Natursyn är en del i hur människor ser och förstår världen. Det är även en central aspekt inom hållbar utveckling, därför att hur människan ser på naturen kan påverka deras agerande för dess bevarande och användande. För att kunna lära känna den naturliga världen och på så vis förvalta positiva miljöattityder, känna en samhörighet till naturen och utveckla sin handlingskompetens, behöver barn få chans att tillbringa tid ute i naturen. Denna kvalitativa intervjustudie syftar till att ge en inblick i blivande F-3 lärares tankar och föreställningar om natursyner och hur de förmedlas i undervisningen, och lärarstudenters undervisningsföreställningar om hållbar utveckling och utomhuspedagogik. Empirin består av elva intervjuer med F-3 lärarstudenter. Studiens resultat visar att det är vanligt bland lärarstudenter att de vill lära sina elever att värna om och respektera naturen, samt förstå att naturen är viktig att bevara och att den bär på ett egenvärde. I studiens resultat lyfts både aktiviteter med relationellt didaktiskt syfte och instrumentellt didaktiskt syfte av lärarstudenterna och kopplas till hållbarhetsarbetet. Genom att tillgodose sina elever med olika sorters naturmöten, instrumentella och relationella, får eleverna möta naturen utifrån olika synsätt. Majoriteten av studiens respondenter kopplar endast utomhuspedagogik till den ekologiska dimensionen och lyfter främst beteendemodifierande undervisning. Inom undervisning för hållbar utveckling är det angeläget att undervisa för handlingskompetens framför användandet av beteendemodifierande undervisning.

Hållbar utveckling är ett globalt problem där skola och utbildning har en särskild roll i att bemöta problemet. Begreppet är också mångtydigt och komplext. Syftet med denna studie är att undersöka vilka diskursiva praktiker som hållbar utveckling skrivs fram igenom i digitala läromedel för samhällskunskap i gymnasieskolan. Vägledande frågor har varit att undersöka inom vilka sammanhang hållbar utveckling tas upp i läromedel, hur begreppet denieras, hur problem och lösningar kopplat till hållbar utveckling formuleras och vilket subjekts som skapas genom detta. I syfte att förstå hur problem och lösningar kopplat till hållbar utveckling formuleras och hur subjekt skapas har vi använt oss av det teoretiska ramverket governmentality. Det är utvecklat av den franske idéhostorikern Michel Foucault som ett sätt att förstå hur makt utövas i moderna stater. Då vårt syfte med denna uppsats är att undersöka diskursiva praktiker har en kvalitativ textanalys varit den bäst lämpade metoden. Målet har varit att tolka och förstå hur det skrivs om hållbar utveckling, varför studien kan ses ta utgångspunkt i hermeneutisk vetenskapsteoretisk tradition. I våra undersökta läromedel är det framförallt två sammanhang som varit särskilt återkommande, vi har valt att kalla dessa konsumenten och hållbar utveckling och målkonflikter. Analysen visar att individen som konsument är det dominerande subjektet som går att se i läromedlen utifrån hur det skrivs om hållbar utveckling.

