Kvinnlig ejakulation har på olika sätt skildrats sedan början av vår tideräkning och beskrivningar av den och av kvinnans sexualitet har varierat beroende på historisk kontext. Syftet med denna studie var att undersöka vilken roll forskning kan spela i att definiera den kvinnliga sexualiteten, med debatten om den kvinnliga ejakulationen mellan 1978-2018 som exempel. För att kontextualisera debatten har även feministiska skildringar under samma period inkluderats. Materialet har bestått av vetenskapliga artiklar, annan litteratur samt olika typer av internetkällor som berör den kvinnliga ejakulationen. Materialet har analyserats med hjälp av en foucauldiansk genealogisk diskursanalys, med socialkonstruktivism som grund. Debatten kan delas upp i tre diskursiva spår som följer varandra kronologiskt. Det första diskursiva spåret fokuserar på det forskningsfält som växte fram under 1980-talet där huvudsyftet var att normalisera och ge vetenskapligt underlag för den kvinnliga ejakulationen. Det andra diskursiva spåret skildrar hur företrädare för den sexpositiva feminismen anammade kvinnlig ejakulation som en symbol för makt över den egna kroppen och sexualiteten. Det tredje diskursiva spåret skildrar hur fenomenet återupptäcktes med hjälp av andra forskningsmetoder men också hur kvinnlig ejakulation beskrevs som en dysfunktion, vilket väckt starka motreaktioner utanför forskningsfältet. Trots att fenomenet är känt sedan lång tid tillbaka går uppfattningarna fortfarande isär och bilden av den kvinnliga ejakulationen varierar beroende på vilken sorts kunskap som har legitimitet. Förståelsen av kvinnlig ejakulation är starkt beroende av forskningens definition av den. Detta synliggörs när den kvinnliga ejakulationen går från att beskrivas som ett sexuellt fenomen till ett sjukligt till följd av att urinmarkörer uppmärksammats i den utsöndrade vätskan. Forskares agerande kan förstås som en patologisering av den kvinnliga sexualiteten. / Female ejaculation has been portrayed in various ways since the beginning of our era and descriptions of it and of women’s sexuality have varied depending on historical context. The aim of this study was to investigate the possible role of scientific research in defining female sexuality, with the debate on female ejaculation between 1978-2018 as an example. In order to contextualize the debate, the feminist portrayal during the same period has also been included. The material has consisted of scientific literature, other literature and various types of internet sources that refers to the female ejaculation. We analyzed the material using a Foucauldian genealogical discourse analysis, with social constructivism at the core. The debate can be divided into three discursive tracks that follow each other chronologically. The first discursive track focuses on the research field that emerged during the 1980s, in which the main intention was to normalize and provide scientific evidence for the female ejaculation. The second discursive track describes how representatives of sex-positive feminism embraced female ejaculation as a symbol of power over one’s own body and sexuality. The third discursive track portrays how the phenomenon was rediscovered using other research methods, but also how female ejaculation was described as a dysfunction, which caused strong counter-reactions outside of the scientific research field. Although this phenomenon has been known for a long time, perceptions still differ and the image of it varies depending on what kind of knowledge that is legitimate at a certain point in time. The understanding of female ejaculation is strongly dependent on definition of it in scientific research. This is made visible when the female ejaculation changes from being described as a sexual phenomenon to a diseased one due to the fact that urinary markers have been detected in the emission fluid. Scientists' actions can be understood as a pathologization of female sexuality.

