No description available.

I denna studie har vi valt att fördjupa oss i förskolans konkreta arbete med utbildning för hållbar utveckling och hur den kan kopplas till teoretiska aspekter. Studien fokuserar på odlingsaktiviteter i förskolan. Syftet är att analysera och diskutera hur olika synsätt på hållbar utveckling kan komma till uttryck i odlingsaktiviteter med förskolebarn. I denna studie användes kvalitativa datainsamlingsmetoder i form av semistrukturerade intervjuer, deltagande observationer och informella intervjuer med barn. Vi har intervjuat fem pedagoger och ungefär femton barn på två olika förskolor. I resultatet framkommer att pedagogerna uttrycker att deras avsikt med odlingsaktiviteter är att barnen får möjlighet att lära sig var maten kommer ifrån, att utveckla en lustfylld naturrelation, att ta hand om naturen, att förstå ekologiska sammanhang och att utveckla odlingskompetens. Det visade sig i samtalen med barnen, att de har tillägnat sig kunskaper om växters namn och utseende samt hur man gör när man odlar.

Avsikten med denna studie är att undersöka hur förskollärare ser på begreppet hållbar utveckling, vad det innebär för dem och hur de undervisar i ämnet i förskolan. De frågeställningar studien utgått från är följande: - Hur definierar förskollärare begreppet hållbar utveckling?- Hur arbetar förskollärare med undervisning av hållbar utveckling? Det teoretiska perspektiv som studien utgått från är det sociokulturella perspektivet som menar att barns lärande sker i socialt samspel med andra barn och vuxna i en kulturell kontext. Metoden som använts för att samla in data är kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frågor och intervjuerna har skett ansikte mot ansikte antingen i möten eller via webbkamera. Fem förskollärare från olika förskolor har deltagit i studien och de har alla arbetat i förskolan i mellan sju och 15 år. Resultatet visar att barnens lärande i ämnet hållbar utveckling till stor del sker i samspel med andra och förskollärarna beskriver hur barnens lärande skett både genom samtal, lek och i pedagogiska aktiviteter. Förskollärarna ser på undervisningen som ett långsiktigt arbete där barnen görs delaktiga i arbetet med hållbar utveckling och de strävar efter att barnen ska förstå hur deras egna handlingar kan påverka. Slutsatsen som kan dras är att förskollärare ser en koppling mellan sitt eget engagemang och hur barnens intresse väcks, men att det krävs att all personal i förskolan utbildas i vad hållbar utveckling innebär.

Hållbar utveckling är ett viktigt begrepp i ämnet Naturkunskap. Eleverna ska utveckla”Kunskaper om naturvetenskapens roll i aktuella samhällsfrågor och i förhållande till hållbarutveckling” och de tre perspektiven inom hållbar utveckling ska lyftas fram (ekologiskt,ekonomiskt och socialt), (Gy11, s. 126; Skolverket, u.å., s. 2).För att målen för lärande för hållbar utveckling ska kunna uppfyllas kan läraren inaturkunskap behöva stöd i form av läromedel, som läroböcker och lärarhandledning.Läraren kan behöva kombinera och komplettera olika stödmaterial och kunna skilja mellanläromedel i de tre miljöundervisningstraditionerna (den faktabaserade och den normerandemiljöundervisningen samt utbildning och lärande för hållbar utveckling, LHU).Syftet med denna studie är att undersöka vilka undervisningstraditioner som framträder inågra lärarhandledningar inom hållbar utveckling som kan användas i undervisningen inaturkunskap. Genom en kvalitativ innehållsanalys undersöktes vilka innehåll,undervisningsmetoder och syften som framträdde i lärarhandledningarna samt hur vällärarhandledningarna var anpassade för ämnesplanen i naturkunskap.Resultatet visade att innehåll, arbetsformer och syfte framställdes LHU i samtligalärarhandledningar och i några lärarhandledningarnas tillades ytterligare traditioner.Resultaten ligger i linje med forskning inom miljöundervisningstraditioner. En slutsats avstudien är att de lärarhandledningar som är anpassade till naturkunskap karakteriseras av:övningar riktade till eleverna, med instruktioner och diskussionsfrågor samt kombineradeLHU och en faktabaserad undervisningstradition. Ytterligare forskning behövs för att ilärarhandledningar utveckla ett avsnitt om bedömning av elevers prestationer.Sambedömning utfört av olika ämneslärare skulle dessutom vara intressant och lärorikt attutveckla i lärarhandledningar, då arbetet rörande lärande för hållbar utveckling ärämnesövergripande.