Detta examensarbete riktar sig främst till tekniklärare för högstadiet och gymnasiet i Sverige och rör hur elever skulle kunna möta klimatförändringar i relation till lärande för hållbar utveckling och handlingskompetens. Syftet är att reda ut hur skolmaterialen på globalamalen.se kan främja lärande för hållbar utveckling. Frågeställningen lyder: Hur kan skolmaterialen på globalamålen.se användas för att främja lärande för hållbar utveckling och handlingskompetens i teknikundervisning? En reflexiv tematisk analys har utförts på ett underlag av dels rekommendationer om lärande för hållbar utveckling och dels forskning som beskriver hur undervisning kan påverka elevers handlingskompetens. Detta gjordes för att identifiera några didaktiska metoder som används av skolmaterial på hemsidan globalamålen.se och kan främja lärande för hållbar utveckling och handlingskompetens. Skolmaterialen och de didaktiska metoderna kan användas i teknikundervisningens socioetiska dimension. Den tematiska analysen finner några didaktiska metoder, som formuleras som kriterier för att tydligare kunna jämföra olika skolmaterial, så att läsaren kan använda skolmaterialen på hemsidan som inspiration för sitt arbete med lärande för hållbar utveckling. Resultatet visar några didaktiska principer som används av skolmaterialen som undersökts. Dessa är: Möten med omvärlden Medbestämmande och elevinflytande Pluralism Genusperspektivet Kritiska perspektiv Elevernas perspektiv och idéer synliggörs Flera handlingsalternativ diskuteras Demokratiska kollektiva beslut Elevernas uttryck med flera sinnen Resultatet visar även vilka skolmaterial som använder vilka metoder, och detta sammanfattas bäst av resultattabellen i bilaga A. Slutsatsen är att flera av de didaktiska metoder som kan främja lärande för hållbar utveckling och handlingskompetens är ovanliga i skolmaterialen som undersökts, men att alla skolmaterial tillsammans tar upp dessa principer på flera sätt, och att skolmaterialen med fördel kan jämföras i relation till varandra för att inspirera arbetet med lärande för hållbar utveckling och främja handlingskompetens. / This thesis is primarily aimed at technology teachers for lower and upper secondary school in Sweden and concerns how students could face climate change in relation to education for sustainable development (ESD) and action competence. The aim is to find out how the school materials on globalamalen.se can promote ESD. The question is: How can the school materials on globalamalen.se be used to promote ESD and action competence in technology education? A reflexive thematic analysis has been carried out partly on the basis of recommendations on learning for sustainable development and partly on the basis of research that describes how teaching can affect students' action competence. This was done to identify some didactic methods that are used by school materials on the website globalamålen.se and can promote ESD and action competence. The school materials and didactic methods can be used in the social and ethical dimension of technology education. The thematic analysis finds some didactic methods, which are formulated as criteria to be able to more clearly compare different school materials, so that the reader can use the school materials on the website as inspiration for their work with ESD.The result shows some didactic principles used by the school materials examined. These are: Meetings with the outside world Co-determination and student influence Pluralism The gender perspective Critical perspectives Students' perspectives and ideas are made visible Several options for action are discussed Democratic collective decisions Students' expressions with multiple senses The results also show which school materials use which methods, and this is best summarized by the results Table in Appendix Bilaga A. The conclusion is that several of the didactic methods that can promote ESD and action competence are unusual in the school materials examined, but that all the school materials together address these principles in several ways, and that the school materials can be advantageously compared in relation to each other in order to inspire work with learning for sustainable development and promote action skills.

The purpose of this study is to investigate a few primary school teachers approach to their education work in sustainable development. The teachers work in Green Flag schools, which is a network that offers teachers teaching material for the education in sustainable development. Research has shown that teachers lack of knowledge in how the education in sustainable development should be designed.   This study proceeds from these following questions: How does the interviwed teachers motivate their goals and didactic choices in the education of sustainable development? The investigation is based on a method triangulation. With qualitative interviews of six primary schools teachers and a text analysis of the teaching material the teachers use I am going to answer the questions of this study. Previous research has shown that there is three teaching traditions teachers can approach and in this study the aim of the teachers will be analyzed by the three traditions. The research shows that a normative teaching tradition is the most occurring teaching tradition with the education for sustainable development. The research also shows that teachers prefer to work  practical so that the students can experience the contents of sustainable development.

Student outcomes of Education for Sustainable Development (ESD) is reported to be weak and empirical studies investigating the underlying causes have been called for. School organization is pointed out as essential, which highlights the role of school leaders in realizing ESD. This study aims to identify characteristic features of ESD active school organizations, by investigating how school leaders maintain high quality in their organizations. ESD is thus studied from an internal organizational perspective. Fourteen school leaders at ten upper secondary schools, active in ESD implementation, were interviewed and qualitative data quantified. A special focus was on school leaders’ transformative statements, in response to earlier criticism that ESD implementation has been too structural. Results consist of 26 identified quality criteria. By means of cluster analysis, the quality criteria were merged into four principal quality criteria: collaborative interaction and school development, student-centred education, cooperation with local society and proactive leadership and continuity. The school leaders’ quality strategies were identified through correlation analysis of their principal quality criteria. The quality strategies reveal a difference in the schools’ internal or external focus. An analysis of the school leaders’ quality statements in relation to their quality strategy implementation indicates that ESD to a large degree is introduced from a transformative perspective. One school in the study stands out as highly transformation-oriented, and has a quality strategy combining an internal and external focus, thus making it a possible benchmark for successful ESD-implementation. The study contributes a suggestion on how a progression of ESD implementation can take place and as well as possible obstacles. / Studier om implementering av Lärande för hållbar utveckling (LHU) visar att påverkan på elevers förståelse, attityder och agerande i frågan är liten. Det finns ett behov av att empiriskt undersöka hur skolans organisation kan underlätta en mer framgångsrik LHU implementering. Rektorernas roll pekas ut som central i det arbetet, men få studier har tidigare undersökt hur rektorer arbetar med skolorganisationen. I studien undersöks generella uttryck för kvalitet som rektorer anser viktiga i skolorganisationen för att åstadkomma en utbildning med hög kvalitet. Resultaten tolkas i ljuset av skolor som aktivt implementerar LHU. Studien söker svar på vad som utmärker de skolorganisationer som aktivt arbetar med LHU. 14 rektorer på 10 LHU-skolor har intervjuats. Kvalitativ data har kvantifierats i syfte att upptäcka mönster och sammanhang. Ett speciellt fokus har ägnats åt transforamtiva uttryck, som ett svar på tidigare kritik mot att LHU implementerats allt för strukturellt inom skolan. Resultaten redovisar kvalitetskriterier som rektorerna framhåller som viktiga samt specifika fokusområden för kvalitetsarbete. Skolor i studien med hög medvetenhet om transformativa uttryck inom skolans organisation utgör grund för en diskussion om hur strategier för LHU implementering kan utformas.

