Syftet med studien var att undersöka hur lärare i årskurserna F-3 arbetar med ämnet hållbar utveckling samt undersöka hur väl lärare känner till begreppet hållbar utveckling och hur det genomsyrar undervisningen i skolan. Studien bygger på intervjuer av åtta verksamma lärare och svaren har sammanställts och analyserats utifrån en innehållsanalytisk metod. Resultatet visar att lärare finner det komplicerat att beskriva begreppet hållbar utveckling och det är vanligt att lärare endast känner till den ekologiska aspekten inom hållbar utveckling och därmed missar de två övriga aspekterna, sociala samt ekonomiska. Oavsett detta menar samtliga lärare att de arbetar medvetet med hållbar utveckling och anser att det är ett viktigt ämne som behövs i skolan. Arbete med miljö, så som återvinning och återbruka, är arbetssätt som lärarna kopplar till hållbar utveckling. Ett arbetssätt som inte är lika tydligt kopplat till hållbar utveckling, men som används nästan dagligen, är diskussioner. Det handlar inte endast om diskussioner om hållbar utveckling utan diskussioner oavsett ämne. Genom att eleverna får möjlighet att föra diskussioner utvecklas deras handlingskompetens enligt lärarna. Handlingskompetens är ett begrepp som är nära kopplat till lärande för hållbar utveckling. / <p>Inriktn NO</p>

Education for sustainable development has been an important topic among world leaders for more than ten years now, and the urgency have grown with time and we are now supposed find sustainable development as a part of all teaching. The question is if this ambition has been successful or is there an implementation deficit? This report analyses the international and Swedish ambitions concerning education for sustainable development, the educational laws and regulations in Sweden, and also the literature that is used both in education of the teachers in a Swedish university and also the one used in a Swedish elementary school to see if the literature contains the relevant information. The results show that regulations does not all the way support the ambition. Too few courses on the university level contains sustainable development. The literature are relevant on both university elementary level, but the message has to be interpreted right and in not self-sufficient. In conclusion the initial ambition is high, the regulations in Sweden are not strong and clear enough to steer in the right direction, and the analyzed literature contains relevant information but a lot is left for the tutor to point out, on both university and elementary level. This calls for some changes. / <p>2016-09-12</p>

I styrdokument och internationella överenskommelser förordas lärande för hållbar utveckling som ett övergripande perspektiv som ska anläggas i all undervisning. Lärande för hållbar utveckling karaktäriseras av att komplexa hålbarhetsfrågor av ekologisk, ekonomisk och social art behandlas på ett pluralistiskt sätt, vilket syftar till att ge eleverna förmåga till övervägda etiska ställningstaganden. Syftet med denna studie var att undersöka hur begreppet lärande hållbar utveckling behandlas i läroböcker i biologi för grundskolans senare del. Detta studerades genom en kvantitativ innehållsanalys med kvalitativa inslag. Studien undersökte vilket utrymme lärande för hållbar utveckling får i läroböckerna, men också vilka innehållsliga aspekter av hållbarhet som förekommer. Dessutom studerades huruvida läroböckerna verkade främjande för pluralistiska arbetsformer. Tre nya biologiläroböcker, anpassade till den senaste läroplanen, jämfördes med motsvarande äldre upplagor i dessa avseenden. Lärande för hållbar utveckling visade sig ges ett varierat men genomgående lågt utrymme i läroböckerna, och det var då framförallt ekologiska aspekter som lyftes fram. Vidare konstaterades läroböckerna genom sin framställningsform och sina arbetsuppgifter huvudsakligen hindra möjligheten till pluralistiska arbetsformer. Ingen utveckling i de nyare upplagorna kunde ses förutom i ett enskilt fall. Studien konstaterade alltså en diskrepans mellan styrdokument och biologiläroböcker vad gäller lärande för hållbar utveckling. Resultaten ligger i linje med tidigare forskning på området. En slutsats av studien är att läraren inte i första hand kan söka stöd i läroböckerna för att åstadkomma en undervisning för hållbar utveckling, en annan att det finns ett behov av vidareutveckling av biologiläroböckerna i dessa avseenden.

