Att studera kvinnliga sexualförbrytare är problematiskt då gruppen är så liten. Studien är en litteraturstudie för att klargöra vad som är sammanställt kring denna lilla grupp. Uppsatsens frågeställningar handlar om huruvida det existerar någon generell bild av vem den sexualbrottsdömda kvinnan är, om det finns olika distinkta typer av sexualbrottsdömda och om svenska förhållanden är möjliga att översätta till internationella. Därför innehåller uppsatsen också en genomgång av de fall som utretts vid kriminalvårdens riksmottagning för långtidsdömda. För att behålla objektiviteten i fråga om internationell typologi presenterar författaren en rutnätsmodell med hjälp av vilken fall av den här typen kan spaltas upp förtydligas och presenteras utan typologi. Mycket av den existerande forskningen har fokuserat på att dela upp populationen i olika typologier. Tyvärr verkar det inte existera någon koncensus kring viken typologi man använder eller för den skull vad man använder typologin för. Således blir tidigare forskning svår att överskåda och använda vid exempelvis utveckling av behandlingsansatser. Då ämnet i sig varit och är färgat av tabun kring kvinnlig kriminalitet och sexualitet tar arbetet upp genusaspekter som en viktig del. Tabun som omgärdar ämnet ökar också sannolikheten att det förekommer stora mörkertal kring hur stor omfattningen av denna kriminalitet egentligen är. Det är uppsatsens slutsats att de undersökta svenska fallen passar in i den internationella bilden. Fortfarande kvarstår mycket forskning för att belysa denna del av kriminologin men uppsatsen kan sägas vara ett litet steg i rätt riktning.

Denna uppsats undersöker hur kvinnans samhällsroll framställdes under valet 1921. Syftet är även att studera hur Dagens Nyheter framställde uppfattningen om vad som var kvinnligt och vad som var manligt i förhållande till den kvinnliga rösträtten. Ur tre olika utgåvor av Dagens Nyheter har fyra artiklar valts ut att analysera. Alla dessa fyra artiklar är publicerade på första sidorna av tidningarna och tre utav de fyra artiklarna innehåller bilder samt illustrationer. Med hjälp av en textanalys samt en mindre semiotisk analys och verktygen denotation och konnotation har varje artikel analyserats. Efter att alla analysverktyg applicerats på texten, se bilaga 1 för analysschema, har en tolkning gjorts för att koppla samman textens analys till frågeställningarna och syftet. Tolkning är en viktig och central del utav en textanalys. En del återkommande antaganden gick att identifiera, bland annat att Artikel 1 och Artikel 3 framställde röstprocessen som något manligt och att kvinnornas samgällsroll inte var så viktig. Även att Artikel 2 och Artikel 4 framställde röstprocessen som något som borde vara kvinnligt istället för manligt och ville uppmana och hylla kvinnorna i röstningen.  Utav resultaten av analysen kan slutsatsen dras att Dagens Nyheter beskriver kvinnornas samhällsroll varierande, ibland är den viktig och vill uppmanas och ibland som ointressant och inte lika viktig som männens samhällsroll. Vikten av den här variationen kan möjligtvis ligga i vem journalisten är, hans eller hennes kön osv. Detta kan tyvärr inte analyseras då skribenterna är anonyma i tidningarna.

Syftet med denna studie var att undersöka förekomst och svårighetsgrad av urininkontinens hos kvinnor och hur det påverkade deras dagliga liv. Syftet var vidare att studera om kvinnorna sökt hjälp för sin urininkontinens och om de var nöjda med den hjälp de erbjudits. Studien utgjordes av en tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Populationen i studien omfattade alla de kvinnor över 18 år som under en dag besökte en framlottad vårdcentral i Dalarna. Totalt delades 416 enkäter ut, varav 397 besvarades och 368 inkluderades i studien. Ett validerat mätinstrument ICIQ-UI SF (The International Consultation on Incontinence Modular Questionnaire-Urine Incontinence Short Form) på svenska användes och två tilläggsfrågor konstruerades. Resultatet visar att 54% av kvinnorna besvärades av urininkontinens där ansträngningsinkontinens var den vanligaste typen. Kvinnorna hade urinläckage av mindre omfattning, liten mängd, och påverkan på dagliga livet var låg, dock var de kvinnor med blandinkontinens mera påverkade. En stor andel sökte inte hjälp för sin urininkontinens då de ansåg att besvären inte var så stora. De få kvinnor som sökt hjälp var nöjda med den hjälp de fått. Svårighetsgraden av urininkontinens enligt ICIQ-UI SF visade att övervägande delen av kvinnorna hade obetydliga till måttliga besvär. Resultatet tyder på att urininkontinens är ett dolt hälsoproblem.

