Denna studie syftade till att undersöka rektorers, specialpedagogers och lärares erfarenheter av stödinsatser för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), samt vilka möjligheter och utmaningar dessa yrkesgrupper erfar i arbetet med att utforma och genomföra stödinsatser för denna elevgrupp. Undersökningen har genomförts med hjälp av kvalitativ metod i form av intervjuer med de tre ovan nämnda yrkeskategorierna vid tre olika gymnasieskolor. Resultatet visade att det är viktigt att skapa tydliga lektionsstrukturer för elever med NPF. Ett sätt att åstadkomma detta var att arbeta med pedagogiskt utvecklingsarbete för att bättre möta elevernas förutsättningar för lärande. Det framstod som utmanande att möta elever med NPF i stort behov av stöd inom ramen för den ordinarie undervisningen, vilket ofta ledde till att elever fick undervisning i särskilda undervisningsgrupper. Det var även svårt för lärarna att konsekvent lyckas implementera de extra anpassningarna inom ramen för den ordinarie undervisningen. En stor del av ansvaret för att lyckas med detta lades på lärarna och det efterfrågades ett utökat samarbete mellan specialpedagog och lärare. Ytterligare en aspekt som framkom i denna studie var relationers betydelse för att stödinsatser för elever med NPF skulle bli lyckade.

Studiens syfte var att synliggöra hur förskolans pedagogiska lärmiljöer är utformade och vad de innehåller, för att främja barns kompetenser om ekologisk-, ekonomisk- och social hållbar utveckling. Den teoretiska utgångspunkten var bidragande till analysarbetet för att uppnå studiens syfte och besvara forskningsfrågorna, den bestod av posthumanismen. Dessutom influerades studien av Reggio Emilia inspirationen eftersom den är inspirerad av posthumanismen. Kvalitativa intervjuer och turistguidningar har genomförts på två förskolor. Resultatet tyder på att det finns flera olika handlingserbjudanden i lärmiljön som stärker barns handlingsförmåga. Det framkommer även att hållbar utveckling innefattar tre dimensioner som kan iscensättas på flera olika sätt. För att främja meningsfullheten bör lärmiljön därav baseras på barns intressen. Lärmiljöernas handlingserbjudanden, materialtillgången samt barns inflytande och delaktighet blir avgörande aspekter för att främja hållbar utveckling genom den pedagogiska lärmiljön. Slutligen blir det betydelsefullt som pedagog i förskolan att erbjuda lärmiljöer som riktar sig mot hållbar utveckling samt uppmuntrar till utforskande.

Begreppet inkludering saknar en tydlig definition men kan i utbildningssystemet relateras till utbildning, pedagogik och praktik. Inkluderande utbildning framhävs som en process där målsättningen är att öka elevers delaktighet i skolans gemenskap (Florian & Black-Hawkins, 2011; Nilholm & Göransson, 2013). Utbildningen ska utgå från individers olika sätt att tillgodogöra sig undervisning (AlRawi & AlKahtani, 2021) samtidigt som den ska utveckla kunskaper och grundläggande värden för ett aktivt medborgarskap (Lgrsär22, 2022). Syftet med denna studie var således att belysa komplexiteten i speciallärares och specialpedagogers inkluderande uppdrag i relation till elevernas utveckling och lärande mot målen i grundsärskolan (anpassade grundskolan). För att undersöka detta användes semistrukturerade intervjuer som metod. Analys av resultatet har genomförts med utgångspunkt i Bronfenbrenners (1979; 1996) utvecklingsekologiska perspektiv. Resultaten visar att inkludering beskrivs handla om tillgänglighet och aktivt deltagande där komplexiteten framhävs på olika sätt. Faktorer som elevernas individuella behov och förutsättningar samt relationer och styrdokument betonas. En slutsats är att komplexiteten i inkluderingsuppdraget innefattar en rad utmaningar och dilemman som kan kopplas till såväl samhälleliga strukturer och krav som den egna verksamhetens förutsättningar och elevgruppernas mångfald.

No description available.