Denna studies syfte är att bidra med kunskap om hållbar utveckling och vilka möten för lärande för hållbar utveckling odling i förskolan kan skapa. Vi undrar därmed vilket görande förskollärare beskriver att barn ägnar sig åt. Som teoretisk utgångspunkt används Deweys teori om lärande. I studien medverkar fem förskollärare som kontinuerligt arbetar med odling på sin förskola. Kvalitativ metod och intervju har använts i form av enskilda intervjuer. I resultatet framkommer det att odling kan bli en mötesplats för lärande för hållbar utveckling. Genom olika odlingsaktiviteter som exempelvis att vattna, räkna humlor och kompostera mat fann vi att odling kan kopplas till de tre dimensionerna av lärande för hållbar utveckling; social, ekonomisk och ekologisk.

Syftet med denna studie var att undersöka förskollärares uppfattningar och erfarenheter om hållbar utveckling i förskolan. För att få svar på studiens syfte och frågeställning har den kvalitativa metoden med intervju som insamlingsteknik använts. Intervjuerna gjordes med fem verksamma förskollärare från olika förskolor. Studien har det fenomenologiska perspektivet som teoretisk utgångspunkt, där uppfattningar och erfarenheter är viktiga aspekter. Resultatet visar förskollärarnas uppfattningar och erfarenheter samt hur de arbetade med hållbar utveckling i förskolan. Majoriteten av förskollärarna uppfattade att den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling var den mest naturliga att arbeta med i förskolan, där skräpplockning och återvinning tog störst plats. En slutsats utifrån resultatet är att förskollärarnas uppfattningar och erfarenheter av hållbar utveckling i förskolan hade en viss variation.

Den svenska läroplanen är tydlig med skolans uppdrag - ge eleverna möjlighet att förståhur miljö, ekonomi, hälsa och rättvisa hänger ihop. Det betyder att utbildning måstevara en nyckel till hållbar utveckling samt lärande - en förutsättning för att hantera deutmaningar världen står inför. Men hur ska det gå till i praktiken? Hur ska begreppetförstås, tolkas och främjas i skolans värld? Dessa frågor inspirerade mig att studera hurNO-lärare i grundskolan inkluderar den hållbara utvecklingens principer i sinundervisning samt hur arbetet med lärande för hållbar utveckling främjas och utvecklas.I min studie har jag valt att använda mig av en kvalitativ metod, där jag intervjuadefem NO-lärare från kommunala och privata grundskolor i Malmö. Tidigare forskningsom styrker vikten av undervisning för hållbar utveckling samt svårigheter i tolkningenav detta begrepp har granskats och använts som bakgrund. Den forskningen har visatbland annat att bara lärande som präglas av demokrati, deltagande och kritiskt tänkandekan främja hållbara principer i undervisningen och det hjälpte mig att skapa förståelseför problemet som mitt arbete lyfter fram. Studien visar att de intervjuade lärarnas synpunkter att det är viktigt att främja denhållbara utvecklingens principer i undervisningen och att de använder olika former avdidaktiska metoder, men att de saknar aktivitetsstöd samt mångfald av didaktiskametoder för hur undervisningen ska bedrivas på ett praktiskt och produktivt sätt. / The Swedish “curriculum” is clear about the school’s task - give students theopportunity to understand how environment, economics, health and rights areconnected. That means that education should be crucial to sustainable development aswell as learning - a prerequisite for handling the global challenges we are facing. Whatdoes that mean in practice? How should the concept be understood, interpreted andencouraged in the educational domain? These questions inspired me to focus myresearch on explaining how teachers in natural sciences in secondary school include theprinciples of sustainable development in their teaching. To bring a clear image of howteaching for sustainable development is included in education, I have chosen to use aqualitative research method. I interviewed five teachers in natural sciences from publicand private secondary schools in Malmö. Earlier research that supports the importanceof education for sustainable development, which also highlights the difficulties with theinterpretation of the concept, have been reviewed and used as background material. Theresearch has shown amongst others that only education characterized by democracy,participation and critical thinking can encourage sustainable development in education. The study shows that the interviewed teachers’ points of view are important in theencouragement of the principles of sustainable development in education. It also revealsthey use different forms of didactical methods, but that they lack support, collaborationand diversity in the didactical methods to conduct the teaching in a practical andproductive way.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur slöjdlärare på högstadiet arbetar med och definierar hållbar utveckling i relation till sin undervisning. I studien har kvalitativ metod använts med tematisk analys och data insamlades genom fem semistrukturerade intervjuer. Som teoretiskt ramverk har sociokulturellt perspektiv och deliberativa samtal använts. Resultatet visar att uppfattningen hos studiens lärare av hållbar utveckling och huruvida de arbetar med hållbarhet inom ramen för undervisning är starkt kopplad till deras egna intressen för miljö och samhällsfrågor och de bedriver utifrån detta en aktiv eller inaktiv hållbarhetsundervisning. Studiens slöjdlärare med ett inaktivt hållbarhetsarbete uppfattar slöjden i första hand som ett praktiskt ämne och en individuell angelägenhet där breddande och fördjupande kontext uteblir. De av studiens lärare som har ett aktivt hållbarhetsarbete i undervisning sätter den i övergripande sammanhang och förmedlar kunskap med kritiska förhållningssätt om materials och produktionsprocessers ekologiska och social påverkan lokalt och globalt. En aktiv hållbarhetsundervisning ämnar utveckla handlingskraft, teknisk kunskap och kreativitet för individuell och strukturell påverkan för hållbara syften.

