Studien undersöker hur den kvinnliga politiska representationen ser ut i Kalmars kommunalpolitik. Huvudfrågan riktas mot hur kvinnor delas mellan traditionella kvinnliga och manliga politiska intressen och om det finns någon skillnad i hur kvinnor från olika partier ser på eventuella hinder inom kommunalpolitiken. Den kvantitativa delen av studien visar att en övervägande stor del av kvinnorna hittas i ”mjuka” områden av vårdande karaktär där männen ändå dominerar vilket de även gör i kommunalpolitiken som helhet. Den kvalitativa delen bygger på samtalsintervjuer med kvinnliga politiker i Kalmars kommunalpolitik. Resultatet visar att det inte finns någon skillnad mellan åsikterna i hindersuppfattningar mellan kvinnor från olika partier. Däremot är alla kvinnorna starkt överens om att de manliga politikerna marginaliserar och hindrar deras inflytande. Istället för den traditionella sprickan mellan blå och röda partier visar studien på en tydlig spricka mellan män och kvinnor i politiken.

The purpose of this essay is to study the similarities and differences in the rhetoric of the Swedish organisation” LKPR” and the English Suffragette’s. How they present their idea of the political vote for women, what kind of metaphors are used e.tc. The study is based on the voting women’s newspapers, as well as letters and a speech. The study is also supposed to discuss the various reasons why the militant methods and rhetoric in the democratization from the suffragette’s in England did not influence the voting women of Sweden in a more comprehensive way, and why Swedish activist did not use the militant methods. This has many complex explanations. The rhetoric of the suffragettes was far more militant and associated with the concept of war. In Sweden, it was more about motherhood, family and home, the Swedish activist did not embrace the militant methods of the suffragette’s. That’s partwise because of the concept of femininity, the fear of further conflicts, dependence on men etc. Even if the two organisations were distinctly different, one thing they shared was the concept of “a new kind of woman”. It was a woman who broke the social structures, gender structures and in some cases even laws to get what they wanted. It was a woman who no longer pleased with what they were assigned, but now looked for what they considered to be entitled to. It was a new type of woman who came to stay.

Kvinnor och kvinnliga förövare har genom tiderna kommit i skymundan då både forskning och media har fokuserat på männen i allmänhet och manlig brottslighet i synnerlighet. Och detta är problematiskt eftersom kvinnor utgör en del av samhället. Tidigare studier har visat att könen framställs enligt de stereotypa föreställningar som finns i samhället, och eftersom media bidrar till att konstruera den sociala ordningen, förstärkas de genusnormer och maktstrukturer som redan finns. Syftet har därmed varit att belysa problematiken kring den ojämna könsfördelningen och de maktstrukturer som reproduceras genom medias framställning av könen, eftersom detta har en påverkan på jämställdheten och demokratin i Sverige. Frågeställningen som har behandlats är ”Hur framställs kvinnliga förövare i svensk press?”, och en kvalitativ studie har gjorts på svenska tidningar som publicerats mellan 2015-01-01 och 2019-12-31, och som handlat om kvinnliga förövare som begått grövre brott. Med hjälp av genusteorier har resultatet kunnat förklaras, vilket visade på att de kvinnliga förövarna framställs utifrån deras kön, men att de inte följer den normativa femininiteten som kvinnor anses leva upp till. Berger och Luckmanns teorier kring roller och institutioner, Beckers syn på avvikelse, samt Nils Christies teori om det idealiska offret har även tillämpats på materialet, för att kunna ge en bakgrund till varför de kvinnliga förövarna beskrivs utifrån genusnormer, samt ge en förklaring till deras brottslighet. Resultatet visade på stora likheter mellan tidigare internationell forskning och denna studie, vilket tydliggör att det finns ett problem kring synen på brottslighet och genus som bör uppmärksammas ytterligare.

The goal of this study is to investigate how the writers from the female association for women’s rights, LKPR, manoeuvred the gender stereotypes in their newspaper Rösträtt för kvinnor between 1912 and 1919. The writers responded to male and female opponents that claimed that women did not belong in politics, higher education or the public with logical reasoning, humour and persistence. By operating through the newspaper the writers gained access to the public and could publicly make their opinions heard. They wrote about official women´s rights meetings, collected mass petitions and held local and national meetings. In the pursuit of full political rights for women, the writers came to give prominence to femininity as an important factor to why women should be included in the political landscape. Feminine attributes such as motherhood and their social conscience was described as a strong potential as a contributing force in the Swedish politics, especially after the first World War. The writers emphasized education as a means for political change, first-hand through LKPRs educational social courses which were held across Sweden with the goal to educate and engage women in the pursuit of gaining women’s right to vote. The importance of education was found indirectly in their emphasis on academic achievements and titles of women in Sweden and elsewhere, but also in the many advertisements regarding different kinds of education for women. In addition to that the writers reports frequently of the political demands on equal education that LKPR was a part of. Important women of LKPR were often acknowledged in articles for their educational successes, academic titles and their dedication for the work of women’s rights, which functioned as a positive example of how an ideal women’s rights women should be. The writers constructed an ideal women’s-rights-woman which was politically and academically educated, an active force in the fight for women’s right and at the same time a well behaved mother and housewife. This ideal woman had the chance to challenge the gender roles of the time and to operate in the gap between what was defined as masculine and feminine in order to achieve the right for women to vote. My research can contribute to the exciting academic field because of the new material, the newspaper that have not been closely discussed before but also because of the new knowledge presented of the indirect focus of education and the constructed ideal women’s-rights-women.

