No description available.

No description available.

Denna studie undersöker Svenska kyrkans roll inom den kommunala kris- och beredskapshanteringen. Att jag valt detta ämne beror på att det inte finns något skrivet just om detta. Att förstå Svenska kyrkans roll och varför Svenska kyrkan vill ha en roll inom den statliga krishanteringen är intressant. Svenska kyrkan har tagit ansvar och agerat vid kriser tidigare, vid händelser som Estoniakatastrofen, tsunamin i Thailand och nu senast 2015 års flyktingkris. Dessa är bara några exempel. Religionens och Svenska kyrkans roll har förändrats under hela 1900-talet. Tidigare ansågs det att sekulariseringsprocessen helt skulle slå ut religionens plats inom den statliga offentliga sektorn. Detta har inte skett. Under 2000-talet har teorin snarare radikalt förändrats. Idag talas det om religionens återkomst och att Sverige snarare har blivit postsekulärt.[1] Svenska kyrkan har idag nya möjligheter till att agera som tjänsteproducent i välfärden och hon kan göra detta då hon inte längre är bunden genom en statlig reglering som förhindrar detta. Därför är det intressant att utreda Svenska kyrkans roll inom den kommunala kris- och beredskapshanteringen för att förstå varför Svenska kyrkan vill ha en roll inom detta område, och varför hon får en roll utav kommunerna.

