Syftet med studien har varit att ta reda på hur textillärare upplever att den yttre miljön i textilslöjdsalen kan påverka den kreativa processen hos eleverna och hur slöjdsalen i så fall kan utformas. Studien bygger på intervjuer med fem textillärare som är eller har varit verksamma inom grundskolan i ämnet textilslöjd.Det teoretiska forskningsperspektiv som studien utgår ifrån i huvudsak är den sociokulturella teorin som bygger på Lev Vygotskijs tankar och forskning. Vidare har perspektiv från ramfaktorteorin tagits i beaktande. Studien visar att alla de intervjuade textillärarna menar att ytorna i textilslöjdsalen, det vill säga både golvytor, väggytor, bordsytor och förvaringsytor ska vara tillräckligt stora för att de ska kunna rymma de innehållsmässiga beståndsdelar som textillärarna anser behövs för att stimulera elevernas kreativitetsutveckling. Textillärarna menar att eleverna ska ha ordentligt med arbetsytor när de arbetar och att elevernas pågående arbeten ska kunna förvaras i tillräckligt stora förvaringsutrymmen i textilslöjdsalen. En övervägande andel av textillärarna anser att det är det insprationsmaterial som hör samman med detarbetsområde eleverna för tillfället arbetar med som är mest kreativitetsbefrämjande. Två av textillärarna anser att textil/trä och metallslöjdsalarna ska ligga nära eller i anslutning till varandra för att samarbetet i slöjdämnet ska fungera bra. De menar även att bildsalen i nära anslutning till textilslöjdsalen skulle underlätta ämnesövergripande samarbete med bildämnet. Sammantaget finns det hos textillärarna många tankar och kreativa idéer som skulle kunna leda till att textilslöjdsalarna skulle kunna bli mer kreativitetsbefrämjande för elever. Studien visar vidare på att det är arbetsmiljölagstiftningen och miljöbalken som styr hur arbetsmiljön i textilslöjdsalen ska utformas utifrån nationella arbetsmiljö- och säkerhetskrav. Utrustning och utformning i övrigt är däremot en lokal angelägenhet. Enligt styrdokumenten ligger ett särskilt ansvar på rektor att tillsammans med lärare samarbeta för att de nationella målen ska nås av eleverna. Eleverna ska ges möjlighet till ett aktivt medinflytande i skolan. Här skulle textillärare tillsammans med rektor, som har det särskilda ansvaret, kunna arbeta för att den yttre miljön i textilslöjdsalen blir mer kreativitetsbefrämjande. Eleverna ska också enligt styrdokumenten vara medskapande och vara med i och komma med synpunkter på utformningen. Undersökningar om hur den fysiska miljön i textilslöjdsalen och dess utformning påverkar kreativitet hos elever, detta utifrån ett elevperspektiv tycker jag skulle vara en intressant ingång för fortsatta studier. Vidare studier om hur arbetsmiljöfaktorer, både fysiska och psykiska, påverkar textillärare och elever i textilslöjden vore intressant att undersöka. Den fysiska miljöns betydelse i skolan och i synnerhet i textilslöjden för elevers möjlighet till lärande tycker jag har varit eftersatt och inte uppmärksammats i den utsträckning som den borde. Mer forskning inom detta området är något som jag anser är nödvändigt för att föra utvecklingen framåt i den svenska grundskolan.

