Många är de forskare som har ägnat sig åt problem med kulturmöten. Det har skrivits ett antal avhandlingar i ämnet kulturmöten i skolan idag. Främst har då invandrarnas kultur och religion kartlagts. Vad den svenska skolan gör för att bemöta t.ex. en muslimsk eller hinduisk elev, med deras respektive önskningar och behov, på bästa sätt. Mycket resurser har alltså lagts ned på att forska på detta område, men hur upplever en kristen elev sin skoltid? Finns det en beredskap hos dagens skolpersonal att bemöta en elev med en kristen livsåskådning? Syftet med uppsatsen är att belysa den kristna elevens aktuella situation i skolan idag. Kan det vara så att den skola som idag står på tröskeln in i 2000-talet, kan ha en annan tolerans för elever med en personlig tro? Idag då många människor mer öppet har en eller annan tro. New Age har gjort sitt intåg i Sverige idag, skapar det en annan tolerans för en kristen elev? Eller skapar det bara en jobbig situation, då den kristna elevens personliga tro, bara ses som en del av det stora religiösa flödet? Vad anser lärare om den rådande objektiva undervisningen? Är det alltid mest rätt att hålla sig till den absoluta objektiviteten? Hur genomför man undervisningen om jordens skapelse i skolorna? Är det Big Bang-teorin som presenteras som den enda rätta och sanna? Kan den kristna eleven komma i kläm i en sådan situation? Skulle den mobbade kristna eleven, hellre vilja gå i en kristen friskola? Resultatet av min undersökning, visar på att det idag förekommer mobbning av den kristna eleven. Vissa kristna elever känner även att en del lärare inte visar någon respekt för elevernas kristna tro. Men i stort sett, har den kristna eleven en skolgång likvärdig alla andra elevers. / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 1998.

Detta examensarbete har utförts som en examinationsuppgift i termin sju på Grundskollärarutbildningen 1-7 vid Högskolan i Gävle. Examensarbetets huvudsyfte var att ta reda på hur man som blivande lärare på bästa sätt bemöter en elev som är ett Jehovas vittne med hänsyn till både elevens trosuppfattning och Lpo 94. Arbetet grundar sig på litteraturstudier och intervjuer med lärare som har kommit i kontakt med Jehovas vittnen. En intervju har utförts med en lärare som själv är ett vittne. Första delen av arbetet består av inledning, metod och en kortfattad historiebeskrivning runt Jehovas samt vad ett Jehovas vittne är och vad som skiljer dem från övriga samhällsmedlemmar. Nästa del tar upp hur Jehovas vittnen ser på skola och utbildning samt vad Lpo 94 föreskriver. I den sista och avslutande delen behandlas intervjuerna och därefter följer diskussionen. / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 1998. Uppsatsförfattaren Gunilla Andersson har senare bytt efternamn till Eriksson.

Det här arbetets huvudfrågeställning är: Hur upplever Jehovas vittnen sin egen samt sina barns skolsituation? Mitt eget antagande var att min egen undersökning kring denna frågeställning skulle ge mig ett svar, med andra ord vilka generella regler gäller när jag får en elev som har en annan trosuppfattning. Jag ställde olika delfrågor som utgår i det stora hela från min huvudfråga. Vissa av delfrågorna presenteras här nedan: När och hur berättade ni i skolan om er tro? Hur blev ni då bemötta? Med denna fråga ville jag få reda på om ett gemensamt förfaringssätt från föräldrarnas sida fanns, samt om de hade en förväntan på bemötandet från läraren. Har det varit/är det några problem som ni kan relatera till er tro? Fanns det problem som direkt skulle kunna ha förebyggts, redan innan de uppstått? Hur var er egen skolgång? Är det enklare att vara ett Jehovas vittne idag mot tidigare? Finns det några mönster som går igen föräldrar-barn? Skulle ni kunna tänka er att komma till klassen och berätta om er tro samt besvara frågor som kan dyka upp? Är det en öppen dialog mellan föräldrar – barn, hemmet – skolan eller är det här något man inte vill prata om? Under rubrik 4 har jag gjort en jämförelse mellan Jehovas vittnens egen broschyr om skola och utbildning och vårt styrdokument Lpo 94. Där är syftet att se om de överensstämmer med varandra eller inte och i så fall var skiljer de sig åt. Det här arbetet har inte som syfte att ta ställning för eller mot Jehovas vittnen som grupp utan syftar till att skapa en förståelse för hur det kan vara och hur skolan uppfattar elever och föräldrar som har en annan tro än deras egen.