Studiens forskningsfråga är vilken syn på nattvarden som råder i Svenska kyrkan idag i relation till Yngve Brilioths nattvardsteologi. Studiens syfte är att undersöka hur präster reflekterar kring det egna nattvardsfirandet utifrån Yngve Brilioths nattvardsteologi. Den vetenskapsteoretiska ansatsen är att ur ett ecklesiologiskt perspektiv studera en del av den kristna enhetens praktik för att beskriva och förstå fenomen och deras samband. Att undersöka hur präster reflekterar kring det egna nattvardsfirandet utifrån Yngve Brilioths nattvardsteologi kan ge indikation på hur kyrkan lever, tänker och grundar sitt förhållande till kultur och samhälle över tid. De fem huvudmomenten tacksägelse, gemenskap, åminnelse, offer och mysterium, så som presenterade i skriften Nattvarden av Yngve Brilioth, utgör teoretisk modell av nattvardsfirandet och dess teologi. Den modellen har studiens informanter utgått ifrån när de reflekterat över dagens nattvardsfirande. Huvudmomenten har dominerat framställningarna av nattvarden i Sverige i modern tid. De presenterades av Yngve Brilioth år 1926 och fick snabbt stor genomslagskraft. Momenten väver samman det individuella med det gemensamma liksom det sakramentala med det sociala i en helhet och är direkt relaterade till människors gudstjänsterfarenhet. Brilioth menade att genom det eukaristiska firandet sker något med såväl församlingen som den enskilda människan. Det beskrivs som en inkarnatorisk princip vilken drar med sig gudstjänstdeltagarna, kommunikanterna, i en sändning som har världen såsom sin adressat. Den här undersökningens empiri synliggör att en förflyttning har skett sedan Brilioths nattvardsteologi formade nattvardsfirandet i Svenska kyrkan. Det korta svaret på vilken nattvardssyn som råder i Svenska kyrkan idag i relation till Yngve Brilioths nattvardsteologi är att det är otydligt. Vid en generalisering av empirin från informanternas reflektioner över det egna nattvardsfirandet utifrån Yngve Brilioths nattvardsteologi framstår en brokighet i uppfattning om nattvardssyn i relation till de fem huvudmomenten. Den brokigheten indikerar en i olika utsträckning upplevd otydlighet kring Svenska kyrkans nattvardsteologi idag. Informanternas reflektioner följde inte gemensamma eller entydiga spår utan gick in och ut ur varandras i olika aspekter kopplat till huvudmomenten. Momenten kan uppfattas både som å ena sidan aktuella och tidlösa, å andra sidan som otidsenliga då en förflyttning från tiden då momenten skrevs fram har skett. Av de intervjuade informanterna skattades åminnelsemomentet som minst problematiskt och offermomentet som mest problematiskt. Mysteriemomentet uppfattades som mest tidlöst, högaktuellt och lättillgängligt å ena sidan, å andra sidan som svårtillgängligt om teologisk förankring och undervisning saknas. Tacksägelsemoment uppfattades högaktuell. Gemensamt var att reflektioner över dagens nattvardsfirande utifrån huvudmomenten ledde till att frågeställningar aktuella för vår samtid framkom. Tendenser som framträdde extra tydligt i de sammantagna reflektionerna handlar om att förändring har skett över tid avseende nattvardsteologin i relation till huvudmomenten, att begreppsförståelsen ser annorlunda ut idag då den förändras med sin samtid och behöver ständigt tolkas. Behov uttrycktes av att fördjupa teologisk medvetenhet om en samtida nattvardsteologi i Svenska kyrkan, om fortsatt eller ökad respekt för den egna traditionen. Behov uttrycktes även av att adressera frågan om undervisning om nattvarden och vem den är för samt frågan om risk för, eller tendens till, teologisk utarmning. Intresse för att aktualisera den inkarnatoriska principen i nattvardsfirandet uttrycktes. Intresse för att fördjupa samtalen kring svåra teologiska frågor kopplat till nattvarden i allmänhet framkom samtidigt som en ordtrötthet upplevs råda, vilket förklarades bli teologiskt problematiskt i församlingslivet när mycket lämnas outtalat. En förflyttning uppgavs ha skett från tiden då huvudmomenten skrevs i form av ett ökat fokus på individen idag jämfört med den samtid som rådde när momenten skrevs. Nattvarden uppgavs både ha blivit vardaglig och nästintill slentrianmässigt firad samtidigt som man också uppgav ett konstaterat ökat intresse för kyrkans andliga praktik och en ökad törst efter mening, djup och hopp i vår samtid. Studiens empiri ger uttryck för att frågor kring begreppsförståelse, och i vidare bemärkelse frågor som syftar till en bredare och djupare nattvardsteologisk förankring vilka leder till en tydligt normativ aspekt som visar på hur i det här fallet Svenska kyrkan bör handla för att vara trogen sitt väsen, behöver komma upp på dagordningen. Studiens mest tydliga fynd kan urskiljas handla om ett glapp mellan Svenska kyrkans upplevda otydlighet i nattvardsteologi och människors längtan efter gudsgemenskap. En diskrepans mellan informanternas upplevelse av Svenska kyrkans ökat okommenterade eller otydliga teologiska ställningstaganden kring den egna nattvardsteologin som fått till följd upplevd minskad teologisk förankring och djup kontra vittnesbörd om att samtidens människor bär på ökat intresse av och allvar inför teologi, mystik och längtan efter förinnerligad gudsgemenskap. Diskrepansen tar sig uttryck dels genom informanternas intresse av förtydliganden av nattvardsteologi idag, dels genom synliggörande av nya möjligheter till utveckling av nattvardsfirandet utifrån människors uttryckta längtan efter gudsgemenskap idag. Framtida forskning att fördjupa sig inom kan vara att titta närmare på vad kyrkan uttrycker genom sin samtida nattvardsteologi och hur det bidrar till ett närmande, eller fjärmande, i förhållandet mellan kyrkan och världen, mot bakgrund av att empiri i den här studien indikerar att förändring i nattvardsteologi över tid har skett. Framtida forskning kan också handla om hur en förtydligad nattvardsteologi kan utformas, vilken främjar att församlingen förinnerligas i en inkarnatorisk process så som huvudmomenten avsåg. Det handlar också om hur man kan förstå diskrepansen mellan de fem nattvardsmomenten och de nattvardsmotiv som fastställdes i BEM-dokumentet och hur den diskrepansen tar sig uttryck i nattvardsfirandet. Att undersöka hur nattvardsgästernas reflektion över nattvardsfirandet i Svenska kyrkan idag ser ut skulle också vara intressant. / <p>Fulltext utbytt 2024-02-05: engelsk titel tillagd.</p>