I läroplanen för förskolan står väldigt lite om hur den pedagogiska miljön skall vara utformad. Den skall vara trygg, utmanande och lärorik. En av tolkningarna av lärmiljöerna är att använda sig av Reggio Emilia pedagogiken. Reggio Emilia pedagogikens tolkning av lärmiljöerna är att dessa skall utgå från barnen, från individen och att alla hundra språken skall användas. Dessa ord som individen, barnet och det kompetenta barnet var ord som fångade mitt intresse, speciellt med min bakgrund i genusvetenskapen. Var Reggio Emilia pedagogiken en grund för ett aktivt genusarbete i förskolan? Frågor som undersöktes var hur lärmiljöernas utformning och material påverkade barnen att vara gränsöverskridande och kunna göra kön på olika sätt och hur pedagogernas kompetens kring genusvetenskapliga begrepp påverkade deras utformning av lärmiljöerna och materialval. Andra frågeställningar kopplade till detta var också hur kön kunde identifieras, vilka dikotomier kring kategorierna av flicka och pojke som kunde utläsas och till slut hur dessa dikotomier kunde dekonstrueras. För att kunna undersöka dessa frågeställningar användes enkäter till pedagogerna, observationer av lärmiljöerna samt pedagogiska samtal med pedagogerna i arbetslaget. Resultatet visade att avdelningarna hade fokus på tre olika saker i sin verksamhet. Det handlade om lärmiljöer, individ begreppet och det könsneutrala begreppet. Dessa tre interagerar med varandra och påverkade pedagogernas utformande av lärmiljöerna. Att använda sig av genusglasögon återfanns inte hos någon av avdelningarna och pedagogernas definitioner av både individ begreppet och det könsneutrala begreppet samklingade inte med den tidigare forskningens definition. Detta sammantaget gör att slutsatserna som drogs var att de varierande miljöerna som återfanns dock är könsbundna till sin natur. Pedagogernas kompetens visade sig vara olika på begreppen inom genus och genusstrategierna som användes hörde mestadels hemma i det könsneutrala. Att Reggio Emilia pedagogiken hade en könsneutral grund med en syn på att pojkar och flickor är olika från födseln, att det finns biologiska skillnader, var en nyhet för alla pedagogerna. Sammantaget så kan Reggio Emilia pedagogiken vara en grund för ett aktivt genusvetenskapligt arbete men för att detta skulle kunna ske så behövs mer kompetens i genusämnet. Detta gör det möjligt att observera nya saker i sina lärmiljöer, undersöka vad barnen vekligen gör och ifrågasätta normerna i samhället tillsammans med barnen.

Detta examensarbete är en studie med syftet att bidra med kunskap om elevernas upplevelse av tillgängligheten i deras lärmiljö på en högstadieskola. Studiens fokus är elevernas upplevelse samt om det samstämmer med lärarnas upplevelse av lärmiljön. Dagens forskning om skolutveckling och inkludering är betydande och ett av skolans viktiga uppdrag är att undervisningen anpassas efter alla elevers behov och skapa tillgängliga lärmiljöer. Studien utgår från Spsms definition av lärmiljöer och fokuseras på den pedagogiska lärmiljön och ett inkluderande arbetssätt. Resultaten tolkades utifrån ett relationellt och kategoriskt perspektiv med stöd av tankestil och tankekollektiv. Resultatet visar att eleverna önskar en mer tillgänglig lärmiljö där feedback, delaktighet och motivation blir en större del av undervisningen. Resultatet visar även att lärare anser sig undervisa mer inkluderande och tillgängligt än vad de gör och att majoriteten av deras svar i studien var individfokuserade och kategoriskt hållna. Det blev tydligt att verksamheten hade mer hinder i lärmiljön än möjligheter när det kom till inkluderande undervisning.  I studien framgår att det finns stora möjligheter till ett positivt förändringsarbete mot tillgängliga lärmiljöer.

Den här uppsatsen kommer att behandla hur förskolans pedagoger utformarförskolans lärmiljöer inomhus. Denna undersökning lägger vikt på hur barnen görsdelaktiga samt hur de får möjlighet att påverka utformningen av förskolanslärmiljöer. Att kunna se barnen som kompetenta individer skapar en självsäkerhethos barnen. Förskolan ska kunna erbjuda en inspirerande miljö där fokus ligger påatt barnen ska känna ett samspel med varandra som möjliggör barns delaktighet ochinflytande.Studiens syfte är att bidra med kunskap om förskollärarnas förhållningssätt samtutformning av förskolornas lärmiljöer inomhus. Studien utgångspunkt är hur barnengörs delaktiga och får inflytande i förskolans lärmiljöer. Teorin som används för attstärka studien är utvecklingspedagogiken. Som metod har jag använt mig avfenomenografin som via intervjuer med förskollärare har samlat in data omförskollärarnas förhållningssätt samt utformning av förskolornas lärmiljöer.I resultatet lyfts relevant samlade data kopplad till centrala begrepp upp samt olikastrategier som förskollärarna använder för att möjliggöra barns delaktighet ochinflytande. I resultatet visar det även att ett hinder när det kommer till lärmiljön äratt det kan finnas brist på personal eller inte köpa in de material som barnen önskar.Det framhävs även i resultatet att den pedagogiska dokumentationen är av stor vikt,för att kunna se utifrån barnens perspektiv och därmed möjliggöra barnensdelaktighet samt inflytande i förskolans lärmiljöer. Avslutningsvis kommer det attges tips på vidare forskning.

