Bakgrund: Kvinnlig könsstympning förekommer främst i Afrika.  Kvinnlig könsstympning är ett begrepp som sammanfattar alla typer av de kirurgiska ingreppen på det kvinnliga könet utan medicinska skäl, vilket kan resultera till olika komplikationer. Genomförandet är olagligt i flera länder. I möten bör vårdpersonals transkulturella kompetens uppmärksammas. Syfte: var att undersöka vårdpersonals erfarenheter av möten med kvinnor som genomgått könsstympning. Metod: En allmän litteratur genomfördes. Databaserna Cinahl Complete, Psycinfo och Pubmed användes i sökning till relevanta artiklar, vilket resulterade till 5 kvantitativa och 5 kvalitativa artiklar som sedan bearbetades till det presenterade resultatet. Resultat: I resultatet framkommer det att vårdpersonal hade kunskapsbrist om kvinnlig könsstympning och negativa inställningar till ingreppet. Det framkom också att i möten med patientgruppen hade vårdpersonal haft starka känslor, erfarenheter av kommunikationssvårighet samt kulturskillnad. Samtliga faktorer hade en stor påverkan på vårdpersonals möten med kvinnor som genomgått könsstympning. Slutsats: Möten mellan vårdpersonal och patientgruppen blir mer aktuellt inom hälso- och sjukvården i samband med den ökade immigrationen. Detta ställer krav på vårdpersonalen att ha övergripande kunskap om könsstympning samt utveckla sin kulturella kompetens för att ha förståelse i mötet. Det har visats sig att patientgruppens behov inte uppfylls i den aktuella vården.

This Bachelor thesis is a systematic review of studies from India and Bangladesh regarding the effect microcredit has on women’s empowerment. The review is based on Naila Kabeer’s definition of empowerment and the effect institutions have on women’s behaviour.  The results from the review showed that microcredit institutions mostly had a positive effect in poverty reduction but could seldom aid the women in gaining more independence.  The microcredit loans often went through the hands of the women into their husband’s hands instead.  The most positive result for women’s empowerment was that the women via microcredit organizations received a platform where they could discuss women’s issues and form relationships outside the home.  The women participating in microcredit activities experienced a positive feeling of empowerment, but seldom real empowerment in Kabeer’s definition.  Microcredit organizations do not in a significant way change the norms and cultural practices that limit women from being empowered. These practices are common in rural Bangladesh and India and include not letting women leave the house, men being the superior authority in the family and forcing women to do the house labour.

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning är en tradition som har fortlevt i över tvåtusen år och är djupt rotad i kultur och religion. Varje år könsstympas omkring 3,9 miljoner flickor. Globalisering medför att dessa kvinnor kan behöva vård i länder där könsstympning inte praktiseras. Tidigare forskning visar att könsstympade kvinnor upplever en bristande kunskap i mötet med hälso- och sjukvården. Genom ett kulturkompetent förhållningssätt kan sjuksköterskan ge en bättre och ändamålsenlig omvårdnad.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors kunskaper och attityder om kvinnlig könsstympning Metod: Integrerad litteraturöversikt med induktiv ansats innehållande tolv vetenskapliga artiklar. Analysen utfördes i enlighet med Whittemore och Knafls metod. Resultat: Ur resultatet framkom fem kategorier; erfarenheter av mötet med könsstympade kvinnor, kunskap om kvinnlig könsstympning, kunskap om följder av kvinnlig könsstympning, uppfattningar om varför kvinnlig könsstympning utförs samt attityder om kvinnlig könsstympning.  Slutsats: Resultatetvisade varierande kunskaper och attityder omkvinnlig könsstympning bland sjukvårdspersonal. Det ger således en förståelse för hur komplext ämnet är ochvarför det är viktigt med kunskap för att kunna ge könsstympade kvinnor en kulturkompetent omvårdnad.

