Syftet med denna uppsats var att utforska om och hur den nationella handlingsplanen mot kvinnlig könsstympning efterlevs inom socialtjänsten i Nyköpings kommun. Kommunen som studien avgränsats till valdes för att den hade en ökad invandring under 1990-talet från länder där ingreppet är omfattande. Studien har avgränsats till att undersöka en familjecentral, vuxen- och ungdomsenheten och barn och familj. Studien omfattar en fallstudie för att få ett kvalitativt resultat. Det som framkommit i studien är paradoxen att Nyköpings kommun genomför ett förebyggande arbete mot kvinnlig könsstympning men kommunen har föga kunskap om handlingsplanen. På grund av att en implementering inte har skett är de anställda omedvetna om arbetets relevans till den nationella handlingsplanen. Behovet av ett förebyggande arbete beträffande kvinnlig könsstympning har påträffats då individer i bostadsområdet Brandkärr bett om hjälp. Arbetet som utförs i kommunen mot kvinnlig könsstympning har sitt ankare i en person, därmed gör sig eldsjälsproblematiken gällande.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2008.

Sweden, being a multicultural society, has an increased need for transcultural care. The purpose of this literature review is to provide, through Madeleine Leinger's Culture Care-theory and her Sunrise model, a greater knowledge to nurses and to other professions within the health care units in meeting with circumcised or genitally mutilated girls or women. The result is based upon two scientific dissertations and nine scientific studies. It emerged mainly the etic (outsider) perspective. To underline the emic (insider) perspective, pure literature and fiction have been used. The result shows that seven out of twelve factors from the Sunrise model helps the nurse to behave in a culture congruent way, related to an emic and etic- prospective. The factors are cultural values, belief and lifeways, kinship and social factors, language and communication, religion and philosophical factors, political and legal factors, technological factors, educational factors. Even more, the result also shows the importance of health care professionals' knowledge and understanding of circumcised or genitally mutilated girls or women and of their culture, as well as the importance of always keeping the genus perspective in mind. This review proposes a way for nurses on how to handle difficulties which they may encounter in meeting with circumcised or genitally mutilated girls or women. / I och med att Sverige är ett mångkulturellt samhälle finns det ett ökat behov av transkulturell omvårdnad. Syftet med denna litteraturstudie är att med hjälp av Madeleine Leiningers Culture Care - teori och hennes Sunrise-modell, ge ökad kunskap för sjuksköterskor och andra professioner inom vården i bemötandet av omskurna eller könsstympade flickor eller kvinnor. Resultatet baseras på två vetenskapliga avhandlingar och nio vetenskapliga artiklar. Där framkom främst etic perspektivet (utifrån). Skönlitteratur används för att ge emic perspektivet (inifrån). I resultatet framkommer att sju av tolv faktorer i Sunrise-modellen visar sig ge sjuksköterskan ett kulturkongruent bemötande, kopplat till ett emic- och etic-perpektiv. Faktorerna är kulturellt betingade värderingar och livsstilar, släktband och sociala faktorer, språk och kommunikation, religion och filosofiska faktorer, politiska och juridiska faktorer, teknologiska faktorer, utbildningsfaktorer. Dessutom framkommer vikten av sjukvårdpersonalens kunskap och förståelse för omskurna eller könsstympade flickor och kvinnor och deras kultur, samt vikten av att ha ett genusperspektiv i åtanke. Utifrån resultatet framkommer hur sjuksköterskor kan hantera svårigheter som kan uppstå i mötet med omskurna eller könsstympade flickor och kvinnor.