Is it possible to cover an issue as a journalist to the extent that you are practically a human rights activist, and still contribute to its continuation by unconsciously upholding the values causing the issue? This study asks the question if journalists help or hinder the elimination of female genital mutilation (FGM), and puts forth the thesis that journalists as a collective in fact are affecting the development more negatively through their attitudes than positively through their actions. The study consists of a theoretical analysis connecting to patriarchy and post-colonialism, and a field study from Tanzania where journalists are interviewed. The theoretical results show a clear connection between patriarchal values and FGM, and that if a journalist upholds these values she will not be as inclined to see the victim of FGM as a subaltern, she will be more likely to generalize the groups status and characteristics and she will be caught in between traditional and modern values. If a journalist ascribes to more traditional values when it comes to the difference between the genders, her attitudes will to some extent be counterproductive to the work she does when she covers FGM with the intention to prevent it. The field study supports this by showing that awareness about gender inequality and FGM does not necessarily mean awareness of patriarchal structures and how they affect men, women and traditions. One journalist can make a significant difference, but if she is a part of a journalist collective with strong, patriarchal values her efforts might not be sufficient to help in changing the overall development of FGM.

Mellan åren 1934-1946 pågick en debatt i Sverige om kvinnlig samhällstjänst skulle införas som en frivillig eller obligatorisk tjänst. År 1939 startades Riksförbundet kvinnlig samhällstjänst som en ideell organisation. Studiens syfte var att undersöka Riksförbundet kvinnlig samhällstjänst under och kort efter andra världskriget. Undersökningen utfördes med hjälp av en kvalitativ textanalys med genusperspektiv. Riksförbundet kvinnlig samhällstjänsts huvudsakliga syfte var beredskap och fostran.  Grundtanken var en frivillig tjänst för unga kvinnor, mellan 17–25 år, med en teoretisk och en praktisk del med arbete på landsbygden hos överbelastade husmödrar. Tjänsten hade tydliga nationalistiska drag och skulle verka för landets gemenskap. Initiativtagaren för Riksförbundet kvinnlig samhällstjänst var  Nora Torulf som hade kopplingar till flera nazistiska rörelser. / Between the years of 1934 – 1946 a debate was held in Sweden about whether female civil service should be a voluntary or an obligatory service. In 1939 the National Organization of Female Civil Service started as a voluntary organization. The purpose of the study was to investigate this national organization during and shortly after World War II.  The study was carried out through a qualitative text analysis with a perspective on gender. The organization’s main purpose was mobilization and nursing. The idea was a voluntary service for young women, between 17 – 25 years of age, with one theoretical and one practical part working in the countryside for overburdened housewives. The service had clear nationalistic traces and would help the nation’s community. The originator of the organization, Nora Torulf, had connections to many Nazi movements.

Den här vetenskapliga uppsatsen analyserar den kvinnliga huvudkaraktären Laurie Strode i John Carpenters original och Rob Zombies remake av slasherfilmen Halloween. Uppsatsens syfte är att studera hur samma karaktär har porträtterats ur ett feministiskt perspektiv och hur vi kan förstå dem utifrån de epoker de skapades i. Med en semiotisk analysmetod besvaras hur porträtteringen skiljer de två filmerna åt. Detta genom att analysera karaktärens denotation och konnotation både visuellt och i dialog. Med hjälp av feministisk filmforskning belyser uppsatsen hur filmen Halloween och slashergenren har vidare utvecklats med tiden. Begreppen Hora-Madonna-komplexet och the Final Girl samt forskning kring kvinnor i skräckfilmer används för att förankra tolkningen. Resultatet visar att denna utveckling lett till en mer öppen och tillåtande porträttering av en kvinna utan att med detta lämna den grund som slasherfilmer byggs på. Den visar också på hur filmens remake har frångått vissa begrepp som man kan anse centrala för slashergenren utan att förlora möjligheten att titulera sig som en sådan.

The aim of this essay is to investigate the meaning and importance of the female friendship within Ellen Moers tradition and theory regarding the female gothic. In this essay, I argue that the female friendship has played an important role in the portrayal of the Gothic fiction as socially critical of women’s position in the society, mainly by examining the two works Rebecca by Daphne du Maurier and Gone Girl by Gillian Flynn. The essay is also interested in how the female gothic has developed over time and whether the notion can be applied while analysing more contemporary gothic, and thus, considers the works’ different time periods.