Mellan år 1845-1930 utvandrade ca 1,3 miljoner svenskar. Hallands län tillhörde de län som förlorade flest invånare till följd av emigrationen. Halmstad var länets enda industrialiserade ort, tillika länets residensstad. Den svenska massemigrationen förknippas i hög grad med Nordamerika, men emigrationen från Halmstad gick även i stor omfattning till vårt grannland Danmark och, i någon mån till Tyskland. Syftet med denna studie är att studera kvinnornas utrikes migration, med utgångspunkt i Halmstad, för att se vilka kvinnor som migrerade, vart de migrerade, i vilket sällskap de migrerade, och i vilken utsträckning de migrerade. Resultaten kompareras även med manlig utrikes migration. Materialet som används är till största del primärmaterial från Halmstads församlings in och utflyttningslängder. Studier av Halmstads kyrkoböckers in- och utflyttningslängder har bland annat visat, att man i hög grad emigrerade till Danmark och Amerika, men inte till Tyskland, och att det främst var ensamstående unga kvinnor ur det sociala lägre skikten som migrerade. Komparationen med männens migration visade, att fler män än kvinnor remigrerade, medan de kvinnliga emigranterna var i majoritet. Skillnader mellan männens och kvinnornas destinationer och destinationsändringar över tid förekom, liksom deras delvis olika pull och push-faktorer.

Bakgrund Kvinnlig könsstympning är ett fysiskt ingrepp där hela eller delar av kvinnans eller flickans yttre könsorgan borttas eller på annat vis skadas av traditionella och kulturella orsaker. Det finns över 140 miljoner könsstympade kvinnor i världen. Kvinnlig könsstympning klassificerasi fyra olika kategorier. Ingreppet förekommer främst i östra, västra och nordöstra delen avAfrika. Cirka 70 procent av kvinnorna blir könsstympade vid barnåldern. Kvinnlig könsstympning innebär många hälsorisker och komplikationer för flickan och kvinnan.Orsaken till kvinnlig könsstympning indelas i fem grupper: Estetiska och hygieniska skäl,sociologiska skäl, psykologisk skäl, myter och falska tron och religiösa skäl. Syfte Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors erfarenhet och kunskap om kvinnlig könsstympning. Metod Metoden som valdes var kvalitativ intervjustudie. Intervjuer av sjuksköterskor som arbetar inom Stockholms län genomfördes för att få en djupare förståelse i området som skulle studeras. Elva intervjuer genomfördes och analyserades genom innehållsanalys. Resultat Sex av sjuksköterskorna kom i kontakt med de könsstympade kvinnorna och flickorna på olika sätt. Kvinnorna hade sökt vård på grund av komplikationer relaterade till könsstympningen och vaginala plastikoperationer. Sjuksköterskorna hade bristande kunskaper angående kvinnligkönsstympning. Den främsta kunskapskällan sjuksköterskorna nämnde var massmedia. Slutsats Sjuksköterskor kommer i kontakt med könsstympade kvinnor och flickor genom den ökade invandringen från afrikanska länder. Det framkom att svårigheter i omvårdnaden uppstår då det kan ske en kulturkrock. Det finns bristande kunskap om ämnet bland sjuksköterskor i Sverige.Sjuksköterskorna hade fördomar och negativa attityder mot somaliska kvinnor.