Syftet med denna kvalitativa studie är följaktligen att synliggöra hur hållbar utveckling kommer till uttryck i undervisningen med avstamp i SO-undervisningen i grundskolan F-3? För att undersöka vårt syfte har vi fokuserat på ett lärarperspektiv och utgått från två frågeställningar: Hur undervisar lärare för hållbar utveckling i de samhällsorienterade ämnena för att eleverna ska ges förutsättningar att uppnå handlingskompetens? samt Vilka svårigheter möter lärarna i relation till deras undervisningspraktik? Vi riktar studien till intresserade yrkesverksamma och blivande lärare. Vidare önskar vi att studien bidrar med en större förståelse för lärande för hållbar utveckling. Vår utgångspunkt har varit en kvalitativ studie där vi låtit intervjua åtta yrkesverksamma lärare i de samhällsorienterade ämnena F-3. Vi har analyserat empirin genom att ta avstamp i ramfaktorteorin som synliggör möjliga hinder som yttrar sig i undervisningspraktiken utifrån olika ramar. Fortsättningsvis utifrån två lärandeteorier, det sociokulturella och det pragmatiska perspektivet på lärande. I resultatet synliggörs lärarnas perspektiv och upplevelser på hur undervisning för hållbar utveckling yttrar sig i undervisningspraktiken samt vilka svårigheter och begränsningar som lärarna möter, i relation till att eleverna ska utveckla handlingskompetens. Vidare belyser slutsatsen att undervisning för hållbar utveckling brister i att synliggöra dimensionernas samverkan som är det centrala i att undervisa för hållbar utveckling, för att eleverna ska ges optimala förutsättningar att utveckla handlingskompetens.

Studien har syftat till att undersöka några förskollärares beskrivningar av hur barns aktörskap kan ta sig uttryck i arbetet inom lärande för hållbar utveckling i förskolan. Syftet grundades delvis i förskolans läroplan, där det står att barn ska möjliggöras ett växande ansvar att aktivt delta för en hållbar utveckling (Skolverket, 2018). Studien utgick från en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta förskollärare. Därefter användes kritisk teori för förståelse av studiens resultat. I resultatet av förskollärarnas beskrivningar synliggjordes vikten av att barn får vistas i och lära om en hållbar miljö. Olika beskrivningar framkom utifrån barns aktörskap inom lärande för hållbarhet, men sammankopplades med begreppen inflytande och delaktighet. Förskolebarns aktörskap inom det hållbara arbetet kunde däremot ses ta sig uttryck på olika sätt i förhållande till ålder. Studiens slutsats blev att förskollärare kan ses besitta de möjligheter som skapas för förskolebarns aktörskap att till fullo uttryckas.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur man arbetar med lärande för hållbar utveckling på olika skolor med Grön Flagg. Fokus har inte bara legat på skolornas arbete, utan också på föräldrarnas delaktighet och elevernas miljöintresse. Arbetet grundar sig på intervjuer av tre pedagoger, en på varje skola, och en enkätstudie genomförd med föräldrar till barnen på skolorna. Min hypotes har varit att även hemmet präglas av skolans hållbara utvecklingsarbete genom elevernas miljöintresse. De frågeställningar som varit centrala för detta examensarbete är: Tycker föräldrarna att det är viktigt att deras barn får kunskap om hållbar utveckling genom skolan? Anser föräldrarna att skolans arbete med Grön Flagg synliggörs för dem? Märker föräldrar till barnen på Grön Flagg-skolor av ett miljöintresse hos sina barn? Har man ändrat några vanor i hemmet till följd av barnens miljöintresse? Skiljer det sig beroende på elevens ålder och ser det annorlunda ut på en landsortsskola jämfört med en tätortsskola? Det empiriska resultatet ställs mot idéerna för lärande för hållbar utveckling, riktlinjerna i skolans styrdokument, Grön Flaggs grundprinciper och kopplas till teorier om delaktighet, meningsfullhet och vilka faktorer som möjliggör en beteendeförändring. Resultatet visar att föräldrarna anser att det är viktigt att deras barn får kunskap om hållbar utveckling genom skolan, men även att de tycker att skolans arbete med Grön Flagg inte alltid synliggörs för dem. Eleverna på skolorna med Grön Flagg tillåts vara delaktiga och ges en handlingskompetens vilket visar sig i ett miljöintresse som sträcker sig utanför skolan. Resultatet visar att även hemmet påverkas av skolans hållbara utvecklingsarbete. Dels genom att barnen visar sitt miljöintresse genom att ställa frågor och diskutera olika miljöaspekter med sina föräldrar, men också genom att vanorna i hemmen har förändrats till följd av barnens miljöintresse.