Studien syftar att få kunskap om hur inspiration från Reggio Emilia filosofi kan användas som en pedagogisk resurs för lärandet för hållbar utveckling i förskolan. Huvudfrågan i arbetet är: Vilka metoder, strategier och synsätt använder pedagoger i lärandet för hållbar utveckling i förskolan? Kvalitativa intervjuer med förskollärare används som en metod för att uppnå studiesyftet och besvara frågan. Data analyserades för att visa vilka metoder och strategier pedagoger använder i lärandet för hållbar utveckling, samt att ta fram fördelar och hinder som finns i Reggio Emilias förhållningssätt i relation till lärandet. Studiens resultat visar att lärandet för hållbar utveckling i förskolan är en viktig del av förskoleverksamheten som hjälper barn att skapa en relation till naturen, utveckla kunskap, respekt och ansvar för natur och miljö. Pedagogerna jobbar för att ge barnen möjligheter att möta olika variationer av miljö och naturmaterial. Upplevelser som barn får i naturen väcker barns intresse, motivation och lust att lära sig för att veta mer om omvärlden. Barns intresse får styra lärandet. Lärandet sker i gruppen genom kommunikation och dialog, där barnen deltar aktivt i lärandet och skapar kunskap om natur och miljö. Medforskande närvarande förskollärare lär barn olika verktyg för att ta reda på saker själva. Värdegrundsarbete är det viktigaste området i lärandet för att barn ska utveckla respekt och ansvar för naturen. Fördelar i Reggio Emilia filosofi är syn på kompetenta barn, demokratiskt arbetssätt, inspirerande och stöttande lärandemiljö och pedagogisk dokumentation vilka hjälper att skapa kultur av hållbarhet och utveckla barns handlingsberedskap för en hållbar framtid. / The study aims to develop knowledge about how inspiration from Reggio Emilia's philosophy can be used as an educational resource for teaching about sustainable development in preschool. The main question is: Which methods, strategies and approaches do teachers use in learning for sustainable development in preschool? Qualitative interviews with preschool teachers are used as a method for achieving the aim of the study and answering the research question. The data has been analysed to indicate which methods and strategies preschool teachers use in learning for sustainable development, as well as to define advantage and barriers found in Reggio Emilia's philosophy in relation to that learning. The result shows that learning for sustainable development in preschool is an important part of preschool activities that helps children create a relationship with nature, develop knowledge, respect and responsibility for nature and the environment. The teachers work to give the children opportunities to meet different variations of the environment and natural materials. Experiences that children get in nature arouse children's interest, motivation and desire to learn to know more about nature and the environment. Children's interest may guide learning. This learning takes place in the group through communication and dialogue, where the children participate actively in learning and create knowledge about nature and the environment. The teachers introduce many different tools to the children to enable them to explore things by themselves. Working with fundamental values is the most important part of the learning to enhance children´s development of respect and sense of responsibility for nature. The advantages of Reggio Emilia philosophy are the view of children as competent, democratic working methods, inspirational and supportive learning environment and pedagogical documentation which help to create culture of sustain-ability and develop children's readiness for action for a sustainable future.