Syftet med denna uppsats är att tolka och förstå hur kvinnliga chefer i mansdominerade yrken ser på sin chefsroll. Uppsatsen tar reda på hur de kvinnliga cheferna identifierar sig med sin chefsroll och hur de kvinnliga chefernas chefsidentitet påverkas av att arbeta i ett mansdominerat yrke. Tidigare forskning och teoriavsnittet ger en övergripande bild om vilka problem och hinder kvinnliga chefer står inför i mansdominerade yrken. Den teoretiska referensramen består dels av genusforskning om kvinnor och kvinnliga chefer i organisationer, och dels av Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv. Uppsatsen använder en kvalitativ forskningsmetod där semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem kvinnliga chefer för att förstå deras syn på den egna positionen som chefer i mansdominerade yrken. Resultatet av uppsatsen presenterar en sammanfattande beskrivning av intervjupersonernas svar kopplat till teorin. Nästan alla av de kvinnliga cheferna säger att de kan identifiera sig med sin chefsroll, men att det finns en skillnad i hur de är i den professionella och privata rollen. Kvinnorna berättade även att de måste kämpa mer än männen för att få samma respekt i sin chefsroll. Kvinnliga chefer hamnar dessutom ofta i en symbolisk ställning för att de syns mer än de manliga kollegorna i ett mansdominerat yrke och vissa kan därför tvingas anamma ett ”manligt beteende” för att de inte ska sticka ut för mycket från gruppen. Det framkom även att de kvinnliga cheferna saknar förebilder inom organisationer. Det som resultatet visar stämmer överens med tidigare forskning och teori vilket antyder att stereotypen för vad som är kvinnligt och manligt fortfarande lever kvar. Men även om resultatet tyder på att de kvinnliga cheferna har det tufft i sin chefsroll så visade det sig ändå att de föredrog att arbeta i ett mansdominerat yrke framför ett kvinnodominerat yrke, vilket är förvånande med tanke på att teorin inte tar upp detta. De kvinnliga cheferna vill att det ska bli fler kvinnor på chefspositioner i samhället så att det blir mer jämställt i toppen av hierarkierna. Dock trodde de att den enda lösningen för att det fortare ska bli en strukturförändring är om man inför kvotering till chefspositioner.

Att arbeta som kriminalvårdare kan verka både spännande och farligt. Många människor är nog av uppfattningen att det endast är stora starka män som är mest lämpade för den typen av arbete. Hur är det egentligen då att vara kvinna och arbeta inom Kriminalvården? Tidigare forskning om kvinnliga kriminalvårdare visar att säkerhetsupplevelsen i många fall är relaterad till utrustning och att bemötandet kvinnorna får uppleva är kopplat till nedvärdering, både från intagna och kollegor. Vårt syfte med uppsatsen är att synliggöra hur kvinnliga kriminalvårdare upplever sin säkerhet i sin yrkesutövning. Vi vill skapa en större förståelse för vilka situationer en kvinnlig vårdare kan komma att utsättas för. Den teoretiska utgångspunkten som denna uppsats har utgått ifrån är maktteori, dramaturgisk rollteori och genus. Genom att intervjua sex informanter både via mail och vid fysiska möten har vi fått fram material som tyder på att kvinnorna upplever säkerheten i vissa situationer som bristfällig och att bemötandet varierar beroende på intagen och kollega. Resultatet visar att kvinnornas upprätthållande av roll är viktig för att tydliggöra vem som har makten av vårdare och intagen. Slutligen visar vår uppsats att brister inom Kriminalvården existerar och bör förebyggas för att skapa en säkrare miljö.