Språkets utveckling är en av de stora förändringarna i livet. När vi kan kommunicera med varandra och göra oss förstådda blir händelser i livet meningsfulla. Ett nytt begrepp, språklig sårbarhet, kommer att presenteras och lyftas genomgående under arbetet. Syftet med denna studie är att tolka och förstå hur barn i språklig sårbarhet uppmärksammas och ges stöd i förskolan, samt hur pedagoger skapar tillgängliga lärmiljöer i arbetet med att stödja barn i språklig sårbarhet. Kvalitativa intervjuer med åtta verksamma pedagoger har genomförts och resultatet har tolkats och analyserats utifrån en hermeneutisk teori och den sociokognitiva teorin. Resultatet i studien beskriver hur pedagoger upptäcker och stödjer barn i språklig sårbarhet, samt vilka resurser pedagoger har och saknar i arbetet med språkstimulering. Pedagogerna i studien visar vikten av att arbeta språkstödjande i förskolan. Flertalet pedagoger beskriver lek och samspel som viktiga områden att utgå ifrån i upptäckandet av barn i språklig sårbarhet och i hur de arbetar språkstödjande. Resurser och hur mycket stöd varje verksamhet får beskriver pedagogerna olika. Några beskriver att de har resurser, medan andra påpekar tydligt vad de saknar och är i behov av. När det handlar om tillgängliga lärmiljöer menar pedagogerna att de använder sig av olika lärmiljöer beroende på vilket sätt språkstimulering ska ske. Inne- och utemiljö som tillgängliga lärmiljöer beskrivs olika och används i olika utsträckning av pedagogerna. Pedagogerna är överens om att lyhördhet, tydlighet och att barnet uppmärksammas är viktiga delar i ett språkstimulerande arbetssätt.

Sammanfattning/Abstract Brink, Linda och Nilsson Anna (2022). Lärmiljöernas betydelse för inkludering. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Förväntat kunskapsbidrag Det finns en brist på en gemensam definition av begreppet inkludering vilket leder till att det också ser väldigt olika ut hur man arbetar med inkludering (Kendall, 2019). Studien avser att lyfta olika professioners uppfattning om inkluderande lärmiljöer och förväntas bidra med att få syn på hur teorier kan omsättas i praktik.    Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att få kunskap om hur lärarpersonal arbetar med att främja en skola för alla utifrån ett inkluderingsperspektiv. Tre frågeställningar har skapats för att besvara syftet:   1.      Vilka uppfattningar har lärarpersonal och rektor om inkludering? 2.      Hur skapar lärarpersonal inkluderande lärmiljöer? 3.      Vilka framgångsfaktorer och hämmande faktorer blir synliga i arbetet med inkludering?   Teori Vår studie utgår från systemteori och ett systemteoretiskt perspektiv eftersom vi anser att det är en teori som bidrar till att se hur olika delar i en skola kan påverka varandra och då få syn på helheten i arbetet med inkludering. Vi har även valt det relationella perspektivet och det kategoriska perspektivet för att få syn på hur lärarpersonal tolkar begreppet inkludering.   Metod För att kunna beskriva och analysera lärarpersonal och rektorns syn på inkludering och inkluderade lärmiljöer har vi valt en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Utifrån studiens syfte har kvalitativ ansats valts för att lyfta fram de intervjuades erfarenheter och upplevelser för att tolka resultatet. Detta för att synliggöra mönster och variationer i informanternas upplevelser av inkludering. Fenomenologiska inslag har valts för att fånga essensen i informanternas upplevelser. I analysprocessen urskildes olika beskrivande teman och begrepp för att besvara studiens syfte och frågeställningar.   Resultat Resultatet visar på att en gemensam syn på inkludering är delaktighet och ett gemensamt lärande. Det framkommer att det finns förutsättningarna för att uppnå ett gemensamt lärande men att det ses som en svårighet i praktiken. Det är rektorns syn på inkludering som ger de förutsättningar som krävs för en lyckad inkludering. Resultatet visar att det är genom samsyn som lärarpersonalen skapar tillgängliga lärmiljöer som gynnar elevens lärande och bidrar till en gemenskap.    Specialpedagogiska implikationer I studien blir det tydligt att specialpedagogens handledande roll är av stor betydelse för arbetet med inkludering. Genom observationer i klassrummet bidrar specialpedagogen till att tillsammans med läraren hitta rätt anpassningar för eleven. Det blir också tydligt att specialpedagogen har många olika funktioner och är en länk mellan organisation och arbetet i verksamheten.