Hållbar utveckling är idag ett aktuellt begrepp, men vad betyder det egentligen för undervisningen? Miljöundervisningen i sig är inget eget ämne, utan ska ses som en övergripande del i all undervisning. Följande kvalitativa studie undersöker hur fem grundlärare i årskurserna 4–6, som undervisar inom de naturorienterande ämnena, beskriver sin miljöundervisning, samt vad de värderar mest inom området. Genom semistrukturerade intervjuer har lärarna fått berätta om sin undervisning. Studien har ett hermeneutiskt perspektiv och använt en innehållsanalytisk metod. I resultatet framkom det att samtliga lärare arbetar med flera teoretiska och praktiska delar i undervisningen. Vad som är gemensamt för samtliga deltagare är att litteratur samt film och media används i miljöundervisningen. Även samtalet ses som en viktig del i undervisningen, då eleverna får lyfta fram sina egna tankar och idéer. / Sustainable development is a topical term, but how does it affect the teaching? In Sweden, environmental education is not a school subject. Instead, it shall be seen as an overall topic. This qualitative study includes five middle school teachers, who educate in science, and investigates how they describe and what they value most in their environmental education. The teachers have answered questions based on semi-structured interviews. This study has been inspired by a hermeneutic perspective and applies a content analysis method. It appears that all teachers work with several theoretical and practical elements. What’s common for all participants is that literature, film and media are used in their environmental education. Discussions is also seen as an important part of teaching, as students can highlight their own thoughts and ideas.

Lärande för hållbar utveckling syftar till att förändra världen. Men det tycks finnas olika tyngdpunkter i vad hållbar utveckling är. En fråga om natur och miljö eller en fråga om tre samverkande områden: miljö, ekonomi och sociala aspekter. Syftet med denna studie är att utforska vad lärande för hållbar utveckling potentiellt kan bli i mötet mellan förskolepolicy och posthumanistisk teori. Resultatet visar att lärande för hållbar utveckling kan bli något som rör och består av alla i en vid bemärkelse, såväl människor som mer-än-människor. Slutsatserna är att det redan finns en koppling mellan förskolepolicy och posthumanistisk teori. Genom begrepp som naturkultur vidgas definitionen av hållbar utveckling. Att lyfta den politiska dimensionen av lärande för hållbar utveckling, vilket sker när policy möter teori, gör att demokratibegreppet vitaliseras.