<p>Detta arbete, inom ämnet Kristendomens historia, presenterar en svenskkyrklig orden, ”Franciskus Tredje Orden inom Svenska kyrkan” (F.T.O.), som tillhör den ”Tredje Orden” (TSSF) inom ”The Society of Saint Francis” (SSF), en ordensgemenskap inom den Anglikanska kyrkan, Church of England. Orden är öppen för kvinnor och män, vigda (biskopar, präster och diakoner) och lekfolk som lever vanliga liv i familj och samhälle, med en vilja att leva sina liv utifrån en tydlig inspiration av den helige Franciskus och hans liv.</p><p>Syftet med arbetet är att undersöka och redogöra för de primärkällor som finns från tiden av F.T.O.: s grundande för att svara på frågan om huruvida Ordens uppkomst var förenlig eller ej med den Svenska kyrkan, dess tro, lära och bekännelse.</p><p>Undersökningen inleds med en deskriptiv del gällande bakgrunden till frågeställningen där jag redogör något för reformationen och vad detta medförde för Svenska kyrkan gällande klosterliv. Sedan följer en redogörelse och en hermeneutiskt och dogmatisk analys av de, för tiden av Ordens grundande, aktuella källorna.</p><p>En sammanfattning av resultatet som framkommit är det att grundandet av F.T.O. i början av 1970-talet var förenligt med den Svenska kyrkan. Vi kan se i källorna att Ordens syfte och annat typiskt för Orden, korresponderar väl med vad som uttrycks gällande tro, lära och bekännelse i Kyrkolagen 1686 och de, förutom Bibeln, samlade bekännelseskrifterna för den Svenska kyrkan. Genom detta arbete konstaterar vi att ett ordensliv likt F.T.O. kan tillämpas inom ett evangeliskt-lutherskt kyrkosamfund och att det på intet sätt är synonymt med den gärningsfromhet inom klosterväsendet som reformatorerna så tydligt vände sig mot under medeltiden.</p> / <p>This study, in the subject the history of Christianity, present an order in the Church of Sweden, “Saint Francis Third Order within the Church of Sweden” (F.T.O.), which is a part of the “Third Order” (TSSF) within “The Society of Saint Francis” (SSF), a community within the Anglican Church, Church of England. The order is open for women and men, ordained (bishops, priests and deacons) and lay people who live ordinary lives in family and society, with a desire to live their lives inspired by Saint Francis and his life.</p><p>My purpose with this study is to examine and describe the prime sources from the time of the foundation of the F.T.O. to answer the question about whether the foundation of the Order was compatible or not with the Church of Sweden, their faith, doctrine and confession.</p><p>The examination starts with a descriptive part about the background to the study problem where I give some facts about the reformation and what that brings for the Church of Sweden in relation to monastery life. Then comes a description and a hermeneutics and a dogmatic analysis of the, for the time of the foundation of the Order, current sources.</p><p>A summery of the upcoming results of this study is that at the foundation of F.T.O. in 1970ths was compatible with the Church of Sweden. In the sources we can see that the Orders purpose and other typical for the Order corresponds well with what they say about faith, doctrine and confession in the church law from 1686 and the, except the holy Bible, confession scripts for the Church of Sweden. Through this work we establish the fact that an order life like that we see in F.T.O. could practices in an evangelical-Lutheran church and it is not in any way synonymic with that phenomena called “action piety” within the monastery life that the men’s of the reformation so clearly said no to under the middle age.</p>

<p>Marriage is an institution found in every society, culture or religion in the world. The Catholic Church has maintained most of her seven Sacraments including that of marriage. The Church of Sweden, an established Evangelical Lutheran faith, born out of the 16^th century Reformation has two Sacraments excluding marriage. This field study was carried out in Gävle, Sweden in spring 2009. A comparative study of marriage in the Catholic Church and the Church of Sweden and the reason each church alludes to based on scripture and tradition was to help me, an African Catholic, understand differences between the respective churches and also understand why the Church of Sweden accepts same sex marriages. This was my motivation for writing this paper. I hope this paper will serve as a study guide to new people who come to Sweden from other cultures to enable them understand why the “Modus Operandi” regarding church marriage in Sweden is different from the church marriage in their native countries.</p>