Denna uppsats undersöker kvinnlig könsstympning och hur fenomenet hanteras av svenska myndigheter och intresseorganisationer med ett beaktande av svensk nyhetsrapportering. Särskilt undersöks vad vi i Sverige vet om förekomsten av kvinnlig könsstympning, hur frågan hanteras av svenska myndigheter och intresseorganisationer samt hur svensk tidningsmedia belyser kvinnlig könsstympning. Metoden som har använts för att besvara uppsatsens frågeställningar är en kvalitativ innehållsanalys och det empiriska materialet består av publikationer från myndigheter däribland rapporter från forskare och Socialstyrelsen, Länsstyrelsen Östergötland och Regeringskansliet. Vi har även gjort en kompletterande undersökning av 51 artiklar från svenska tidningsmedia. Dessa undersökningar speglar tillsammans hur det svenska samhället officiellt ser på kvinnlig könsstympning och hur den bör hanteras. Resultaten har analyserats utifrån den genusvetenskapliga radikalfeministiska patriarkatsteorin i syfte att hitta samband mellan myndigheters arbete med att förebygga könsstympning och vår valda teori. Resultatet visar bland annat att svenska myndigheter och intresseorganisationer i och för sig arbetar med att förebygga, upptäcka och bekämpa kvinnlig könsstympning men att det krävs ytterligare insatser i form av kunskap hos tjänstemän och andra som jobbar med frågan för att förhindra sedvänjan i Sverige. Den radikalfeministiska patriarkatsteorin har en stor betydelse i arbetet för att förebygga, upptäcka och bekämpa kvinnlig könsstympning. / This thesis examines female genital mutilation and how the phenomenon is managed by Swedish authorities and non-governmental organizations with consideration of Swedish news reporting. Particularly, this thesis examines what we in Sweden know about the existence of female genital mutilation, how the issue is handled by Swedish authorities and non-governmental organizations, and how Swedish news reporting illustrates female genital mutilation. The method used to answer the questions raised in the thesis is a qualitative content analysis and the empirical material consists of publications from researchers and authorities including inter alia the National Board of Health and Welfare, the County Administrative Board Östergötland and the Swedish Government. We have also performed a supplementary survey of 51 articles from Swedish press. These sources reflect altogether how the Swedish society officially views female genital mutilation and how it should be managed. The results have been analysed on the basis of the gender-science radical feminist patriarchy theory in order to find the connections between the authorities' work towards preventing female genital mutilation in relation to our chosen theory. The results show, among other things, that Swedish authorities and non-governmental organisations are taking measures to prevent, detect and combat female genital mutilation, but that further efforts are required in order to increase the knowledge of officials and other people working to prevent the practice in Sweden. radical feminist patriarchy theory plays a major role in preventing, detecting and combating female genital mutilation.

Bakgrund: Infertilitet är ett sjukdomstillstånd som innebär att ett par inte kan uppnå en klinisk graviditet under mer än ett år av försök. Det är mellan 10-15 % av alla par i fertil ålder som drabbas av tillståndet i varje land. Orsaken som hittas i 90 procent av fallen är antingen manliga, kvinnliga eller gemensamma faktorer. När ingen orsak hittas kallas det för oförklarlig-, eller idiopatisk infertilitet. Innan diagnostisering och eventuell behandling utförs därför noga utredningar med analyser på både kvinnan och mannen. Behandlingen bestäms därefter utifrån orsak. Vid kvinnlig infertilitet är in vitro-fertilisering (IVF) den mest vanliga icke-farmakologiska proceduren som används framför allt vid oförklarlig infertilitet och åldersfaktorer. Antiöstrogenet klomifencitrat har i många decennier varit farmakologiska förstahandsbehandlingen vid anovulatorisk infertilitet men vid de senaste 