Bakgrund Bröstcancer är den vanligaste orsaken till dödlighet i cancer hos kvinnor. Framsteg inom diagnostik- och behandlingsmetoder har resulterat i bättre överlevnad varför allt fler lever med följderna av sin cancerbehandling. Standardbehandling vid bröstcancer är i första hand kirurgi och genomförs vanligtvis i kombination med adjuvant behandling. Bröstcancerbehandling kan resultera i stora förändringar av en persons kroppsbild. Kroppsbild innebär en uppfattning och upplevelse av den egna kroppen samt sätt att uppfatta och hantera den fysiska och sociala verkligheten. I det moderna samhället ses bröstet som markör för den vuxna fertila kvinnan och förknippas med kvinnlig identitet och sexualitet. Det medicinska synsättet hjälper oss inte förstå upplevelsen av att leva med en sjukdom. Det är först när man ser människan utifrån ett holistiskt perspektiv som upplevelsen kan förstås och ges mening. Vid vård av kvinnor med bröstcancer måste därför sjuksköterskan uppmärksamma och ta hänsyn till de emotionella aspekter bröstcancer kan medföra. Syfte Syftet var att beskriva kvinnors kroppsbild efter bröstcancerrelaterad mastektomi vid adjuvant behandling. Metod En litteraturbaserad studie har genomförts. Litteratursökningen genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsychINFO. Totalt inkluderades 16 artiklar varav en genom manuell sökning. Resultat Kvinnor som genomgått mastektomi beskrev en förändrad kroppsbild som ledde till negativa tankar och känslor om kroppen i allmänhet och bröstet i synnerhet. Bland annat uttrycktes en rädsla för sina ärr. Att möta sin spegelbild var en smärtsam upplevelse och kroppen beskrevs som tjock, ful, skallig eller vanställd. Kvinnorna tänkte inte på det förlorade bröstet när de bar kläder men blev medvetna om bröstet när de klädde av sig. Kvinnligheten försvann med bröstet och det uppstod ett behov av att omdefiniera sig själv och anpassa sig till avsaknaden av sitt bröst. Kvinnorna konfronterades med rådande ideal och normer och beskrev andra människors reaktioner som betydelsefulla. Slutsats Bröstcancerrelaterad mastektomi leder till individuella negativa förändringar av kvinnors kroppsbild. Upplevelsen av att känna sig stympad, främmande för sin egen kropp, skev och mindre hel beskrivs. Svårighet att möta sin egen spegelbild samt att ärren till följd av mastektomi orsakade många känslor, däribland rädsla. Bröstet förknippas tydligt med kvinnlig identitet och moderskap varför den förändrade kroppsbilden efter mastektomi kan påverka kvinnlighet och identitet. Vidare har rådande ideal och normer i samhället stark påverkan på kvinnor vilket kan leda till stigmatisering. Personer med bättre kroppsbild har en starkare tro på sin förmåga att klara av sjukdomen och dess behandling.

The objective with this paper has been to examine the opinion about the female suffrage in two local newspapers around 1918–1921 in Växjö. The newspaper was Nya Växjöbladet and Smålandsposten. The pick of the newspapers was made for the local connection and its political belonging which was liberal and conservative. As method has been used a qualitative text analysis. The articles were scanned for words associated with female suffrage. These are woman, female and female suffrage (kvinnor, kvinnlig, kvinnlig rösträtt). Via these words adequate articles has been picked and analysed from a political citizen perspective. Key words based on the theory have been status, internship and social benefits. The results show that opinions appeared in the newspapers confirm previous studies that the conservative newspaper harboured more negative approach to the female suffrage and the liberal newspaper more positive approach.