<p>Denna studie är genomförd i Argentina, ”fotbollens land”. Den handlar om en grupp människor som möts en till två gånger per år i vad man kallar Maradonakyrkan för att helga Diego Armando Maradona. Studien genomfördes i form av fältstudier på plats i Argentina med metoder som intervjuer och deltagande observationer. Maradonakyrkan är ett så pass nytt fenomen att inga akademiska texter funnits att tillgå. Begrepp som tas upp och diskuteras är bland andra fanatism och idoldyrkan. En av frågorna som ställs är om Maradonakyrkan kan ses som en religion. Med hjälp av Magnus Engstrands teorier så är resultatet: ja det kan den. Uppsatsen har bidragit till att skänka ljus åt en annars nästan helt okänd religion. Förhoppningen är att den kan leda till att fler undersökningar görs kring förhållandet religion och sport i allmänhet och om Maradonakyrkan i synnerhet.</p>

<p>Uppsatsens syfte är att undersöka huruvida påståendena i Peter Åkerbäcks artikel <em>Att sekter är farliga - det vet väl alla? </em>stämmer överens med situationen i högstadieskolorna i Gävle. Han menar att alternativreligiösa rörelser, ofta kallade sekter, framställs på ett sätt präglat av fördomsfullhet, missuppfattningar och på ett förlegat sätt i religionskunskapens läromedel. Detta kan i sin tur leda till att skolan producerar elever med stora fördomar mot människor aktiva inom dessa religioner.</p><p>I uppsatsen ingår en litteraturanalys av sex religionsböcker riktade mot högstadiet. Analysen visar att böckernas syn på detta område varierar kraftigt och att det inte finns någon klar beskrivning över vilka religioner och livsåskådningar alternativ tro skall innefatta. Även om ljusglimtar finns i läroböckerna är det överlag ett material som är tunt och i något fall även starkt negativt färgat. Böckernas framställning har även jämförts med både läroplan och kursplan och analysen visar att flertalet av de berörda kapitlen, dock aldrig hela kapitel, har svårt att uppfylla de bedömningsunderlag som finns för ämnet.</p><p>Till detta har även gjorts en intervjustudie med fem högstadielärare. Detta för att se en tendens hur dessa böcker används och på vilket sätt eleverna blir presenterade dessa alternativa religioner och livsåskådningar. Det har visat sig att ämnet överlag tar liten plats i undervisningen och att det inte ens är säkert att ämnet berörs i alls. Dessutom använder sig ingen av lärarna enbart av sin lärobok i presentationen av detta område. Detta leder till att eleverna på berörda skolor löper liten risk att genom läroböckerna få en fördomsfull syn på alternativa religioner och livsåskådningar. Detta till stor del på grund av lärarnas medvetenhet om att undervisningen skall förmedla värden som acceptans och förståelse gentemot våra medmänniskor.</p><p>Undersökningen visar också på att böckernas kapitel om alternativ tro delvis behövs ses över angående framställningen av exempelvis gudstron. Däremot kan undersökningen ge besked om att Åkerbäcks oro över att elever, åtminstone i Gävle, blir fördomsfulla mot människor tillhörande dessa grupper är överdriven tack vare lärarinsatsen.</p>

<p>Assyrier/syrianer är en folkgrupp med en oavbruten historia sedan 3000 år tillbaka. De härstammar från Mesopotamien där de även var först med jordbruk och skriftspråk. Språket är heligt och kommer från Jesu tid. I flera generationer har folkgruppens kulturarv gått vidare och bibehållits trots att de har upplevt motgångar såsom flera folkmord och diskriminering av det islamiska samhället och de förtryckande systemen i hemlandet. Folkmorden har reducerat folkgruppens antal och det senaste ”Seyfo” är det som folkgruppen idag vill ha erkänt och ligger nära dem i minne och hjärta.</p><p>På 1970-talet började folkgruppen successivt emigrera från Turabdin till Europa och Sverige kom att bli ett av många värdländer. Att komma till ett nytt land som har ett samhällssystem som är uppbyggt på ett helt annat sätt och har en helt annan världssyn har fått konsekvenser som resulterat i förändringar för folkgruppen. Assyrier/syrianer är en invandrargrupp som har integrerats bra men har sina stridigheter och konflikter inom gruppen, speciellt mellan de äldre och yngre. Den svenska sekulariseringen och moderniteten kan inte förstås av de äldre i folkgruppen och det skapar spänningar samt obalans hos de yngre. De äldre tyr sig till kyrkan och deras världsbild grundas utifrån kyrkan och religionen. Traditionerna är gamla och religiösa och blir för många assyriska/syrianska ungdomar svåra att tillämpa i sin vardag. De yngre i folkgruppen har en världsbild som grundar sig på samhällsfrågor och identitet. De försöker hitta en plats i samhället och identifierar sig inte med den ”syrisk-ortodoxa kyrkan” utan istället med nationalistiska symboler såsom ”assyr” och ”syrian”. De kyrkliga organisationerna och institutionerna väcker inget intresse eller tycke hos de yngre utan snarare en kritisk känsla som har växt fram med åren. Kritiken grundar sig på deras kunskap om de olika hierarkiska maktsystemen och falangerna som präglar kyrkan.</p><p>Föreningslivet prioriteras hellre och tillfredställer deras behov, frågor och tomrum när det gäller kultur och tradition. Fotboll är ett exempel som har blivit ett stort ”nyckelord” för många ungdomar. Många assyriska/syrianska ungdomar har kommit att forma en dubbelidentitet som de använder i olika situationer och sammanhang. När de är hemma och tillsammans med andra i folkgruppen så handlar de utifrån assyriska/syrianska värderingar och när de är bland vänner och ute i samhället så handlar de utifrån svenska värderingar. Trots att majoriteten känner sig mer svenska än assyriska/syrianska så använder de denna dubbelidentitet för att tillfredställa de äldre och deras föräldrar och de vet att deras utseende hindrar dem från att bli sedda som svenskar. Detta resulterar i en förvirring och en obalans. Sökandet efter en plats i samhället blir diffus och otydlig.</p>

