuries The purpose of the essay was to analyse how the discussion and attitude was towards femalesuccession to the throne before her accession to the throne. The timeperiod I chose toinvestigate is the 17th centyry, the time before Kristina´s accession to the throne, and the 20thcentury until 1980, when our current succession order came into force, which concerns ourCrown Princess Victoria. That way I saw if there was any change in opinions regarding thefact that is a woman who assumes the throne. My method has been to study previous researchand parlimentary protocols to get answears to the questions. As a theory, I have started fromthe two concepts of gender segregation and hierarchy. The debate of female succession to thethrone and the debate on change to the succession order can be seen from a genderperspective, which ones were positive or negative to the introduction of female succession.The analyse showed that in the 16th century and a bit into the 20th century, women wereconsidered to be subordinate sex. It was thought that the woman could not or would not ruleover a kingdom or over the man. It was important to have male regent. But somewhere in themiddle of the 20th century, there was a change from a gender perspective when talking aboutfemale succession to the throne. Who wanted to make the woman visible, lift her out of onesubordinate position in society. That the debate took a long time before a change in thesuccession order was due to a parallell discussion about a republic rather then of equalsuccession to the throne.

Bakgrund: Önskan om att fortplanta sig är grundläggande för de allra flesta. I Sverige beräknas cirka 10-15 procent par vara ofrivilligt barnlösa. Den vanligaste bakomliggande orsaken till infertilitet är könssjukdomar. Även åldern har betydelse för möjligheten till att bli gravid och att skjuta upp barnafödandet till senare i livet kan orsaka infertilitet. Ofrivillig barnlöshet medför vanligen psykiska påfrestningar som med tiden kan leda till ohälsa. En fertilitetsbehandling kan vara både fysiskt och psykiskt påfrestande och bristfällig kunskap eller bristande empati och engagemang hos vårdpersonal har påvisats påverka infertila kvinnors välbefinnande negativt. Barnmorskan fyller en central roll på en fertilitetsklinik och inom mödravården och det är därför viktigt att barnmorskor har kunskap kring ämnet för att kunna bemöta dessa kvinnor på ett professionellt sätt.     Syftet med magisteruppsatsen var att i ett stickprov av infertila kvinnor undersöka andelen av olika upplevda sinnesstämningar och olika önskemål om stödåtgärder under tiden för utredning av barnlöshet samt därefter hur de bemöttes på MVC.    Metod: Magisteruppsatsen har sammanställts utifrån delar ur en enkätstudie som tidigare genomförts på en fertilitetsklinik i Stockholm år 2012. Den ursprungliga enkätstudien var genomförd som en tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. För datainsamling tillämpades semistrukturerade slutna frågor med möjlighet att kommentera sina svar. 199 kvinnor besvarade enkäten. De slutna frågorna ur enkäten som bearbetades i denna uppsatts har analyserats deskriptivt och presenteras i en tabell och fyra stolpdiagram. En manifest innehållsanalys genomfördes för att sammanställa de öppna kommentarerna tillhörande frågeställningarna och dessa redovisas i tre stolpdiagram.    Resultat:  Flertalet av de infertila kvinnorna i studien uppgav att de känt sig aktiva och entusiastiska under det föregående året av utredning och behandling. En del kvinnor tillämpade egna strategier för att hantera sin situation. Att få möjlighet till att tala med en psykolog ansågs viktigt. En del kvinnor föredrog ett individuellt stöd medan andra önskade delta i en gruppaktivitet. För flertalet av kvinnorna i studien upplevdes övergången till mödravårdscentralen (MVC) oproblematisk och smidig och de upplevde att de blivit bemötta som normala eller som en i mängden. Dock uppgav 42 av kvinnorna att övergången till MVC varit kaotisk och 45 kvinnor önskade att fertilitetskliniken hade haft en egen MVC.    Slutsats: Sinnesstämningen i samband med utredning och behandling av infertilitet var subjektiv och individuell och kunde grunda sig på tidigare erfarenheter och förutsättningar. Behovet av stöd och vilken form av stöd som önskades såg olika ut beroende på individens önskemål och situation. Kvinnorna i studien var mer nöjda med fertilitetskliniken än mödravården både vad det gäller vårdpersonalens kunskaper och bemötande. Barnmorskans attityd, kunskap och bemötande ansågs bristfällig av kvinnorna i studien vilket kunde påverka välbefinnandet. Studien visade förbättringspotential för barnmorskans bemötande och kommunikation med kvinnor som genomgått IVF och sökt vård på MVC. För att kunna bistå med trygg vård och ett professionellt bemötande av dessa kvinnor är det av betydelse att barnmorskan har kunskap och kännedom om dessa kvinnors situation och behov.

