No description available.

The aim of this thesis is to highlight the role as well as focus attention on the importance of upper secondary school librarians’ work with digital learning environments (DLE). While there is tremendous time and resources spent on digital learning environments in schools today there is still an immense dearth of research regarding how these digtial environments are employed by schools and school libraries and how that use might benefit learning. In this study I have focused on two areas: how the DLE is collocated and used at upper secondary school libraries, and how these choices can be viewed through theories of connectivism and connectivist learning. I have endeavoured to answer these questions through the use of a survey and for further depth I have collected information from three semi-structured interviews. The study found that most respondents’ DLE were comprised of combinations of several digital environments. Sometimes there was a division of material between different environments whilst some had tried to consolidate most sources to one of their digital spaces. The most elaborated resources and DLE were found with those who worked according to the latter approach. The literature and research suggests that libraries may be viewed as important access points of information for students in their collection of the information nodes that encompass their connectivistic networks of knowledge. Though, there are rarely any traces of possibilities for user-generated content which would satisfy two purposes for school libraries: increased learning and knowledge via social interaction as well as an increase in the feeling of relevance for the library’s digital learning environment. The study found that the school librarians’ view their DLE as a resource to support learning. Learning goals, such as course or project specific goals or those concerned with information literacy, were often applied in the creation of material and collections of resources made available to students and teachers via the DLE. Based on connectivistic thoughts learning via the DLE would be enhanced through user generated content and discussion boards.

Syftet har varit att undersöka vilka didaktiska övervägande och val lärare gör imatematikundervisning när utemiljön används som kompletterande lärandemiljö och vilka faktorer som påverkar de didaktiska valen.Studien utgår från ett didaktiskt teoretiskt perspektiv. I studiens olika kapitel används didaktikens tre grundfrågor vad? hur? och varför? som genomgående tema. Metoden är kvalitativ och data har samlats in från 4 observationer och en intervju i fokusgrupp.Ur materialet framkommer lärarnas didaktiska överväganden kring frågorna; vad, hur och varför när undervisning i matematik bedrivs i olika lärmiljöer. I intervjun resonerar också lärarna kring olika hinder i samband med undervisning i utemiljö, som framkommit i tidigare forskning och hur de förhåller sig till dem. Resultatet visar att; skolans styrdokument, läromedels innehåll och utformning, elevgrupperna och olika faktorer i den miljö som används i undervisningen, samtliga påverkar lärarnas didaktiska val. I resultatet framkommer att olika lärandemiljöer skapar en variation som gynnar elevers lärande. Framförallt betonas att olika lärandemiljöer ger möjlighet för olika kunskapsformer att komma till uttryck vilket gynnar både elever och lärare. / The aim of this study is to examine which didactic considerations and choices teachers make in teaching mathematics when the outdoor environment is used as a complementary learning environment and what factors that affect them. The study is based on a didactic theoretical perspective. In the different chapters of the study didactics’ three basic questions what? how? and why? are used as a consistent theme. The method that has been used is qualitative and data has been collected from 4 observations and an interview in a focus group. From the collected material, the teachers' didactic considerations on the issues appear; what, how and why, when teaching mathematics is conducted in different learning environments. In the interview, the teachers also reason about various obstacles in connection with teaching in the outdoor environment, which emerged in previous research and how they relate to them. The result shows that; the school's governing documents, the content and design of teaching materials, the groups of students and various factors in the environment used in the teaching, all affect the teachers' didactic choices. The teachers emphasize that different learning environments create a variation that favors students´ learning. Above all, it is emphasized that different learning environments provide the opportunity for different forms of knowledge to come to expression, which benefits both students and teachers.

<p>Syftet med studien är att belysa hur pedagoger i I Ur och Skur verksamheter ser på lärande samt vilka lärandemiljöer de använder sig av. För att besvara vårt syfte valde vi att göra en kvalitativ studie med sex semistrukturerade intervjuer med verksamma och utbildade pedagoger. I vår studie deltog två I Ur och Skur förskolor och två I Ur och Skur skolor och vårt resultat visade att alla verksamheter använder sig av både inomhusmiljön och utomhusmiljön som lärandemiljöer. De arbetar med utomhuspedagogik, tematiskt utifrån barnens intresse. Skolorna arbetar med upplevelsebaserad inlärning där alla sinnena aktiveras. I förskolorna arbetar pedagogerna med att lärandet ska vara lustfyllt. Vår slutsats var att pedagogerna i I Ur och Skur verksamheterna i vår studie behöver få djupare kunskap i användandet av olika lärandemiljöer för att på så sätt bättre kunna motivera och utnyttja de olika lärandemiljöerna som finns.</p>

Syftet med studien är att belysa hur pedagoger i I Ur och Skur verksamheter ser på lärande samt vilka lärandemiljöer de använder sig av. För att besvara vårt syfte valde vi att göra en kvalitativ studie med sex semistrukturerade intervjuer med verksamma och utbildade pedagoger. I vår studie deltog två I Ur och Skur förskolor och två I Ur och Skur skolor och vårt resultat visade att alla verksamheter använder sig av både inomhusmiljön och utomhusmiljön som lärandemiljöer. De arbetar med utomhuspedagogik, tematiskt utifrån barnens intresse. Skolorna arbetar med upplevelsebaserad inlärning där alla sinnena aktiveras. I förskolorna arbetar pedagogerna med att lärandet ska vara lustfyllt. Vår slutsats var att pedagogerna i I Ur och Skur verksamheterna i vår studie behöver få djupare kunskap i användandet av olika lärandemiljöer för att på så sätt bättre kunna motivera och utnyttja de olika lärandemiljöerna som finns.