<p>This thesis explores aspects of what happened to the state Church of Sweden during the rise of the importance of public opinion and the evolution of the democratic nation state. Denmark provides the most well known Nordic example of how an old state Church became a democratic Folk (i.e. National) Church during this general transition. By comparing the Swedish with the Danish case, this study elucidates the less well known Folk Church ideology in Sweden. In Denmark a strong agrarian movement influenced by revivalism managed to take hold of public opinion making the state Church a part of the Danish national identity. Such a movement never appeared in the more industrialised Sweden. Instead a secular working class movement took hold of public and national opinion. The investigation is focused upon Harald Hallén (1884-1967), a pastor and a Social Democratic Member of Parliament. Lacking the revival elements of the Danish nationalism Hallén found that in order to get a Folk Church accepted within the secular Working class movement, it had to rest upon the heritage of the Enlightenment. Hallén regarded the Church as an expression of common ethical values within the Swedish nation. The Folk Church was supposed to strengthen existing ideals for a righteous socialist society by delivering the message of the Kingdom of God. Hallén strove to make the Church more democratic in order to express this ethical folk religion. Social Democratic nationalism became the dominant factor in Swedish political life between 1905 and 1933. The period was characterised by conflicts. First Hallén and those whom he represented fought against the Youth Church movement, which strove to establish another Folk Church ideology, by supporting the Swedish King against the rise of political Democracy. Later on, within his own Social Democratic party, Hallén fought his battle against the Marxist view of the state Church as a simple reflection of the dominant class. Hallén was in line with the political development, which resulted in a period of solid Social Democratic nation building from the 1930s onwards. From that decade on the Folk Church ideology of Hallén was established.</p>

This thesis explores aspects of what happened to the state Church of Sweden during the rise of the importance of public opinion and the evolution of the democratic nation state. Denmark provides the most well known Nordic example of how an old state Church became a democratic Folk (i.e. National) Church during this general transition. By comparing the Swedish with the Danish case, this study elucidates the less well known Folk Church ideology in Sweden. In Denmark a strong agrarian movement influenced by revivalism managed to take hold of public opinion making the state Church a part of the Danish national identity. Such a movement never appeared in the more industrialised Sweden. Instead a secular working class movement took hold of public and national opinion. The investigation is focused upon Harald Hallén (1884-1967), a pastor and a Social Democratic Member of Parliament. Lacking the revival elements of the Danish nationalism Hallén found that in order to get a Folk Church accepted within the secular Working class movement, it had to rest upon the heritage of the Enlightenment. Hallén regarded the Church as an expression of common ethical values within the Swedish nation. The Folk Church was supposed to strengthen existing ideals for a righteous socialist society by delivering the message of the Kingdom of God. Hallén strove to make the Church more democratic in order to express this ethical folk religion. Social Democratic nationalism became the dominant factor in Swedish political life between 1905 and 1933. The period was characterised by conflicts. First Hallén and those whom he represented fought against the Youth Church movement, which strove to establish another Folk Church ideology, by supporting the Swedish King against the rise of political Democracy. Later on, within his own Social Democratic party, Hallén fought his battle against the Marxist view of the state Church as a simple reflection of the dominant class. Hallén was in line with the political development, which resulted in a period of solid Social Democratic nation building from the 1930s onwards. From that decade on the Folk Church ideology of Hallén was established.