Examensförordningen förtydligar att speciallärare har en viktig roll då det gäller att arbeta förebyggande och främjande med tidiga insatser på organisation-, grupp- och individnivå. Lärmiljöer innebär i praktiken den arbetsmiljö där elevers lärande sker. Syftet med denna studie är att undersöka hur matematiklärare iordningställer lärmiljöer så att de blir socialt, fysiskt och pedagogiskt tillgängliga för elever, särskilt för elever i matematiksvårigheter. Det teoretiska ramverket utgörs av de specialpedagogiska perspektiven samt en tillgänglighetsmodell. Ett målstyrt urval användes och 11 matematiklärare på lågstadiet och första året på mellanstadiet, samtliga med erfarenhet av att arbeta med elever i matematiksvårigheter, intervjuades. Resultatet av studien visar att lärare är medvetna om de tre områdena i tillgänglighetsmodellen som beskriver fysisk, social och pedagogisk lärmiljö och flera exempel på hur den fysiska miljön kan göras tillgänglig framkommer i studien. Den visar även att relationen mellan lärare och elev är en viktig faktor för att skapa en socialt tillgänglig lärmiljö för elever i matematiksvårigheter samt att lärarna är medvetna om sin betydelse för att skapa en pedagogiskt tillgänglig lärmiljö genom struktur och ett varierat arbetssätt. Specialläraren har genom sin position en unik möjlighet att lyfta behovet av och arbeta för tillgängliga lärmiljöer i skolan och denna studie kan bidra i detta arbete. En utökad studie med samma frågeställningar skulle kunna ge upphov till ytterligare aspekter på lärmiljöer eller eventuellt kunna bekräfta de som uppges i studien.

Mitt syfte med studien var: Att undersöka hur gymnasielärare uppfattar och arbetar med elevhälsa för att skapa goda lärmiljöer. Vidare är jag intresserad av att undersöka hur detta arbete kan utvecklas. Begreppet hälsa kan vara både psykisk och fysisk hälsa. Jag har i studien koncentrerat mig på den psykiska hälsan.Metoden jag använde var kvalitativ intervju samt litteratur inom ämnet för att kunna bearbeta materialet och härleda det till olika teorier. I min undersökning kom jag fram till att lärarna arbetade med elevens hälsa i undervisningen men också i utvecklingssam-talen samt i organiserade eller oorganiserade möten med eleven. Lärarna saknade verk-tyg för att kunna motivera och planeringen samt nivå och innehåll i undervisningen an-passades efter gruppen. Därför eftersattes individuella lösningar för eleverna vilket lä-rarna upplevde berodde på tidsbrist. Det hälsofrämjande arbetet var inte förankrat hos ledningen vilket påverkade lärarna som ofta inte visste vad de skulle göra eller varför i arbetet med elevhälsa. Det framkom önskemål i undersökningen om mer fortbildning och diskussioner gällande verktyg i mötet med elever som behövde stöd men också mer kunskap i att tolka elevernas signaler. Andra önskemål som framkom var bättre organi-sation av skolans arbete med elevernas hälsa, färre arbetsuppgifter och mindre grupper.