Bakgrund: Kvinnlig omskärelse är sedan 1999 kriminaliserat i Sverige även i fall då ingreppet utförts i ett land där omskärelse är tillåtet. Vid ett flertal tillfällen har misstankar om ett en flicka omskurits lett till att gynekologiska tvångsundersökningar utförts. Kvinnlig omskärelse beskrivs ofta som ett kulturellt fenomen och omvårdnadsteoretiskt behandlas relationen mellan omvårdnad och kultur framförallt av den transkulturella omvårdnaden.Syfte: Att med hjälp av den transkulturella omvårdnaden förklara vårdens agerande i samband med ett fall av misstänkt kvinnlig omskärelse.Metod: En fallstudie med utgångspunkt i den transkulturella omvårdnadens beskrivning av kulturkongruent vård. Det undersökta fallet rör en somalisk flicka som genomgick en gynekologisk tvångsundersökning efter att en distriktssköterska fattat misstanke om att hon riskerade att omskäras. I studiens material ingår Diskrimineringsombudsmannens utredning av ärendet samt Socialstyrelsens utbildningsmaterial om kvinnlig omskärelse.Resultat: Analysen visar att vården i den transkulturella omvårdnadens mening inte varit kulturkongruent då familjens individuella perspektiv inte i tillräcklig grad beaktats.Konklusion: Resultatet utvecklades med hjälp av en kritisk diskussion av den transkulturella omvårdnaden. Begreppet stereotypisering användes för att visa hur fokus på kulturella förklaringar på ett tidigt stadium definierade familjen som annorlunda och avvikande. Den beskrivning av kvinnlig omskärelse Socialstyrelsen gett uttryck för förstods vidare med hjälp av begreppet räddningspolitik som en historiskt konstruerad diskurs vilken upprätthåller koloniala synsätt. Önskan att förstå familjen utifrån kulturella beskrivningar dolde på detta sätt hur olika samhällspositioner strukturelltförhåller sig till varandra. Slutligen beskrevs hur fokus på kulturell olikhet i det undersökta fallet lett till en avsaknad av kritiskt tänkande då föreställningen att familjenska förstås utifrån sin tänkta somaliska kultur inte utmanats. / Background: Female circumcision is since 1999 criminalized in Sweden even in cases when the procedure is done in a country where circumcision is legal. On numerous occasions suspicion of circumcision has led to the performance of forced gynecological examinations. Female circumcision is often described as a cultural phenomenon and from a theoretical perspective the relationship between nursing and culture is primarily explored by the theory of transcultural nursing.Aim: To explain the actions undertaken by health care professionals in connection with a case of suspected female circumcision with the aid of transcultural nursing.Method: A case study based on the description of culturally congruent care in the theory of transcultural nursing. The investigated case involves a Somali girl who was forced to undergo a gynecological examination as a district nurse suspected that she had been circumcised. The case is based on the investigation of Diskrimineringsombudsmannen and on an educational material from the National Board of Health.Results: Analyses show that the care of the family was not culturally congruent as the family's individual perspectives were not adequately taken into account.Conclusion: The results were elaborated through a critical discussion of transcultural nursing. The concept of stereotyping was used to demonstrate how the focus on cultural explanations at an early stage defined the family as different and deviant. The description of female circumcision expressed by the National Board was through the concept of politics of rescue understood as a historically constructed discourse that maintains colonial views and the desire to understand the family based on cultural descriptions concealed how different social positions are structurally related to each other. Finally the focus on cultural differences in the investigated case led to a lack of critical thinking as the idea that the family is to be understood based on its cultural heritage was never challenged.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur olika typer av femininiteter gestaltas i populärtelevision. Undersökningen kommer att utföras genom att analysera tre utvalda avsnitt ur fantasy serien Game of Thrones. Uppsatsen avser att undersöka hur olika typer av femininiteter konstrueras i narrativet i relation till makt, överlevnad och det maskulina för att slutligen undersöka vilka femininiteter som premieras.   Undersökningen kommer att utföras ur ett narrativt perspektiv, en analysmetod hämtad från boken ”How to Study Television” (1995) av Keith Selby och Ron Cowdery, där konstruktion och narrativ är centrala begrepp. Jostein Gripsrud redogör för hur en berättelse kan definieras i boken ”Mediekulturer Mediesamhälle”(2002) som även används i undersökandet av serien. Den teoretiska ramen för studien består av teorier och begrepp som berör femininitet, feminism, representation som är relevanta för analysen. Stuarts Halls representationsteorier kring stereotyper och skillnader kommer att användas i uppsatsen. Judith Butlers teorier och feministiska perspektiv används genomgående i uppsatsen samt hennes begrepp performativitet. Carrie Paechter redogör för ”hon” och diskuterar terminologin av femininiteter och maskuliniteter utifrån flera perspektiv som också appliceras på analysen. Studiens resultat kommer att relateras till Rosalind Gill som nämns i den tidigare forskningen.   Den genomförda analysen behandlar hur de olika karaktärerna och deras femininiteter kan förstås i relation till makt och överlevnad utifrån deras femininitetsideal. Alla karaktärers femininitet står i grund för hur de tillskrivs sina identiteter och gestaltas i serien. Min slutsats indikerar på att de femininiteter som premieras högst i serien är de som erhåller en specifik makt över sig själva som kvinnor. De flytande karaktärerna och deras femininitetsideal blir mer gynnande än de stereotypa. Min studie påvisar på att makt i sig inte gynnar karaktärerna mest, utan makt över sig själva som karaktärer är den representationen av femininitet som värderas högst.     Nyckelord: Femininitet, Game of Thrones, populärkultur, representation, kvinnlig identitet, performativitet.