Den här undersökningen prövar värdet av ett informellt lärande i bild och formgivning. Syftet har varit att undersöka fritidens informella lärande i ett skapande arbete. Uppsatsen behandlar frågeställningen: Vilka processer blir synliga i det informella lärandet, där tonvikten läggs på att vi skapar, snarare än hur, vad och varför vi skapar - inom gruppen, hos individen, och mellan pedagog och deltagare? Den informella lärandemiljön har iscensatts med hjälp av ett förutbestämt ramverk där tyngdpunkten har lagts på skapandet som handling både individuellt och i grupp och där en fokusering på delaktighet varit styrande. Min utgångspunkt var att deltagarna skulle uppleva workshopen som en ”frizon” snarare än som något som tillhörde ett visst specifikt ämne med specifika krav på teknik, analys och resultat. Undersökningen har bestått av ett etnografiskt fältarbete som utförts genom en praktisk workshop där pedagogen tillsammans med besökarna på en fritidsgård har skapat ett lapptäcke. Materialet från skapandeprocessen har analyserats utifrån den ryska psykologen Lev Semënovic Vygotskijs teorier om lärandet och fantasin. Resultatet visar att det överenskomna målet att göra ett lapptäcke med bordet som gemensam arbetsplattform och därtill samtalen under arbetets gång har åstadkommit en gruppkänsla. Med fokus på att skapa själv och i grupp avdramatiseras det individuella skapandet. Att sitta runt ett bord samtidigt som man är aktiv och skapar med händerna möjliggör samtal som utvecklar relationen mellan de berörda och kan öppna upp för samtal av mer allvarsam karaktär. Det förutbestämda ramverket i kombination med den etnografiska undersökningen har resulterat i att pedagogens roll mer blir att lyssna och inspirera än att styra och bedöma. I det informella lärandet är det svårt att få en ”rättvis” fördelning av pedagogens uppmärksamhet eftersom betoningen på det kollektiva och samtalet ger dem redan socialt kompetenta ett visst försprång. Resultatet ställs också ut på konst- och designhögskolan Konstfack i form av ett lapptäcke där det individuella blir det kollektiva. Lapptäcket bär spår av de processer som blivit synliga runt det gemensamma arbetsbordet: samtalen, identiteterna och de personliga uttrycken. Rutorna är besläktade med varandra styrda i sin storlek men fria i sitt uttryck där någons idé befruktat en annans, som skapar en gemensam helhet - en symbol för gruppen. Lapptäcket tillsammans med uppsatsen besvarar undersökningens frågeställning. / BI

Vi vågar påstå utifrån vår undersökning att ett språkande arbetssätt har betydelse för ett lustfyllt lärande. Språkande är ett begrepp som skolverket tar upp i sin rapport Läs och skriv processen som ett led i undervisningen (2000). Språkande är ett kommunikativt verktyg, men även ett tankeredskap som ett led till att utveckla ny kunskap. Syftet med uppsatsen var att ta reda på innebörden utifrån citatet ”det är i språkandet kunskapen blir till” (Dysthe,1996) samt om språkandet, enligt eleverna, är ett lustfyllt arbetssätt. Genom kvalitativa intervjuer och ostrukturerade observationer fick vi, utifrån barnens perspektiv, fram vårt resultat. Resultatet som framkom är att språkandet skapar lust i den bemärkelsen att det utgår från barnens erfarenheter, att det finns en mottagare i arbetstillfället och att språkandet är i sig själv ett skapande av ny kunskap. Möjligheten till att samtala blir ett led i att tala-lyssna-skriva och läsa, som med ett sammanfattande namn kallas språkande. Språkande visade efter vår undersökning vara ett uttryckande av ny kunskap som skett i ett dialogiskt samspel med andra.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka en miljö där ungdomar träffas för att lära sig rap, utifrån ett lärandeperspektiv. Denna miljö kan sägas vara alternativ i förhållande till skolans mer formella kontext. Metoderna som jag använt är kvalitativa och etnografiska och jag vill i första hand undersöka vad individer i miljön själva uttrycker om sitt eget lärande.Detta har jag gjort genom observationer och intervjuer. I mina resultat framkommer fleraolika kategorier av lärande och kunskap. Det handlar dels om språk och bättre ordförråd, men också om social kunskap, beteende och att utveckla sin identitet och självförtroende. / It is my intention in this paper to examine a forum where adolescents meet to learn how torap. While not a classic learning environment such as in a formal school context, the "rap"environment offers alternative forms of learning. Through qualitative and ethnographic methods I intend to investigate, from an educational perspective, what some participants experience through their own learning. For this process, I have relied primarily on observation and interviews. The results indicate that the rap environment encompasses different areas of learning, including development of language and vocabulary, social knowledge andbehaviour, and expression of identity and self-confidence.