10 åren har den ersätts med aromatashämmaren letrozol som med en liknande mekanism kunnat ge upphov till ovulationsstimulering. Syfte: Syftet med examensarbetet var att utvärdera och jämföra effekterna av antiöstrogenet klomifencitrat med aromatashämmaren letrozol vid infertilitetsbehandling hos kvinnor. Metod: För att uppnå syftet utfördes litteratursökningar av relaterade vetenskapliga studier i den medicinska databasen PubMed. Nyckelorden som användes vid sökning var “female infertility”, “clomiphene” och “letrozole” och därefter hämtades fem randomiserade kontrollerade vetenskapliga artiklar (RCT) som granskades i resultatdelen av arbetet. Resultat: Samtliga studier, utom studie 5, visade att aromatashämmaren letrozol hade bättre effekt på ovulationstimuleringen och därmed också att uppnå klinisk graviditet än vad klomifencitrat hade. Administrering av letrozol ledde också till större tjocklek av endometrium och fler antalet mogna folliklar. Å andra sidan visade sig letrozol ge högre sannolikhet till multipla graviditet i studie 5. Det förekom ett par fall av allvarliga biverkningar under administrering av samtliga läkemedel, dock var majoriteten av biverkningarna milda och förekom i form utav huvudvärk, illamående, gastrointestinala besvär, trötthet och värmevallningar. Slutsats: Resultaten tyder på att letrozol är ett mer effektivt alternativ till infertilitetsbehandling av kvinnor. Eftersom den dessutom har mycket lägre halveringstid än klomifencitrat gör den mer säker att använda då det låg östrogennivå är ej optimal hos kvinnor i fertil ålder. / Background: Infertility is a condition that is based on a couple not being able to achieve a clinical pregnancy for more than a year of trying. Between 10-15 % of all heterosexual couples of childbearing age are affected by the condition in each country. The cause that is found in 90 percent of cases is either male-, female- or common factors. When no cause is found, it is called unexplained or idiopathic infertility. Before diagnosis and possible treatment, careful investigations are therefore performed with analysis on both the woman and the man. The treatment is then determined based on the cause. In female infertility, in vitro fertilization (IVF) is the most common non-pharmacological procedure used primarily for unexplained infertility and age factors. The antiestrogen clomiphene citrate has for many decades been the first-line parmacological treatment for anovulatory infertility, but in the last 10 years it has been replaced by the aromatase inhibitor letrozole, which with a similar mechanism have effect on ovulation stimulation. Aim: The aim of this thesis was to evaluate and compare the treatment effects of the antiestrogen clomiphene citrate with the aromatase inhibitor letrozole in female infertility. Method: A literature search of related scientific studies was implemented in the medical database PubMed. The keywords used in the searchfield were ”female infertility”, ”clomiphene” and ”letrozole” and then five randomized controlled trial articles (RCT) were selected to be reviewed in the results part of the thesis. Results: All studies, except for study 5, showed that the aromatase inhibitor letrozole had a better effect than clomiphene citrate on ovulation stimulation and thus also to achieve a clinical pregnancy. Administration of letrozole also led to greater endometrial thickness and increased numer of mature follicles. In study 5 on the other hand, letrozole was shown to increase the likelihood of multiple pregnancies. There were a couple of cases of serious side effects during the administration of these drugs, however, the majority of the side effects were mild and occured in the form of headaches, nausea, gastrointestinal disorders, fattigue, and hot flashes. Conclusion: In conclusion, the results suggest that letrozole is a more effective alternative to infertility treatment for women. In addition, since it has a much lower half-life than clomiphene citrate, it is safer to use as low estrogen levels are not optimal in women of childbearing potential.