Bakgrund: Varje år får cirka 500 000 kvinnor beskedet livmoderhalscancer runt om i världen. Sjukdomen kan föra med sig komplikationer så som svårigheter med det sexuella livet och att bli gravid. Kvinnorna kan även få ångest inför framtiden och vara oroliga för återinsjuknande. Livmoderhalscancer är en ångestladdad sjukdom och sjuksköterskor behöver ökad förståelse för de frågor och tankar patienter upplever i samband med livmoderhalscancer. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med livmoderhalscancer. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. Data samlades in från olika sökoperatörer och analyserades med Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att livmoderhalscancer kan medföra oro för framtiden, ångest för återinsjuknande och rädsla för infertilitet. Kvinnorna beskrev också att vardagslivet och det sexuella livet påverkats av sjukdomen. Kvinnorna kände sig som en belastning för familjerna på grund av de rollförändringar som kunde ske i hemmet under sjukdomsförloppet. Det sexuella livet blev lidande av komplikationerna från behandlingen. Kvinnorna önskade mer information från vårdpersonal angående behandlingens bieffekter och ansåg dessutom att vårdpersonal borde visa mer medlidande. Kvinnorna upplevde inte stödet från vårdpersonal som tillfredställande utan såg familj och vänner som en viktig källa till stöd. Medpatienter ansågs även vara ett stort stöd då det var skönt att prata med någon i samma situation. Slutsats: Kvinnor som insjuknat i livmoderhalscancer upplever oro, ångest och rädsla. De upplevde förändringar i det sexuella- och vardagliga livet vilket fick dem att ifrågasätta sin kvinnliga identitet. Genom att uppmärksamma kvinnors upplevelser av livmoderhalscancer kan sjuksköterskan bidra till minskat lidande hos dessa kvinnor. Vårdpersonal bör ge kvinnor som insjuknat i livmoderhalscancer mer information om eventuella bieffekter från behandling för att öka kvinnors möjligheter att hantera sjukdomen.

Sammanfattning Titel: Väljer män män? - En kvalitativ studie i stereotypisering och homosocialitet. Nivå: C-uppsats i företagsekonomi Författare: Sara Moatamid och Annsofie Donoyan Handledare: Kristina Mickelsson och Pär Vilhelmson Datum: 2016-01-11 Bakgrund och syfte: Tidigare forskning belyser att det saknas forskning som fokuserar på vad som ligger bakom den ojämna könsfördelningen och vilken roll rekryteringsprocessen har i detta. Syftet med denna studie är att öka förståelse för vad kön har för betydelse i rekryteringsprocessens urvalssteg med utgångspunkt från homosociala och stereotypa strukturer som bildas på organisationen. Metod: Studien har ett hermeneutiskt perspektiv som utgångspunkt samt en abduktiv forskningsansats. Den empiriska datainsamlingen utgår från en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Tidigare forskning bygger på vetenskapliga artiklar och det empiriska kapitlet bygger på tre huvudteman som utvecklats utifrån tidigare forskning. Slutsats: Fältstudien har uppvisat upprepade spår av homosocialitet och stereotypisering på samtliga, studerade organisationer trots tron om att jämställdheten är på väg mot rätt riktning. De intervjuade företagen var inte medvetna om de indirekta valen och bedömningarna som skedde under rekryteringsprocessens tre utvalda steg. Detta ses som ett organisatoriskt problem då organisationen inte tar tillvara på all kompetens, kvinnlig såväl som manlig. Förslag till fortsatt forskning: Studiens bidrag belyser att stereotypisering och homosocialitet sker stegvis under rekryteringsprocessen. Vi anser att det är viktigt med mer forskning kring ledarskapstänket kopplat till dessa två faktorer. Det finns ytterst lite forskning kring hur rekryterarna resonerar vid chefsanställning. Majoriteten av forskningen belyser vad rekryterare gör för val och hur rekryteringsprocessen går till, men inte hur ledarskapsresonemangen har skett kring varje beslut. Studiens bidrag: Det teoretiska bidraget belyser att kön har stor betydelse i rekryteringsprocessens tre utvalda steg och stereotypisering samt homosocialitet återspeglas tydligt genom hela processen. Ur ett praktiskt perspektiv föreslås det att granska jobbannonser ur ett genusperspektiv innan de publiceras samt att våga uppmärksamma homosocialitet och stereotypisering som ett problem. Nyckelord: Rekrytering, intern rekrytering, kompetens, stereotyp, genus, homosocialitet. / Title: Does men choose men? – A qualitative studie in stereotyping and homosociality. Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Sara Moatamid and Annsofie Donoyan Supervisor: Kristina Mickelsson and Pär Vilhelmson Date: 2016-01-11 Aim: Prior investigations show that there is no research that focuses on the true reason behind the gender disparities and what role that the recruitment process is playing in this. The purpose of this study is to increase the understanding of what the significance gender has in the recruitment process, starting from homosociality and stereotyped structures that take shape in the organization. Method: As a starting point, the study has a hermeneutic perspective and an abuctive research approach. The empirical data collection is based on a qualitative approach in the form of semi-structured interviews. Previous research is based on scientific articles and the empirical chapter is based on three main themes in the recruitment process. Conclusions: The field study has shown repeated traces of homosociality and stereotyping in all the studied organizations, despite the belief that gender equality is heading toward the right direction. The interviewed companies were not aware of the indirect selections and assessments that had occurred during the recruitment process. This is seen as an organizational problem when the organization does not take advantage of all the expertise, female as well as male. Suggesstions for future research: The study's contribution highlights that the stereotyping and homosociality is shown gradually during the recruitment process. We believe that it is important to conduct more research on the leadership mindset linked to these two factors. There is very little research on how the recruiters are forming their judgement during the process of an employment of a new executive. The majority of the research highlights what recruiters choose and how the recruitment process works but not how the reasoning regarding leadership has been around every decision. Contribution of the thesis: The theoretical contribution highlights that gender has great significance in the recruitment process, also that stereotyping and homosociality is clearly reflected throughout the process. From a practical perspective, it is proposed to review job postings from a gender perspective before they are published and to have the courage to pay attention to homosociality and stereotyping as a problem. Key words: Recruitment, internal recruitment, competence, stereotypes, gender, homosociality.