<p>Syftet med denna studie är att med en kvalitativ ansats beskriva hur skolgången kan se ut för särskolans elever som går inkluderade i grund- och gymnasieskolan. Studiens frågeställningar syftar till att belysa skolpersonalens erfarenheter av särskoleelevernas skolgång. Studien är indelad i två delar. Studiens första del har genomförts i en lärargrupp som undervisar särskoleelever i grund- och gymnasieskolor. Träffarna med dessa lärare innehöll litteraturstudier, litteraturseminarier, diskussioner om arbetssätt, metoder, individuella studieplaner, portfolio, samverkan, sociala aspekter på inkludering, anpassning av läromedel, föreläsningar och studiebesök. Erfarenhetsutbytet i grupperna omfattade ambitionen att förbättra lärandemiljön i stort för särskoleelever i grund- och gymnasieskola. I den andra delen beskrivs och analyseras en studieresa till ett europeiskt specialpedagogiskt centrum med huvudkontor i Bryssel, Belgien och till en specialskola i Lessines, en förort till Bryssel. I denna del fokuseras den specialpedagogiska verksamheten i ett europeiskt land när det gäller barn i behov av särskilt stöd. Enligt lärarna i vår studie är ett tydligt resultat att de sociala och emotionella svårigheterna är mest krävande att hantera för de inkluderade eleverna i behov av särskilt stöd. Likaså är de olika förutsättningarna och behoven hos eleverna i en klass en stor utmaning för lärarna när det gäller organisationen av undervisningen. Ett ytterligare resultat i studien visar att det finns stora likheter i nationella policydokument mellan Sverige och Belgien vad beträffar mål och styrdokument för denna elevgrupp. Samtidigt kunde vi konstatera att i den skola vi besökt tillämpades inte denna policy fullt ut och inkluderingen fungerade därmed inte i praktiken. Vårt arbete har bidragit till att fördjupa förståelsen för de inkluderade särskoleelevernas behov av goda lärandemiljöer, både när det gäller bemötande, delaktighet och tillgänglighet i ”En skola för alla”. En slutsats som dras av genomförandet av studiens båda projekt, är att det som är bra för elever i behov av särskilt stöd är också bra för ALLA elever!</p>

Syftet med denna studie är att med en kvalitativ ansats beskriva hur skolgången kan se ut för särskolans elever som går inkluderade i grund- och gymnasieskolan. Studiens frågeställningar syftar till att belysa skolpersonalens erfarenheter av särskoleelevernas skolgång. Studien är indelad i två delar. Studiens första del har genomförts i en lärargrupp som undervisar särskoleelever i grund- och gymnasieskolor. Träffarna med dessa lärare innehöll litteraturstudier, litteraturseminarier, diskussioner om arbetssätt, metoder, individuella studieplaner, portfolio, samverkan, sociala aspekter på inkludering, anpassning av läromedel, föreläsningar och studiebesök. Erfarenhetsutbytet i grupperna omfattade ambitionen att förbättra lärandemiljön i stort för särskoleelever i grund- och gymnasieskola. I den andra delen beskrivs och analyseras en studieresa till ett europeiskt specialpedagogiskt centrum med huvudkontor i Bryssel, Belgien och till en specialskola i Lessines, en förort till Bryssel. I denna del fokuseras den specialpedagogiska verksamheten i ett europeiskt land när det gäller barn i behov av särskilt stöd. Enligt lärarna i vår studie är ett tydligt resultat att de sociala och emotionella svårigheterna är mest krävande att hantera för de inkluderade eleverna i behov av särskilt stöd. Likaså är de olika förutsättningarna och behoven hos eleverna i en klass en stor utmaning för lärarna när det gäller organisationen av undervisningen. Ett ytterligare resultat i studien visar att det finns stora likheter i nationella policydokument mellan Sverige och Belgien vad beträffar mål och styrdokument för denna elevgrupp. Samtidigt kunde vi konstatera att i den skola vi besökt tillämpades inte denna policy fullt ut och inkluderingen fungerade därmed inte i praktiken. Vårt arbete har bidragit till att fördjupa förståelsen för de inkluderade särskoleelevernas behov av goda lärandemiljöer, både när det gäller bemötande, delaktighet och tillgänglighet i ”En skola för alla”. En slutsats som dras av genomförandet av studiens båda projekt, är att det som är bra för elever i behov av särskilt stöd är också bra för ALLA elever!