Diskussionen och arbetet för hållbar utveckling är ett högaktuellt och omdebatterat ämne. Skolmyndigheterna anser emellertid att hållbar utveckling bör vara ett centralt begrepp i skolverksamheten och därför menar vi att det är viktigt att undersöka hur man i skolan använder sig av och förhåller sig till hållbar utveckling. Uppsatsens syfte är att fånga upp lärares och elevers syn på begreppet hållbar utveckling samt belysa hur väl förankrat undervisning för hållbar utveckling är i samhällskunskapsämnet, men även att lyfta fram vilka miljöundervisningstraditioner som dominerar i praktiken. Resultaten bygger på undersökningsmetoden triangulering och studien är även knuten till en teoretisk utgångspunkt i form av Habermas samhällsteori om det kommunikativa handlandets betydelse för en demokratisk samhällsutveckling, något som överensstämmer med den syn på lärande för hållbar utveckling som skolmyndigheterna framhåller i sina skrifter. För att urskilja hur väl förankrat ett lärande för hållbar utveckling är i samhällskunskapsundervisningen har vi använt oss av ett analysredskap bestående av tre olika miljöundervisningstraditioner. Studien visar tendenser på att varken begreppet, perspektivet eller ett lärande för hållbar utveckling i dess fulla bemärkelse är förankrat i skolverksamheten. Förhållningssättet till begreppet och ett lärande för hållbar utveckling kan kännetecknas som tveksamt och präglas av en omedvetenhet om skolmyndigheternas intentioner. I undersökningen framkommer även en rad uppenbara hinder i skolverksamheten som påverkar möjligheten att etablera en undervisning för hållbar utveckling. En slutledning som kan dras utifrån undersökningens resultat är att en undervisning för hållbar utveckling framförallt kräver en mer aktiv rörelse från båda riktningarna, det vill säga dels tydligare information från skolmyndigheterna ner till skolverksamheten och dels ett intresse från lärare och elever att utveckla skolverksamheten i enighet med en hållbar och demokratisk framtidsutveckling.

Syftet med studien är att undersöka och beskriva pedagogers uppfattningar av hur de skapar delaktighet och inflytande, i en kommuns förskoleverksamhet och organisation.Mina frågeställningar är hur pedagogerna beskriver sina möjligheter och hinder för att få och skapa delaktighet och inflytande, samt vilka inre och yttre faktorer som finns som påverkar möjligheten för delaktighet och inflytande.För att undersöka detta har jag valt en kvalitativ forskningsansats. Jag har genomfört semistrukturerade intervjuer med sju pedagoger. Det empiriska materialet har bearbetats kvalitativt i en empirinära ansats.I resultatet såg jag att ett större fokus på processkvaliteten behöver läggas och medvetenheten behöver ökas, kring den pedagogiska dokumentationens betydelse.Sammanfattningsvis behöver den undersökta kommunens förskolor en gemensam samsyn i hela systemet i ett förståelsebaserat och tolkande perspektiv som gynnar en långsiktig och hållbar utveckling. / Participation and influence in the preschool, a study with teachers in one municipality.The purpose of this study is to explore and describe teacher’s perceptions of how they create participation and influence, in a municipality´s preschool and organization.My questions are how teachers describe their opportunities and barriers to get and create participation and influence, and what internal and external factors that affecting the ability of participation and influence.To examine this, I have chosen a qualitative research approach. I have conducted semi structured interviews, with seven teachers. The empirical data have been processed in a qualitative empirical closely approach.In the result, I found that a greater focus on process quality needs to be added and awareness needs to be increased, on the pedagogic documentations significances.In conclusion, needs the municipal preschools, which have been examined, get a common consensus of the entire system in a understanding based and interpretive perspective, that support a long term and sustainable development.