Abstract Syfte: Studien grundar sig på ett problemområde gällande uteslutandet av kvinnlig rösträtt i demokratimätningar. Syftet är att undersöka hur demokratimått förändras när kvinnlig rösträtt tas med i mätningarna. Studien analyserar två klassiker inom demokratiforskning, Seymour Lipset (1959) och Samuel P. Huntington (1991) samt tre modernare demokratimått (Democracy index, BMR, Polity IV Revised combined score).   Teori: Studien utgår ifrån en teori hämtad från Pamela Paxton (1995). Teorin handlar om konsekvenser och kritik mot demokratiforskare som uteslutit kvinnlig rösträtt i mått på demokrati.   Metod: En kvantitativ metod i form av statistisk dataanalys har använts. Med hjälp av tidsserier har jämförelser över införandet av demokrati samt kvinnlig rösträtt genomförts.   Resultat: Resultatet visar att Paxtons kritik är befogad samt bekräftar hennes teori och slutsatser. Införandet av kvinnlig rösträtt i ovannämnda demokratimått innebär en förändring för de studier där måtten har använts.   Nyckelord: kvinnlig rösträtt, demokrati, demokratisk transition, Huntington, Lipset, Paxton, women’s suffrage

<p>Syftet var att undersöka skillnader mellan manliga och kvinnliga lärares kommunikation med sina elever i år 6-9. Fyra manliga och fyra kvinnliga lärare deltog i undersökningen. Metoderna som användes var klassrumsobservationer, intervjuer med lärarna samt loggboksanteckningar. Resultaten som framkom var att eleverna helst kommunicerar med en lärare som har samma kön som de själva har. De kvinnliga lärarna kommunicerar nästan lika mycket med både flickor och pojkar medan hälften av de manliga lärarna nästan enbart kommunicerar med pojkar. Kommunikationen i klassrummet handlar till allra största delen om de uppgifter som ska genomföras under lektionen. Pojkar är de elever som får mest tillsägelser oavsett kön på lärare. Initiativ till kommunikation tas i större utsträckning av eleverna än av lärarna. Flickor som vill kommunicera gör det ibland ensamma med läraren till skillnad från pojkarna som tar kontakt med läraren inför hela klassen. De flesta lärarna tycker att de har en god kommunikation med eleverna. De kvinnliga lärarna anser att de är mer ”mammiga” än vad de manliga lärarna är och några av både de manliga och kvinnliga lärarna tar upp att manliga lärare har mer pondus.</p>

Syftet med studien är att undersöka om och hur de politiska åsikterna hos den ledande gruppen i LKPR påverkade urvalet kring vilka kvinnor som borde få politisk rösträtt. Studien ämnar även visa hur föreningen såg på manligt engagemang i dess arbete. Studien är utförd av textanalytiskt slag. Den teoretiska utgångspunkten i studien utgår från teorin om ”närvarons politik” som säger att enbart de som närvarar vid ett beslut kan påverka vilket beslut som fattas. Resultatet av studien pekar mot att stöd för någon segregering mot män inte kan påträffas i det undersökta materialet. Föreningens åsikter, speciellt de tidigt utformade, har delvis styrts av de högerkvinnor som var aktiva i föreningen och har därför påverkats av dessa kvinnors politiska riktning. Slutsatser från studien är även att det huvudsakliga motståndet mot kvinnans rösträtt i Sveriges återfanns hos den politiska högern. Högern var de sista som gav med sig 1919 efter flera års nekande röstning. Genom användandet av teorin om ”närvarons politik” adderar studien till redan existerande forskning om LKPR via en ökad förståelse för hur synen på närvaro både gällande män och kvinnor påverkade föreningens agenda för de frånvarande.