Syftet är att undersöka hur kampen för allmän och lika rösträtt framställts i svenska läroböcker från början av 1900-talet fram till idag. Med hjälp av läroboksanalys har nio stycken läroböcker granskats. Denna analys gjordes för att se om det gick att urskilja någon förändring hur läroboksförfattare under 1900-talet har behandlat vägen till kvinnlig rösträtt och om några av de utvalda böckerna har förmedlat ett genus- och jämställdhetsbegrepp. Resultatet av läroboksanalysen har visat att läroböcker framställer den kvinnliga rösträtten som något positivt, då det medför till ”äntligen demokrati i Sverige”, dock förmedlar inga av läroboksförfattare vad som händer efter rösträtten. Då läroböckernas perspektiv över tid inte har förändrats, utan författarna vidhåller fortfarande en liknande konstruktion det vill säga att några avsnitt och ”sanna” fakta alltid är rådande. Fastän senare tiders uppmärksammande av genushistoria, kvinnohistoria och synliggörandet av kvinnor hanterats går inte detta att urskilja som en vidare tendens i litteraturen. Under denna period har inte läroböckerna förändrats utan behandlar likartade aspekter och teorier. Nya tankar och synsätt som har skapats har inte bidragit till förändringar utan böckerna fortsätter basera samma ”sanna” fakta i en kronologisk ordning, de gamla texterna har inte omarbetats något nämnvärt. / The aim of this dissertation is to investigate how the struggle for universal suffrage is depicted in Swedish textbooks from the early 1900s until today. The investigation seeks to discern the depiction of women’s struggle for suffrage and to discern whether there is a tendency towards possible change in how textbook authors have depicted this over time. The investigation will be conducted through scrutinizing and analyzing nine textbooks of history. The results from the analysis show that the textbooks depict women’s suffrage as a positive matter, since it results in the feeling of “finally democracy in Sweden”. However, none of the authors of the textbooks attempt to convey what happens after the gain of suffrage. The perspectives in the textbooks do not seem to have changed over time, since the authors still uphold a similar design. In addition, all textbooks seem contain certain passages where “true” facts are predominant. Despite of recent years of acknowledging gender history, women’s history and the increased visibility of women this cannot be discerned as a tendency in the investigated literature. Throughout the scope of analyzed textbooks there is no particular visible change over time, but instead all of the textbooks seem to treat similar aspects and theories. New ideas and approaches that have occurred do not seem to have contributed to any change in the textbooks. The same facts based on “truth” are conveyed in a chronological order, and the older texts are not substantially rewritten.

Syftet med denna uppsats är att studera fjorton skånska kvinnor som dömts för barnamord under åren 1865 och 1866, i avsikt att förstå deras val att begå brottet och hur deras fortsatta liv utvecklades. Metoden har varit att kartlägga kvinnornas uppväxt, motiv till brottet samt deras liv efter avtjänat straff. Genom att kartlägga kvinnorna från kyrkoarkiv, fängelsearkiv och domstolshandlingar så syns en tydlig bild av kvinnor tillhörande den agrara underklassen som blir gravida men inte ser en möjlighet att behålla sitt barn. För många av kvinnorna så blir brottsgärningen något som kommer får stor påverkan på deras liv efter avtjänat straff. Ingen fortsätter den kriminella banan men merparten lever ett fattigt och utsatt liv. Ett antal av kvinnorna avlider under tiden som de avtjänar sitt straff. Endast fyra kvinnor får möjlighetatt fullt ut återvända till samhället, bilda familj eller försörja sig på egen hand. De senare kommer också att leva betydligt längre.