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning innebär ett ingrepp av fyra olika former där kvinnans kön sys ihop och delar av det såsom klitoris och de inre samt yttre blygdläpparna skärs bort. Lagen förbjuder denna ritual som sker utifrån tradition, med eller utan flickornas samtycke. Sverige är ett mångkulturellt land där sjuksköterskan ofta möter dessa utsatta kvinnor, det är då av avgörande faktor att ha kunskap samt förståelse inom denna sed för att förbättra kvinnans erfarenhet av bemötandet i vården men även upplysa det berörda ämnet.Syfte: Belysa könsstympade kvinnors upplevelse av bemötande i vården.Metod: Denna litteraturöversikt baseras på nio kvalitativa studier. De kvalitativa artiklarna granskades och analyserades med hjälp av SBU:s mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik – patientupplevelser.Resultat: Innehåller könsstympade kvinnors erfarenheter av bemötande i olika sjukvårdssammanhang. I resultatet beskrivs de känslor, positiva som negativa, kvinnorna upplevde efter ha blivit exponerade i vården. Fortsättningsvis förklaras den kulturella dimensionen som råder mellan patient och vårdpersonal efter ha anlänt till ett främmande land.Slutsats: Denna grupp av kvinnor bör belysas genom forskning samt undervisning till vårdpersonal för att minska undergivenhet och utanförskap bland kvinnor som genomgått könsstympning. Sjukvård bör formas runt varje individ och på så sätt skapa välbefinnande och trygghet. / <p>Godkännande datum: 2018-11-05</p>

Den allmänna bilden av kvinnligt ledarskap verkar vara att den utgörs av en uppsättning mjuka egenskaper och att den skiljer sig kraftigt från bilden av manligt ledarskap. För att beskriva kvinnligt ledarskap, eller vad som är kvinnligt överhuvudtaget, ställs det ofta i relation till manligt. Syftet med den här studien är att undersöka hur en kvinnlig ledarskapsidentitet kan se ut, utan att jämföra den med en manlig bild. Empirin utgörs av intervjuer med fyra högt uppsatta kvinnliga ledare som publicerats i de tre största svenska dagstidningarna och i tre stora affärstidningar. Intervjuerna gjordes i samband med att kvinnorna utnämnts till årets mäktigaste affärskvinna. Uppsatsens teoretiska referensram beskriver identitet ur individperspektiv och ur grupperspektiv och söker sig vidare fram till identitet i förhållande till organisation, arbetsplats och slutligen olika aspekter av ledarskap. Ur den teoretiska referensramen härleds också en analysmodell och med hjälp av den görs en diskursanalys av intervjuerna. Den kvinnliga ledarskapsidentiteten som uppvisas ger bilden av en mycket självständig, hårt arbetande, kvinna som har tydliga inslag av ett flertal mer manligt ansedda egenskaper såsom att vara effektiv och resultatinriktad. Hon kan i flera hänseenden inte ses som en kvinnorepresentant och är diplomatisk i sina uttalanden om kvinnofrågor. Hon drivs av att få bestämma och att vara framgångsrik och lycklig är livets stora mål. Familj kommer i andra hand eftersom hon är ett med företaget, något som också kräver kontroll. Den slutliga bilden av den kvinnliga ledarskapsdiskursen tolkas först som härledd framför allt till en manlig ledarskapsdiskurs, men tydligare koppling görs sedan till en mer övergripande businessdiskurs. Businessdiskursen är starkt präglad av vad som anses manligt, men utgör förväntningar på ledarrollen som också män måste leva upp till. De utmärkelser kvinnorna erhållit tolkas som ett bevis på att de lyckats nå businessdiskursens förväntningar, förväntningar som alltså visar sig påverka den kvinnliga ledarskapsidentiteten i större utsträckning än vad kvinnorna själva tror. / Program: Civilekonomprogrammet