Bakgrund Kvinnlig könsstympning innebär att hela eller delar av könsorganen avlägsnas. I världen uppskattas 100-140 miljoner kvinnor genomgått ingreppet. Kvinnlig könsstympning är främst förekommande i de västra och östra delarna av Afrika samt i Egypten. Ingreppet är inte en religiös plikt utan har sedan 2000 år tillbaka utförts som en kulturell sed. En kartläggning av faktorer som påverkar fortsatt utövande av kvinnlig könsstympning behövs för att få svar på vilka resurser i det förebyggande arbetet som har störst påverkan i avskaffningen av kvinnlig könsstympning. Kartläggningen kan ge vårdpersonal en riktning om vilka resurser som är viktiga i det förebyggande arbetet och möjlighet att influera berörda kvinnor till avskaffning av ingreppet. Syfte Syftet var att kartlägga faktorer som påverkar utövande av kvinnlig könsstympning. Metod Litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar valdes som metod för att granska och sammanställa litteraturen och få en översikt över kunskapsläget av det valda ämnet kvinnlig könsstympning. Totalt hittades 19 relevanta artiklar genom databassökning i Pubmed och CINAHL samt manuell sökning. Resultat Utövandet av kvinnlig könsstympning var främst relaterat till tradition och anpassning i samhället. Kvinnor som motsatte sig ingreppet erhöll medieinnehåll och hade grundläggande kunskaper om medicinska komplikationer, religiösa förbud och utbildningsinterventioner. Attityder gentemot utövande av kvinnlig könsstympning har ett samband mellan kön, ålder, utbildningsnivå och bostadsområde. Låg avsikt att utöva ingreppet på sina döttrar var associerat med manligt kön, hög ålder samt hög utbildningsnivå av modern. Utvärderandet av lagförbudet i Egypten visade inga skillnader i mönstret av spridning av kvinnlig könsstympning före och efter lagförbudet. Lagförbudet sågs inte som en lösning utan som ett sätt att skapa konfrontation mellan regeringen och samhället. Olika utbildningsprogram/interventioner visade sig ha en påverkan på attitydförändring gentemot kvinnlig könsstympning. Slutsats Faktorer som påverkade utövandet av kvinnlig könsstympning är utbildning, kunskap, ålder, kön och geografi. Utbildningsinterventioner har en attitydpåverkan både direkt och indirekt. Detta samt hälsoutbildningar, personliga erfarenheter och interaktion med familj och vänner är de främsta källorna till kunskap om könsstympning. Lagstiftning mot ingreppet är inte tillräckligt. Det behövs åtgärder på kommunalnivå där hälso- och sjukvårdspersonal kan informera, ge stöd och påverka attityd till att stoppa denna sedvänja. Nyckelord: Litteraturstudie, kvinnlig könsstympning, kvinnlig omskärelse, förebyggande arbete, prevention, attityder, resurs.

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning är en sed som utförs i flera länder i Afrika, längs ekvatorn och delar av Mellanöstern. Invandringen till Sverige från områden där kvinnlig könsstympning utförs ökar. Det innebär att svenska barnmorskor kommer att möta könsstympade kvinnor allt oftare. Riktlinjer och mer och bättre utbildning har efterfrågats för att kunna bemöta kvinnan på ett professionellt sätt. Syfte: Att belysa barnmorskors erfarenheter av möten med kvinnor på ungdomsmottagning som kommer från områden där kvinnlig könsstympning är vanligt förekommande. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ metod och en induktiv ansats. Åtta semistrukturerade intervjuer utfördes med barnmorskor på ungdomsmottagningar. Materialet analyserades med konventionell innehållsanalys enligt Hsieh och Shannon. Resultat: Ämnet visade sig beröra barnmorskorna känslomässigt och en oförståelse för traditionen beskrevs. Barnmorskorna framhöll vikten av att inte acceptera traditionen, men underströk betydelsen av att respektera kvinnan och hennes kulturella arv. Ett varsam och lyhört förhållningssätt i mötet betonades, där ett felaktigt förhållningssätt antogs kunna leda till att kvinnan kände sig kränkt.  Konklusion: Möten med könsstympade kvinnor på ungdomsmottagningarna förekom sällan. Barnmorskorna upplevde därför att deras kunskaper var bristfälliga. I dagsläget ansågs inte behovet av riktlinjer vara stort, men en gemensam uppfattning fanns att behovet inom en nära framtid kommer att öka. / Background: Genital mutilation of woman is a custom practiced in several African countries, along the equator and parts of the Middle-East. Immigration from areas where this custom is common is on the rise. Midwives in Sweden are increasingly visited by women who have been victims of genital mutilation.  Guidelines and more and better education have been requested in order to approach the women in a professional way. Purpose: To highlight midwives experiences of meetings at the youth health center with women who come from areas where the practice of genital mutilation is common.  Method: A qualitative approach was chosen. Eight interviews were conducted with midwives at youth health center. Content analysis according to Hsieh and Shannon were used to analyze the material.  Results: The topic affected midwives emotionally. Midwives stressed the importance of not accepting the tradition, but felt it to be important to respect the woman and her cultural heritage. It is considered important to be gentle and responsive during the meeting and to show a good attitude towards the woman where an incorrect approach is perceived to lead to the woman feeling offended. Conclusion: Meetings with genitally mutilated women at youth health center were something that rarely occurred. Midwives knowledge of the subject was incomplete due to the lack of experience. In the current situation guidelines are not needed, but the common perception was that they will be in the future.