Om det skiljer mellan manliga och kvinnliga chefers kommunikationsstilar är den fråga vi ställt oss och syftet är att undersöka om det finns typiska manliga eller typiska kvinnliga sätt att kommunicera. Tidigare forskning om kommunikationsteorier tar upp fyra olika kommunikationsstilar: den analytiska stilen, den pådrivande stilen, den vänliga stilen och den uttrycksfulla stilen. Stilar som alla kännetecknas av olika egenskaper och baserat på tidigare forskning om skillnader mellan män och kvinnor i sitt sätt att vara och uttrycka sig, har vi skapat två hypoteser som klassar män och kvinnor att höra till olika kommunikationsstilar. Den första säger att män främst hör till stilen pådrivare och till viss del den analytiska och den andra säger att kvinnor främst hör till den vänliga stilen och till viss del den uttrycksfulla. Dessa hypoteser prövades sedan med hjälp av en kvantitativ metod. Datan samlades in med hjälp av strukturerade enkäter som sedan kvantitativt analyserades i statistikprogrammet SPSS där samband mättes mellan de egenskaper som kännetecknar de olika kommunikationsstilarna och kön. Resultatet visade att hypotes ett skulle förkastas och hypotes två bekräftas. Hypotes ett av den anledningen att de manliga cheferna visade sig tillhöra främst både den pådrivande och vänliga stilen med mycket liten övervikt i förhållande till den analytiska och uttrycksfulla. Hypotes två bekräftades av den anledningen att de kvinnliga cheferna främst visade sig tillhöra de vänliga och uttrycksfulla kommunikationsstilarna med mycket stark övervikt. De flesta egenskaper går dock inte att koppla till kön med någon större säkerhet utan resultatet fungerar mer som en fingervisning. Dock fann vi tre egenskaper som med stor säkerhet kan kopplas till kön. Dessa egenskaper var känslosam, lättsam och utåtriktad, som alla var starkt kännetecknande för de kvinnliga cheferna. / Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi

<p>Studier av kvinnliga relationer har tidigare präglats av mor- och dotterrelationens betydelse för kvinnors relations- och samtalsinriktning. Från ett gensuperspektiv anses normerande maktstrukturer spela stor roll för hur systerskapet utformas. Att kvinnor umgås i mindre grupper och samtalar mer än män om relationer kan tolkas som en funktion av genussystemets uppbyggnad. Syftet med studien var således att studera samtalets betydelse för kvinnors sätt att formera vänskapsrelationer och hur det påverkar kvinnors gruppdynamik. För undersökningen gjordes åtta kvalitativa djupintervjuer som analyserades med hjälp av induktiv tematisk analys. Resultatet visar att de sociala aktiviteterna präglas av samtal. Samtalen bör vara jämlika, öppna och kontinuerliga för att garantera en lojal nära vänskapsrelation som signalerar trygghet. Uteblivna samtal kan motsvarande tolkas som ett utanförsskap. Samtalets utformning kan i gruppdynamiska situationer användas som ett konkurrensmedel. Samtalet kan även användas för att sanktionera illojalt beteende i syfte att upprätta gruppkänsla.</p>

<p>Syftet med denna uppsats var att utforska om och hur den nationella handlingsplanen mot kvinnlig könsstympning efterlevs inom socialtjänsten i Nyköpings kommun. Kommunen som studien avgränsats till valdes för att den hade en ökad invandring under 1990-talet från länder där ingreppet är omfattande. Studien har avgränsats till att undersöka en familjecentral, vuxen- och ungdomsenheten och barn och familj. Studien omfattar en fallstudie för att få ett kvalitativt resultat. Det som framkommit i studien är paradoxen att Nyköpings kommun genomför ett förebyggande arbete mot kvinnlig könsstympning men kommunen har föga kunskap om handlingsplanen. På grund av att en implementering inte har skett är de anställda omedvetna om arbetets relevans till den nationella handlingsplanen. Behovet av ett förebyggande arbete beträffande kvinnlig könsstympning har påträffats då individer i bostadsområdet Brandkärr bett om hjälp. Arbetet som utförs i kommunen mot kvinnlig könsstympning har sitt ankare i en person, därmed gör sig eldsjälsproblematiken gällande.</p>

Studier av kvinnliga relationer har tidigare präglats av mor- och dotterrelationens betydelse för kvinnors relations- och samtalsinriktning. Från ett gensuperspektiv anses normerande maktstrukturer spela stor roll för hur systerskapet utformas. Att kvinnor umgås i mindre grupper och samtalar mer än män om relationer kan tolkas som en funktion av genussystemets uppbyggnad. Syftet med studien var således att studera samtalets betydelse för kvinnors sätt att formera vänskapsrelationer och hur det påverkar kvinnors gruppdynamik. För undersökningen gjordes åtta kvalitativa djupintervjuer som analyserades med hjälp av induktiv tematisk analys. Resultatet visar att de sociala aktiviteterna präglas av samtal. Samtalen bör vara jämlika, öppna och kontinuerliga för att garantera en lojal nära vänskapsrelation som signalerar trygghet. Uteblivna samtal kan motsvarande tolkas som ett utanförsskap. Samtalets utformning kan i gruppdynamiska situationer användas som ett konkurrensmedel. Samtalet kan även användas för att sanktionera illojalt beteende i syfte att upprätta gruppkänsla.