Equmeniakyrkan bildades 2011 genom ett samgående mellan Metodistkyrkan i Sverige, Svenska Baptistsamfundet och Svenska Missionskyrkan. Svenska kyrkan och Svenska Baptistsamfundet har historiskt sett haft oförenliga dopsyner. Troendedopet i Baptistsamfundet kontra barndopet i Svenska kyrkan har varit en skiljelinje mellan de två samfunden. Syftet i denna uppsats är att undersöka denna skiljelinjes betydelse i de ekumeniska samtal som lett fram till överenskommelsen Ekumenisk överenskommelse mellan Svenska kyrkan och Equmeniakyrkan (2016). Hur har man i dessa samtal förhållit sig till skillnader i syn på dopet? Har det skett ett närmande mellan en baptistisk dopsyn och en svenskkyrklig? Vad har varit de mest kritiska frågorna i diskussionerna? Hur påverkar överenskommelsen kyrkornas praxis? Undersökningen har ett deskriptivt anslag. Primärmaterial är dokument som överenskommelsen med kommentarer, samtalsrapporter, avtal och remisser. Materialet har undersökts med fokus på kyrkornas syn på dop, tro, medlemskap och församlingssyn. Jag har också använt mig av litteratur om dopsyn och ekumenik. Inom Equmeniakyrkan är en vanlig väg till dopet, först erkänd tro sedan dop. Inom Svenska kyrkan är erkänd tro inte en förutsättning för dop, utan dopet uppfattas som trons förutsättning. På grund av förekommande skillnader i dopsyn och doppraxis förrättar enligt överenskommelsen 2016 respektive kyrka sina egna dop. Däremot fastställs uppfattningen att Kristus verkar i alla dop och man erkänner dop förrättade i den andra kyrkan. Svenska kyrkan tar avstånd från omdop och ingår inte samarbeten lokalt om omdop praktiseras. Intentionen i överenskommelsen är att den, trots teologiska skillnader mellan kyrkorna, ska främja en utveckling mot enhet vad gäller tro, dop och undervisning. Utgångspunkten är ett ideal om den världsvida kyrkans enhet och ett gemensamt uppdrag att verka i världen för fred och rättvisa. En slutsats i min undersökning är att skillnader i dopsyn alltjämt på lokal nivå är en stötesten. Fortsatta forskningsfrågor är: Vilken roll har dopsynen på lokal nivå?  Hur förmedlar man inom samarbetskyrkor i dopsamtal och konfirmationsundervisning kunskap om dopets roll och ställning?

I uppsatsen undersöks om prästvigningsliturgierna i Church of England och Svenska kyrkan är teologiskt utbytbara mot varandra, oaktat kyrkorättsliga aspekter. Undersökningen utgår från Borgådeklarationen, dess skrivningar om Kyrkan och samarbetet över samfundsgränserna. I Borgådeklarationen har ett antal katolicitetsmarkörer, som ger uttryck för Kyrkans tro och som kan anses vara besändiga över tid, lokaliserats och prästvigningsliturgierna undersöks utifrån dessa. Liturgierna, katolicitetsmarkörerna och förhållandet mellan de enskilda kyrkorna och Kristi världsvida, universella, kyrka analyseras. Undersökningen visar att prästvigningsliturgierna är teologiskt utbytbara mot varandra och att de har ett likartat teologiskt innehåll som står i samklang med den andra kyrkan.

Arbetet beskriver och analyserar processerna bakom tillkomsten av den ekumeniska baspsalmboken anno 1986. Resultatet bygger till största delen på tre huvudkällor: kyrkomötesprotokoll, tidningsartiklar och arbetsgruppen Sampsalms samlade arkiv.

<p>Denna C-uppsats är en deskriptiv studie av Amishfolket. Uppsatsens syfte är att ge läsaren en ingående beskrivning av Amish. Eftersom Amish består av många olika grupperingar är det, Old Order Amish, det vill säga den ursprungliga och mest konservativa gruppen som jag valt att studera. Jag refererar till den i uppsatsen under benämningen Amish. Frågeställningen som jag har arbetat efter är om livet som Amish är drömmarnas utopi. Informationen har samlats in via böcker skrivna av erkända Amishkunnare men även genom artiklar i ämnet. Internet har använts för att hämta hem bilder till uppsatsen. Uppsatsens slutsatser handlar i stort om att Amish har ett helt annat sätt att leva än vad vi har. Det är därför svårt att ge ett direkt svar på frågeställningen. Det är upp till varje läsare att själv bilda sig en egen uppfattning om Amish. Uppsatsen knyts samman med diskussioner, både löpande i texten och i en separat rubrik mot slutet.</p> / Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till "Rönnlund".