Abstract This thesis is based on the premise that formal education could promote ethical relationships with the environment and empower children to act towards a better future. The aim of the thesis is to create understanding about Education for Sustainable Development (ESD) in relation to the definition of sustainable development and everyday experiences. In order to strengthen the practical relevance and an alternative educational approach in ESD, both children’s and teacher’s perspectives are explored in three studies. Methodologically this thesis follows qualitative and phenomenological guidelines. Method pluralism is applied in order to illuminate the complexity of lived experiences. Methods such as written reflections, drawings, evaluative walks and focus group interviews are used. Qualitative analysis in the studies aims to be transparent, starting from data collection and right up to the thematic discussions. The first study focused on children’s experiences in a schoolyard and resulted in three themes: learning, social relations and institutional boundaries. These themes described a schoolyard as a lived place and children’s outdoor experiences as part of the continuum of the whole schoolday. The second study focused on children’s visions of the future and elucidated how children relate to temporality through moral, temporal and spatial distances. Children’s visions of the future are necessary to address in ESD due the aspect of intergenerational justice. In the third study teachers experiences of an ESD school-project were studied by focus group interviews. This study emphasized teacher’s institutional circumstances in working with ESD and their understanding of environmental awareness. The study suggested that in classroom situations the contradictory nature of sustainable development was often replaced by teaching more conventional issues related to the environment. All the three studies related to a need to engage ESD with children’s lived experiences and local issues, but also acknowledge tensions between the local/global nexus. Two pedagogical ideals, action competence and Place-Based Education PBE, are according to this study alternative ways to strengthen children’s perspectives in ESD. / Tiivistelmä Perusopetuksen mahdollisuudet edistää lasten eettistä ympäristösuhdetta ja voimaannuttaa heidät toimimaan paremman tulevaisuuden puolesta ovat tämän tutkimukset lähtökohdat. Tutkimuksen tavoitteena on lisätä ymmärrystä kestävän kehityksen kasvatuksesta (ESD) suhteessa kestävän kehityksen käsitteeseen ja arkielämän kokemuksiin. Sekä lasten että aikuisten näkökulmat ovat esillä tässä tutkimuksessa, jossa pyritään vahvistamaan ESD:n käytännön merkityksellisyyttä sekä etsimään vaihtoehtoisia kasvatusnäkökulmia. Tutkimuksen metodologia seuraa laadullisen ja fenomenologisen tutkimuksen suuntaviivoja. Tässä väitöskirjassa sovelletaan useita eri metodeja, kuten lasten kirjallisia pohdintoja, piirroksia, kävelykierroksia ja aikuisten focus group -haastatteluja. Laadullisen aineistoanalyysin päätavoite oli prosessin läpinäkyvyys alusta loppuun. Ensimmäinen osatutkimus koulupihoista lasten kokemana johti kolmeen teemaan: oppiminen, sosiaaliset suhteet sekä institutionaaliset muurit. Tutkimus korosti koulupihan merkitystä elettynä paikkana ja osana kokonaisvaltaista kouluelämystä. Toinen tutkimus lasten tulevaisuuden visioista muodosti käsityksen erilaisista etäisyyksistä, joilla lapset kuvaavat visioitaan: ajallinen, moraalinen ja maantieteellinen. Tulevaisuuden visiot sisältyvät ESD:hen johtuen kestävän kehityksen määritelmästä, joka velvoittaa huomioimaan tulevat sukupolvet. Kolmas osa-tutkimus käsitteli opettajien kokemuksia projektityöstä sekä heidän näkemyksiään ympäristötietoisuudesta. Kaikki kolme osatutkimusta painottivat lasten elämismaailman merkitystä ESD:ssä, huomioiden samalla jännitteen paikallisen ja globaalin maailmasuhteen välillä. Lasten elämismaailman korostaminen kasvatuksessa avaa uusia suuntia ESD:lle. / Sammanfattning Avhandlingen baseras på premissen att formell utbildning kan främja etiska förhållningssätt till miljön och att barn kan ges egenmakt att agera för en bättre framtid. Syftet med avhandlingen är att skapa förståelse för lärande för hållbar utveckling (ESD) i relation till definitionen för hållbar utveckling och till vardagliga erfarenheter. I avsikt att stärka den praktiska relevansen och ett alternativt tillvägagångssätt för ESD, har både barns och lärares perspektiv studerats i tre studier. Metodologiskt är utgångspunkten kvalitativ och följer fenomenologiska principer. Med intentionen att belysa komplexiteten av levda erfarenheter har flera datainsamlingsmetoder använts; skrivna reflektioner, teckningar, utvärderande promenader och fokusgruppsintervjuer. Den första studien fokuserade barnens erfarenheter av en skolgård och resulterade i tre teman: lärande, sociala relationer och institutionella gränser. Dessa teman beskrev skolgården som en levd plats och barnens erfarenheter utomhus som en del av ett kontinuum av skoldagen. Den andra studien fokuserade barnens visioner om framtiden och belyste hur barnen relaterar till tiden genom moraliska, tidsliga och rumsliga distanser. Barnens visioner om framtiden är nödvändiga att belysa i ESD med tanke på aspekter av rättvisa gentemot kommande generationer. I den tredje studien genomfördes fokusgruppsintervjuer med lärare som deltog i ett projekt om ESD. Studien belyste lärares institutionella förutsättningar för att jobba med ESD och deras förståelse av miljömedvetenhet. Studien visade att hållbar utvecklings många gånger motsägelsefulla budskap ersattes med mer konventionella miljöfrågor i undervisningen. Samtliga tre studier visade på behovet av att koppla samman ESD med barnens levda erfarenheter och lokala frågor, men också att lyfta fram spänningar mellan det lokala och det globala. Två pedagogiska ideal, action competence och Place-Based Education, är enligt slutsatserna i denna avhandling alternativa vägar till att stärka barnens perspektiv inom ESD.

Utbildning pekas ofta ut i såväl internationella som nationella styrdokument som centralt för att kunna skapa hållbar utveckling. Det saknas dock fortfarande en hel del kunskap om hur utbildning kan utformas och genomföras för att stärka handlingskompetens och miljömedvetenhet hos elever och studenter. Syftet med denna studie är att undersöka hur en grupp lärare i grundskolans årskurs f-5 uppfattar begreppet lärande för hållbar utveckling och hur de uttrycker att de förhåller sig till det i  sin egen undervisningspraktik samt om och på vilket sätt deras uppfattningar förändras under en kompetensutvecklingsinsats utformad som en studiecirkel som pågår under ett års tid. Studien är genomförd med blandad metod. Forskningsdesignen är en före-efter experimentell design med en kvalitativ uppföljning till den experimentella delen av datainsamlingen. En enkätundersökning genomfördes före och efter studiecirkelns genomförande och analyserades med SPSS icke-parametriskt Wilcoxon signed rank-test. De uppföljande intervjuerna analyserades med en fenomenografisk ansats. Resultaten visar att lärarna ändrade sina uppfattningar om vad lärande för hållbar utveckling kan vara till både innehåll och uttryck. Lärarna ger uttryck för ett större mod att utveckla sin undervisning att bli mer utmanande för elevernas tänkande och innehålla fler inslag av verkliga kontexter. Det går däremot inte att säga något om vad som faktiskt händer i deras undervisning och vad det som sker i undervisningen gör för elevernas förståelse, utveckling av nyckelkompetenser, motivation och engagemang för att arbeta för en hållbar framtid.