I den här uppsatsen analyseras säsong 1 och 2 av den svenska TV-serien Vår tid är nu, utgiven 2017 respektive 2018. Syftet med undersökningen är att uppmärksamma och problematisera hur den manliga och den kvinnliga homosexualiteten framställs i TV-serien, och se om det finns samband med rådande normer kring sexualitet och genus. Uppsatsen utgår från genusteori i form av queerteori, samt teorier kring representation kopplat till identitet och sexualitet. Undersökningen grundar sig i en närstudie av TV-serien där relevanta scener plockas ut och delas in i en tematisk indelning för att tydligare uppfylla syftet med uppsatsen. I analysen framkommer det att den kvinnliga homosexualiteten kopplas till ett emotionellt band där intimitet, vänskap och kärlek existerar i en monogam och långvarig parrelation mellan två kvinnor. Den kvinnliga homosexualiteten orsakar ingen identitetskris hos karaktärerna utan verkar accepteras, trots att den porträtteras i en tid där homosexualitet ansågs vara en sjukdom. Den kvinnliga homosexualiteten verkar dessutom synonym med en feministisk identitet. I kontrast med den kvinnliga homosexualiteten står den manliga, som framstår som en fysisk drift mer än ett emotionellt band. Den sexuella driften har i serien en mycket större betydelse för den manligas identitet, vilket gestaltas genom att karaktären hamnar i djup identitetskris. Något som kan ses som en följd av separationen mellan det känslomässiga och det fysiska som görs i framställningen av den manliga homosexualiteten.

<p>Då Sverige har blivit allt mer mångkulturellt ökar även behovet av att förstå andra kulturer och dess förändlighet. I denna uppsats har vi försökt ge några somaliska män boende i Sverige möjlighet att utrycka hur de ser på kvinnlig omskärelse och hur det har påverkat deras liv. Männen har fått ge förslag på hur kvinnlig omskärelse ska kunna avskaffas, samt fått beskriva vilken roll de tror att somaliska män har i upprätthållandet av traditionen. Denna forskning bygger på ett hermeneutisk ansatts med genus, feministisk och social konstruktion som teoretisk referensram. För att få underlag till studien har tio somaliska män boende i en medelstor stad intervjuats. Vi har läste tidigare forskning och har använt sex artiklar som berör ämnet. Resultatet visar vad männen anser om kvinnlig omskärelse och vilka erfarenhet de har av fenomenet. Genom att koppla resultatet till de teoretiska referensramarna belyses problemets komplexitet. Resultatet visar att de män som intervjuades var negativa till kvinnlig omskärelse och ville att traditionen skulle avskaffas.</p><p> </p><p>Nyckelord: Kvinnlig omskärelse, könsstympning, somaliska män.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Ett mål inom svenskt polisväsende är att skapa en jämnare könsfördelning med avseende på chefsfunktioner inom</p><p>operativ verksamhet. Mot bakgrund i detta startade Polismyndigheten i Hallands län under hösten 2007 ett</p><p>strategiskt långsiktigt utvecklings- och ledarskapsprojekt.</p><p>Syftet med denna undersökning är tvådelat, där ett praktiskt och ett abstrakt teoretiskt syfte har sammanfogats.</p><p>Det praktiska syftet avser på att utvärdera utvecklings- och ledarskapsprojektet ”Att vara chef i operativ</p><p>verksamhet”. Det teoretiska syftet är att undersöka om det finns några genus- och könsrelaterade föreställningar,</p><p>normer och värderingar inom Polismyndigheten i Hallands län som har en negativ inverkan på kvinnors</p><p>möjligheter att söka sig till chefstjänster.</p><p>Undersökningens empiriska material har samlats in genom en enkätundersökning och analyserats med teorier om</p><p>utvärdering och genus- och könsmaktsordning. De resultat som framkommit visar att projektet var ett</p><p>framgångsrikt utvecklings- och ledarskapsprojekt. Ur ett genus- och könsmaktsteoretiskt perspektiv kan det</p><p>fastställas att det förekommer genus- och könsrelaterade föreställningar, normer och värderingar inom</p><p>Polismyndigheten i Hallands län. Detta är dock inte den bakomliggande förklaringen till den låga andelen</p><p>kvinnliga chefer. Denna låga andel beror på civila, praktiska respektive personliga omständigheter.</p><p>Nyckelord: Polismyndigheten, operativ verksamhet, kvinnlig chef, ledarskap, genus- och könsmaktsordning.</p>