Syftet med denna studie var att exemplifiera och analysera förskollärares beskrivning av sitt arbete med lärande för hållbar utveckling med fokus på sociala aspekter. För att undersöka detta intervjuades åtta förskollärare vid fyra olika förskolor. I resultatet framkom att det arbetas med för hållbar utveckling väsentliga sociala aspekter. Dessutom fanns en insikt om vikten av att göra detta. Resultatet visade dock att förståelse tenderar saknas för hur arbetet med de sociala aspekterna kan kopplas till lärande för hållbar utveckling. Avsaknaden av begreppet hållbar utveckling i förskolan läroplan framkom som ett problem. En slutsats var att begreppet hållbar utveckling bör ingå och förklaras i förskolans läroplan. Detta för att ge förutsättningar för förskollärare att utveckla förståelse för kopplingen mellan arbetet de utför och lärande för hållbar utveckling.

No description available.

I styrdokumenten och inom den aktuella politiken förordas lärande för hållbar utveckling (LHU), men tidigare forskning tyder på att begreppet är svårdefinierat och inte tar den plats i undervisningen som efterfrågas på grund av en osäkerhet hos de yrkesverksamma lärarna kring vad begreppet egentligen innebär. Denna studie använder sig av en innehållsanalys för att studera hur begreppet hållbar utveckling behandlas samt vilket utrymme det ges i läroböcker som används i gymnasieskolans kurs Biologi 1. Dessutom studeras om någon läromedelsutveckling skett med avseende på hållbar utveckling genom en jämförelse mellan olika upplagor. Resultatet av studien visar hur hållbar utveckling upptar i genomsnitt en femtedel av biologiläroböckernas totala innehåll. Dock gestaltas endast delar av begreppet och då en förklarande/konstaterande framställningstyp är den mest frekventa främjas inte lärande för hållbar utveckling. Begreppet utgör inte heller något genomgående perspektiv i de studerade titlarna utan återfinns till största del i ett par separata avsnitt, vilket går emot vad forskningen förespråkar. Någon väsentlig läromedelsutveckling på området kan ej noteras. En konsekvens av dessa resultat skulle kunna bli att lärare som känner sig osäkra kring undervisning om hållbar utveckling inte heller finner särskilt mycket stöd i någon av de läroböcker som studerats.

Syftet med det här examensarbetet var att undersöka hur förskollärare vid två förskoloruppfattar begreppet "lärande för hållbar utveckling" samt hur det kommer till uttryck iverksamheten. Syftet var vidare att undersöka hur sociala aspekter av lärande för hållbarutveckling levandegörs i förskolepraktiken. De sociala aspekterna i denna studie är hur barn ges möjlighet till inflytande, hur barn ges möjlighet till kritiskt tänkande samt förskollärarens demokratiska förhållningssätt. Vi ville med studien också uppmärksamma möjligheterna attarbeta medvetet kring dessa frågor i förskolan vars grund vi antog redan finns iverksamheterna. Vi valde att göra undersökningen som en fallstudie med en samtalsmetod som kallas stimulated recall, samt observationer av verksamheten med hjälp av ettobservationsschema. I lärande för hållbar utveckling ses lärandet som ett av de mest betydelsefulla områden som förskolor och skolor har att arbeta med. Resultatet från undersökningen visar att förskollärarna lägger stor vikt vid de ekonomiska och miljömässiga dimensionerna ibegreppet lärande för hållbar utveckling, medan den sociala dimensionen kommer mer i skymundan. Samtidigt visar verksamheterna upp många möjligheter för barn att ha inflytandei sitt eget lärande, möjligheter att tänka kritiskt och förskollärarna visar på ett demokratiskt förhållningssätt i barngruppen. Den slutsats som dras är att de sociala aspekterna av lärande för hållbar utveckling finns i verksamheterna men är inte medvetande gjorda hos förskollärarna själva.