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning är ett ingrepp som länge utförts i stora delar av världen. 196 medlemsländer har anslutit sig till Förenta Nationens (FN) konvention om barns rättigheter för att gemensamt arbeta för att avskaffa denna typ av skadliga sedvänja. Genom kontinuerliga datainsamlingar om kvinnlig könsstympning förutspås en signifikant ökning i takt med att världens befolkning ökar. Hälso- och sjukvårdspersonal känner till ingreppet men få kan identifiera dess olika typer. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vad hälso- och sjukvårdspersonal har för erfarenheter av att vårda patienter som genomgått kvinnlig könsstympning. Metod: Metoden är en litteraturöversikt baserad på sju kvalitativa artiklar, tre kvantitativa artiklar samt en artikel med mixad metod vilka var inhämtade från tre olika databaser; Cinahl Complete, PubMed och Academic Search Complete. Resultat: Resultatet presenteras under två kategorier: Bristande kunskap samt Det komplexa vårdandet. Hälso- och sjukvårdspersonal uttryckte att de hade bristande kunskaper och erfarenheter med att vårda och möta kvinnor som genomgått kvinnlig könsstympning. Många ansåg att de upplevde omtumlande känslor vid möten med kvinnor som genomgått kvinnlig könsstympning och deras familjer. Att se det kvinnliga könsorganets förändrade anatomi med mycket ärrbildning var svårhanterbart för många hälso- och sjukvårdare. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån Leiningers transkulturella omvårdnadsteori samt konsensusbegreppet människan. Den transkulturella medvetenheten och förmågan att bortse från det egna etnocentriska synsättet ligger till grund för det professionella vårdandet. / Background: Female genital mutilation is a procedure that has long been carried out in many parts of the world. 196 member countries have joined United Nation's (UN) Convention on the rights of children, to work together to eliminate this kind of malicious practice. Through continuous data collection of female genital mutilation, it predicts a significant rise as the world population increases. Health professionals are familiar with the procedure, but few can identify its different types. Aim: The aim was to describe health professionals’ experiences of caring for patients who have undergone female genital mutilation. Method: The method consists of a literature review based on seven qualitative articles, three quantitative articles and one with mixed method retrieved from three different databases; Cinahl Complete, PubMed and Academic Search Complete. Results: The results are presented under two categories: Lack of knowledge and The complexity of caring. Health professionals expressed a lack of knowledge and experience to nurture and meet women who have undergone female genital mutilation. Many felt that they experienced tumultuous feelings at meetings with women who have undergone female genital mutilation and their families. Seeing the female genitalia altered anatomy with very severe scarring was unmanageable for many health professionals. Discussion: The results were discussed on the basis of Leininger's transcultural nursing theory and the concept of consensus human. The transcultural awareness and the ability of health professionals' to ignore their own ethnocentric approach is the basis for the professional caring.