In this essay, Ingeborg Wikander's book Fem år i Kina has been examined through a thematic analysis method. The result showed three distinct categories, each with their own subcategories, which are: Wikander and the women, Wikander’s piety and Wikander, homesickness and national romanticism. When the theoretical framework was applicated onto the study it showed that Wikander generalised and grouped all Chinese women into one category. A category Chandra Talpade Mohanty refers to as “third world woman”, which was a way for Western women to distance themselves from women of another ethnicity, which also can be referred as “othering” a group, creating an Us and Them. Drawing on Malin Gregersen’s reasoning about paternalism and social motherhood, one can see how Wikander took on a nurturing role in the relationships she engaged in while in China. Shirley S. Garrett’s liberation ideology in relation to missionary work is also visible in the letters and works from Wikander.

The following study aims to examine the women who were convicted of infanticide between 1852 and 1878, before and after the changes to the Penal law in 1864, through church records from Norrmalm Central Prison. In addition to the legal process, the study examines who these women were and what marital status they had when they committed the crimes, as well as whether there was any connection between marital status and the crimes. The purpose is examined with support in Ullaliina Lehtinens theory of guilt and shame. The purpose has been investigated through three questions, of which questions two and three have a sub-question: 1. How many women were convicted of infanticide between 1852 and 1878? What did the women’s marital status look like when they committed the crimes? 2. Is there a connection between marital status and the crimes? What did the women convicted of infanticide receive as punishment? 3. Was there any major difference in between the punishments before and after the Penal law in 1864? This study is a quantitative study with elements of a qualitative method to collect the source material and then analyze the results more deeply. The results have shown that there were 769 women convicted of infanticide between 1852 and 1878. Most of these women were unmarried, which has shown that marital status and crime are connected. The women convicted for infanticide received a sentence ranging from two years in prison to 10 years in prison as well as the corporal punishment of 28 days of water and bread. Of the 769 women who were convicted between 1852 and 1878, 345 of these women were sentenced before the Penal law in 1864 and 424 were sentenced after the Penal law in 1864. The results show that there was a difference between the punishments before and after the Penal law in 1864, partly because no one was sentenced to corporal punishment after 1864, partly that there were additional months and days women could be sentenced to. Differences also showed that before the Penal law 1864 it was more common to receive five years in prison or a longer sentence, but after the Penal law was introduced, more women were sentenced to five years or a shorter sentence. Ullaliina Lehtinens theory of guilt and shame has increased the understanding of how the women could both hide and confess their crime. By studying shame and guilt connected to the norms and ideals of the time, the women's decision to carry out infanticide can be seen from more aspects than the previous research.

During the early 20th century, two significant changes were done in relation to suffrage. The first introduced universal suffrage for men between 1907 and 1909. For women, the decision was made in the year 1920 which introduced suffrage for them. Both these reforms included a big debate, and many was against it for different reasons. This study’s purpose has been to investigate the debate out of a gender perspective during both these reforms in newspapers. The material has been delimited to only leader pages and letters to the newspaper with the purpose to see people’s opinions in these questions. The material from the two periods has been compared to each other out of a gender perspective to see differences and similarities between the two reforms. The essay has been written with a qualitive text analysis and the result has been analysed with Yvonne Hirdman’s theory about gender system. The result showed that most of the texts was in favour of a universal suffrage for men and not many was against it. Instead, the debate was about the election system if it would be a majority election or proportional elections. In the texts where the author was against a universal suffrage for men, they were arguing for that poorer social groups should not have suffrage because they were not able to take political decisions. In the second period studying women’s suffrage the opinions were more dissimilar with both argument against and for a reform. The biggest difference between the two periods has been what the focus is on in the arguments against a reform. In the first period it has been on social groups, work, and education. In the second period it has been gender and what their qualities alleges to be. Even if this has been a major difference it can also be seen as a similarity because during both periods, some persons were considered to be more inferior to others. In summary it can be said that Hirdman’s gender system has been visible in many of the arguments.

Uppsatsen ämnar utföra en intersektionell analys av hur kvinnliga rappare diskuterar cunnilingus i sina texter. Utförandet av en intersektionell analys innebär att undersöka, beskriva och tolka någonting utifrån ett sociologiskt perspektiv som tar hänsyn till hur samverkan av olika sociala maktstrukturer skapar förtryck för olika samhällsgrupper. För denna analys innebär det att se på hur cunnilingus diskuteras av kvinnliga rappare i relation till deras kön, klass och etnicitet, för att se hur diskussionen påverkas av dessa sociala faktorer.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2005. / Härtill 6 uppsatser.