<p>Problem Då genusframställningen i medierna tenderar att bidra till att skapa stereotyper och en möjligt felaktig bild av kvinnor finns ett behov av att studera på vilket sätt en medietext har möjlighet att skapa kvinnliga konstruktioner – positiva och negativa. Genom att studera Förkvälls språk ville vi komma fram vad innehållet förmedlade, vad som sägs varför. </p><p>Syfte Uppsatsens syfte är att studera om och hur konstruktioner av kvinnan och kvinnlighet förmedlas genom språket i programmet Förkväll.</p><p>Bakgrund Förkväll sänds på TV4 måndag till fredag på kvällstid. Programmet leds av fyra kvinnliga programledare och sänds från andra våningen på T-centralen i Stockholm. Programmet har av oss blivit kategoriserat som en mix av pratshow och magasinprogram utifrån programmets uppbyggnad och sitt varierade innehåll. Förkväll byggs upp av fem olika teman för respektive veckodag. Exempel på teman är skönhet och mode, relation- och själsfrågor och fest.</p><p>Teori Vi har utifrån bland annat diskursbegreppet försökt redogöra för hur föreställningen om kvinnlighet skapas och hur konstruktionen av kön framkallas i maktförhållanden. För att kunna besvara våra frågeställningar har den mediala kvinnoframställningen studerats, samt vad som kategoriseras som kvinnligt genom språk och stil.</p><p>Metod Med hjälp av en kvalitativ textanalys har vi studerat och analyserat Förkväll. Textanalysen har tillämpats på tre transkriberade texter, vari vi sett till det explicita men främst sökt de implicita meningarna. Analysen fokuserar på dessa tre texter. </p><p> </p><p>Nyckelbegrepp Kvinnlig konstruktion, språk, genre och stil, diskurser, makt, stereotyper och förväntningar.</p>

ProblemDå genusframställningen i medierna tenderar att bidra till att skapa stereotyper och en möjligt felaktig bild av kvinnor finns ett behov av att studera på vilket sätt en medietext har möjlighet att skapa kvinnliga konstruktioner – positiva och negativa. Genom att studera Förkvälls språk ville vi komma fram vad innehållet förmedlade, vad som sägs varför. SyfteUppsatsens syfte är att studera om och hur konstruktioner av kvinnan och kvinnlighet förmedlas genom språket i programmet Förkväll. BakgrundFörkväll sänds på TV4 måndag till fredag på kvällstid. Programmet leds av fyra kvinnliga programledare och sänds från andra våningen på T-centralen i Stockholm. Programmet har av oss blivit kategoriserat som en mix av pratshow och magasinprogram utifrån programmets uppbyggnad och sitt varierade innehåll. Förkväll byggs upp av fem olika teman för respektive veckodag. Exempel på teman är skönhet och mode, relation- och själsfrågor och fest. TeoriVi har utifrån bland annat diskursbegreppet försökt redogöra för hur föreställningen om kvinnlighet skapas och hur konstruktionen av kön framkallas i maktförhållanden. För att kunna besvara våra frågeställningar har den mediala kvinnoframställningen studerats, samt vad som kategoriseras som kvinnligt genom språk och stil. MetodMed hjälp av en kvalitativ textanalys har vi studerat och analyserat Förkväll. Textanalysen har tillämpats på tre transkriberade texter, vari vi sett till det explicita men främst sökt de implicita meningarna. Analysen fokuserar på dessa tre texter. NyckelbegreppKvinnlig konstruktion, språk, genre och stil, diskurser, makt, stereotyper och förväntningar.