<p><p>Detta är en studie om diakonin i Sverige. Syftet med denna studie är att söka svar på vad diakoni är. Vilka diakonernas arbetsuppgifter är? Vilka positiva och negativa sidor som detta ämbete för med sig? Samt vilken roll och betydelse de har i och för samhället. Dessutom tar jag reda på om det är ett arbete som ses som ett kall. Jag utgår ifrån litteratur där diakoner själva nedskriver vad diakoni innebär. Vidare har jag arbetat med intervjuer och en undersökning. Två diakoner har fått ge sina synvinklar av detta arbetsområde som vanligtvis är kvinnodominerat. Lotta Säfström, chef för det diakonala arbetet vid Stora Sköndals-institutet har i en intervju gett sin syn på diakoni. Vidare har jag gjort en undersökning i en grupp som får representera allmänheten. Denna undersökning ska ge en bild av den allmänna kännedomen om vad diakoni handlar om. För att få ett grepp om vilka områden diakonin omfattar tar jag därför tidigt upp en del diakonala begrepp. Undersökningen av den allmänna kännedomen om diakoni följs av en kortare historik och därefter följer jag diakonin framåt i tiden. Därefter redovisas intervjuerna med högst aktuell fakta om dagens diakonala arbete och diakonernas situation.</p><p>Att diakoni kan vara så enkelt och också pågår kontinuerligt runt och mitt ibland oss i vårt samhälle, är ett av studiens konstateranden. Utifrån en kristen syn handlar diakonerna för att hjälpa och bistå sina medmänniskor med utgångspunkt i dessas behov. Därmed ges förklaringen till att diakonernas arbete är under förändring i takt med de behov som uppstår hos medmänniskorna, till vilka vi alla räknas. Det visar sig också vara så att diakonin får ta vid när samhällets resurser inte räcker till. Genom undersökningen och intervjuerna visar det sig att den allmänna kännedomen rörande diakoni är mycket liten. En avslutning med diskussion och sammanfattning avrundar studien. Som läsare av denna studie ska man som okunnig på detta område få en klar och berättande bild, vilket bör ge en grundläggande inblick i det diakonala arbetet i vårt land.</p></p>

<p>Kyrkovalet har fått en mycket stor uppmärksamhet på grund av/tack vare Sverigedemokraternas deltagande, kanske främst hos massmedia. Anledningen till den ökade uppmärksamheten beror på Sverigedemokraternas hårt kritiserade ideologiska ståndpunkter, som antas vara intoleranta och främlingsfientliga. Av dessa skäl är det av allmänt intresse att studera deras kyrkopolitiska ståndpunkter.</p><p>För att få perspektiv på Sverigedemokraternas ståndpunkter har jag jämfört dem med tre andra partiers: centerpartiet, folkpartister i Svenska kyrkan (FiSK) och Frimodig kyrka, för att söka efter skillnader och likheter.</p><p>Strukturen i arbetet består av åtta olika områden, som jag skapat utifrån två av Sverigedemokraternas valprogram – ett nationellt och ett regionalt för Gävle, Sandviken och Älvkarleby.</p><p>Sverigedemokraternas krav fokuseras ofta på nationalistiska tankar, motstånd till andra religioner än den kristna och en önskan om en mer restriktiv invandringspolitik samt homofobiska värderingar. Ett ökat missionerande till förmån för det kristna budskapet är också önskvärt, inrikes såväl som utrikes.</p><p>En slutsats som jag dragit från undersökningen är att centerpartiet, generellt sett, ligger långt ifrån Sverigedemokraternas värderingar inom nästan samtliga områden.</p><p>FiSK har genomgripande en mer tolerant syn än Sverigedemokraterna, men inte lika tolerant som centerpartiets.</p><p>Frimodig kyrka står närmare Sverigedemokraterna än de två övriga, vilket inte betyder att deras åsikter är helt överensstämmande. Dock har de åsikter inom vissa av de åtta områdena som visar på en intolerant hållning.</p><p>Det mest anmärkningsvärda i denna undersökning, enligt mig, är att de tre övriga partierna inte alls anger några ståndpunkter vad gäller frågor som är relaterade till flyktingpolitik och -problematik. Samtliga torde vara väl medvetna om att det är Sverigedemokraternas kritiserade åsikters förtjänst att kyrkovalet fått stor uppmärksamhet.</p>