Syftet med studien är att få svar på vilken möjlig roll speciallärare i matematik har för att stödja lärares utveckling av bedömningsarbete i matematik samt hur speciallärare i matematik i denna bedömningsprocess kan medverka till att skapa goda lärmiljöer i matematik. Teorier som jag använder mig av i studien är Vygotskijs sociokulturella teori, där kommunikation och identifikationen av elevernas närmaste utvecklingsnivå anses avgörande för utveckling och lärande, samt Wiliams teoretiska grund kring formativ bedömning som beskriver fem nyckelstrategier för att skapa effektiva lärmiljöer för eleverna. I arbetet studerar jag hur lärarna ser på bedömningsmaterial, vilket syfte de har med användandet och hur de använder resultatet av bedömningsmaterialen. Undersökningen gjordes i form av semistrukturerade intervjuer där sju lärare, i årskurserna 1-6, med ansvar för matematikundervisning i grundskolan ingick. Studiens resultat visar bland annat på att lärarna ser positivt på användandet av bedömningsmaterial som de menar är en viktig del i arbetet av att undervisa i matematik. Användandet av bedömningsmaterial sker främst med syftet att värdera elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven. Lärarna anser att bedömningsmaterialet underlättar deras arbete och fungerar som en avstämning där lärarna kan få syn på de elever som är i behov av stöd. Resultatet av bedömningarna används främst för att göra anpassningar på gruppnivå. Det framgår även enligt intervjusvaren att samtliga lärare anser att de är i behov av vidareutbildning inom matematikundervisning och bedömning. Detta för att kunna anpassa undervisningen efter elevernas behov enligt det resultat som framkommer vid användningen av bedömningsmaterial. Specialläraren ses bland annat som ett stöd vid genomförandet av uppföljningar av bedömningar samt vid diskussioner kring anpassningar i undervisningen till de elever som är i behov av stöd.

Diskursen för utbildning i Sverige och flera andra länder är "en skola för alla". En skola där alla elever känner social och pedagogisk delaktighet, och oavsett behov av stöd har tillgång till inkluderande och tillgängliga lärmiljöer. Hur detta tolkas, hur skolors verksamhet organiseras och förhåller sig till denna diskurs varierar och har varierat under tid. Syfte med denna studie är att undersöka hur rektorers, särskolesamordnares och specialpedagogers uppfattning kring lärmiljöer för de elever som läser enligt grundsärskolans kursplan och finns i grundskolans verksamhet, d.v.s. individintegrerade elever. Studien utgår från ett organisatoriskt perspektiv och ämnar beskriva och analysera hur rektorer, särskolesamordnare och specialpedagoger resonerar kring dessa elevers lärmiljöer. Studien är en kvalitativ studie och bygger på 11 intervjuer, fördelade på ovanstående tre yrkeskategorier. Studiens resultat visar på att betydelsebärande och mångfacetterade begrepp, som inkludering, en skola för alla, tillgängliga lärmiljöer, med dess tolkningsbarhet får betydelse för hur arbetet kring individintegrerade elever organiseras. Studiens informanter beskriver flera faktorer som betydelsefulla för att skapa tillgängliga lärmiljöer t.ex. samarbete, pedagogiska och sociala faktorer. Dessa faktorer vävs in i de aspekter som informanterna tar upp när de beskriver organiseringen kring individintegrerade elever i termer som mer eller mindre lyckad. De tre yrkeskategorierna beskrivs ha olika roller kring individintegrerade elever, men att ett samarbete mellan dem finns. Både informanter och forskning framhäver främst rektorns betydelse i arbetet och förhållningssätt till inkludering, tillgängliga lärmiljöer för alla elever inklusive individintegrerade elever.