TITEL: Lika makt oavsett kön   FÖRFATTARE: Felicia Jarl & My Nilsson HANDLEDARE: Thomas Karlsson EXAMINATOR: Petter Boye PROGRAM: Ekonomprogrammet och Detaljhandel & Service Management KURS: Företagsekonomi III – Examensarbete 2FE71E NIVÅ: Kandidatuppsats, 15 hp    SYFTE: Syftet med studien är att studera styrelsesammansättningen, med avseende på kön, inom detaljhandel- och finansbranschen. Vi vill även belysa samt studera sambandet mellan kvinnlig representation i styrelserna och branschernas kunder samt anställda.    METOD: För att kunna uppfylla studiens syfte har vi utgått ifrån en abduktiv ansats. Vi har genomfört statistiska tester samt kvalitativa intervjuer med fyra respondenter från näringslivet. Materialet användes sedan för att förklaras med hjälp av teorier för att slutligen kunna svara på studiens forskningsfrågor och för att studiens syfte skulle kunna uppfyllas.   SLUTSATS: Kvinnlig representation har ökat mellan åren 2002 och 2014, vi kan alltså se en positiv trend som visar att kvinnor har ökat i detaljhandel- och finansbranschens styrelser. Vi har även kommit fram till att anställda har en viss påverkan på hur sammansättningen ser ut i styrelsen, med avseende på kön. Oavsett vilket kön individen har kan vi se indikationer via studien som påvisar att kvinnor och män värderas olika vid en tillsättning av en styrelsepost. Nätverk lyfts även fram som en av de starkaste faktorerna för att en kvinna ska bli vald som styrelseledamot.

För att åstadkomma ett effektivt utvecklingsarbete är det av yttersta vikt att undersöka vilka faktorer som leder till stärkt kvinnlig egenmakt. Med hjälp av ekonometrisk analys jämför denna uppsats kvinnlig egenmakt i Rwanda år 2000 respektive 2010. Trots Rwandas omfattande ekonomiska och jämställdhetsfrämjande reformer kan denna uppsats inte visa på mer än marginella ökningar vad gäller kvinnlig egenmakt. Ökningen hittas endast för kvinnor med hög utbildning. I linje med tidigare forskning indikerar resultatet att Rwandas utveckling i många avseenden främst verkar ha gynnat en mer privilegierad minoritet. Inte heller verkar utbildning vara det självskrivna tillvägagångssätt för att öka kvinnors egenmakt som man hade kunnat förvänta sig.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka kvinnliga elitidrottares upplevelser kring att få barn och att bli mamma. För att besvara syftet användes frågeställningarna: -          Hur upplever kvinnliga elitidrottare omställningen från att enbart vara elitidrottande till att bli elitidrottande och mamma? -          Hur upplever kvinnliga elitidrottare förändring gällande fysisk förmåga under och efter sin graviditet? -          Hur prioriterar kvinnliga elitidrottare för att lösa planeringen av träning och familjeliv? -          Hur uppfattar kvinnliga elitidrottare informationen kring graviditeten från svenska hälso- och sjukvården? Metod Metoden som användes i studien är kvalitativ. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Fem kvinnor har intervjuats. Studien behandlar områdena; graviditet, träning, idrottslig karriär, planering, livsprioriteringar, stöd, barnets hälsa och hälso- och sjukvård. Urvalskriterierna innefattade att de kvinnliga elitidrottarna ska ha varit elitaktiva på landslagsnivå både före och efter sin graviditet, alternativt ha ett tydligt mål att komma tillbaka till sin tidigare nivå efter graviditet. De kvinnliga elitidrottarna har en medelålder på 34 år och hade barn i åldrarna 0-5år. De kvinnliga elitidrottarna kommer från individuella idrotter och representerar fem olika idrottsförbund som samtliga ingår i riksidrottsförbundet. Resultat Resultatet visar att det finns ett antal gemensamma faktorer hos de kvinnliga elitidrottarna. Samtliga menar att den information de fått från svenska hälso- och sjukvården inte var relevant i förhållande till deras elitidrottande gällande träning. De kvinnliga elitidrottarna fick i olika utsträckning ändra sina träningsprogram under graviditeten. En viktig faktor som var gemensamt för alla de kvinnliga elitidrottarna var stödet de hade från familj, anhörig och barnvakter. Slutligen så kräver arbetet som elitidrottare och mamma bra prioriterings-, planerings- och organisationsförmåga. Slutsats Varje graviditet är individuell. Gemensamt för de elitaktiva kvinnorna i studien är att det går att fortsätta en elitsatsning även efter sin graviditet.