Inkludering framställs som ett komplext begrepp med olika tolkningar inom forskning och det finns en önskan om en enad definition av inkludering. Inkludering nämns inte explicit i läroplanen för förskolan och andra policydokument men trots det finns en ambition om en inkluderande förskola genom begrepp som gemenskap i förskolans läroplan. Syftet med studien var att öka kunskapen om förskollärarnas perspektiv på inkludering samt om arbetssätt och villkor för inkluderande arbete i förskolan.   Studien är kvalitativ och genomfördes på två förskolor med barn i åldern 3–5 år. Datainsamlingen bestod av både semistrukturerade intervjuer med fyra legitimerade förskollärare och observationer på två avdelningar. Det empiriska materialet analyserades med en tematisk analys. Studiens teoretiska utgångspunkter var Nilholms perspektiv på inkludering, relationellt perspektiv och ramfaktorteori.   Några av studiens huvudresultat bekräftade det som tidigare forskning visar att inkludering är ett komplext begrepp. Förskollärarna beskrev inkludering på olika sätt och ingen gemensam tolkning kunde urskiljas. Resultatet visade skillnader mellan förskollärarnas sätt att beskriva deras inkluderande arbetssätt och hur försollärarna faktiskt arbetade inkluderande. Majoriteten av förskollärarna beskrev förskolans lärmiljö som en fysisk inomhusmiljö där avdelningens pedagogiska material var centralt. Utbildningen i arbetslaget ansågs vara en begränsande faktor i deras arbete med inkludering. / Inclusion is presented as a complex concept with different interpretations in research and there is a desire for a unified definition of inclusion. Inclusion is not explicitly mentioned in the curriculum for preschool and other policy documents, but despite there is an ambition for an inclusive preschool through concepts such as “community” in the curriculum of preschool.  The purpose of this essay was to increase the knowledge about preschool teachers’ perspectives on inclusion, as well on working methods and conditions for incluive work in the preschool.  The study is qualitive and was conducted at two preschools with children aged 3-5 years. The methods used for data collection were semi-structed interviews with four preschool teachers and observations in two departments. The methods used for analysis was a thematic analysis. The study´s starting points were Nilholms´s perspective on inclusion, relational perspective and frame factor-theoretical model. Some of the main results of the study confirmed what previous research shows that inclusions are complex. The preschool teachers describe inclusion in different ways and no common interpretation could be distinguished. The result showed differences between the teacher’s way of describing their inclusive working methods and how they worked. The majority of the teachers describe the preschool´s learning environment as a physical indoor environment where the pedagogical material was central. Lack of education in the work team was a limiting factor in their inclusive work.

Syftet med arbetet är att undersöka hur miljön, när eleverna arbetar med sina läxor, förändras med stigande ålder. Vidare att försöka finna när barnens lärstil utvecklas. Slutligen att undersöka om det finns lärmiljöer som eleverna väljer hemma som inte skolan kan erbjuda.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om läxor, läxmiljöer, lärmiljöer och lärstilar. Med enkäter utfrågas ett antal elever i grundskolans år två och år åtta för att ta reda på vilka läxmiljöer de trivs i. Några rektorer får uttala sig om de kan erbjuda alla de lärmiljöer eleverna trivs i utifrån enkätsvaren.Resultatet visar att läxmiljöerna förändras under grundskoletiden. Det ger också en inblick i elevernas läxmiljö. Det visar även att skolan inte kan erbjuda individuella lärmiljöer till alla elever. / Not available in english

Sammanfattning/abstraktSyfte och frågeställningarSyftet är att ta del av några elevers tankar, upplevelser och erfarenheter av undervisning. Detta för att öka pedagogers medvetenhet om vad eleverna upplever som framgångsrikt i lärmiljön. Studien avser att lyssna till några elevers röster, som en del i det specialpedagogiska arbetet med anpassningar i en inkluderande lärmiljö.Frågeställningar•Vad anser eleverna gynnar deras lärande i lärmiljön?•Hur beskriver eleverna en bra lärare?•Hur vill eleverna lära sig?Teoretisk förankringVår studie grundar sig på tidigare forskning med utgångspunkt i några specialpedagogiska perspektiv. Nilholms (2007) tre specialpedagogiska perspektiv är det kompensatoriska, det kritiska samt dilemmaperspektivet. Ahlberg (2013) benämner liknande perspektiv som individperspektivet och relationellt perspektiv. Dessa specialpedagogiska perspektiv ger olika utslag på hur lärmiljön anpassas. Synen på lärandet tolkas utifrån ett sociokulturellt perspektiv med stöd av Säljö (2014), Asp-Onsjö (2008) och Carlgren (2011).MetodStudien bygger på empiriskt material. Vi har valt en kvalitativ metod och utgår från fokusgruppsintervjuer. Bryman (2009) beskriver en fokusgrupp som en intervju där individerna argumenterar med varandra och ifrågasätter varandras åsikter. Studien har genomförts i en årskurs fyra på en kommunal grundskola. Resultat och analysI dataanalysen framträder tre teman som en kärna ur elevernas resonemang. Det är gynnande faktorer i lärmiljön, elevers tankar kring lärares arbetssätt och förhållningssätt samt elevers beskrivningar av hur de vill lära. Dessa teman går in i varandra och samspelar med varandra. Resultaten visar att informanterna har en tydlig uppfattning om vad i lärmiljön som gynnar deras lärande, vad som kännetecknar en bra lärare och hur de lär sig bäst. De resultat som framkommer visar att elever bland annat poängterar vikten av samarbete, arbetsro, motivation, goda relationer, lärares förhållningssätt i lärmiljön, struktur, praktiskt arbete, pauser och IKT (Informations- och kommunikationsteknik). Studien visar att ganska unga elever har många tankar, upplevelser och erfarenheter om vad som gynnar dem i deras lärsituation. För att möta elevers olika behov bör elevers röster vara grunden i skapandet av anpassningar i lärmiljön. Vår förhoppning är att specialpedagoger kan lyfta elevers röster för att skapa framgångsrika lärmiljöer. Varje elev bör ses som skolans första elev, för att därigenom ge alla elever de anpassningar som krävs för att gynna allas lärande.

Förskolans styrdokument ska ligga till grund för planeringen och utformningen av lärmiljöer i förskolan, för att ge barnen möjlighet till utveckling, lek och lärande. I denna studie har vi valt att undersöka förskollärares uppfattningar om lärmiljöer på förskolans gård. Följande frågor ligger till grund för studien; Hur beskriver förskollärare att de arbetar med utformningen av lärmiljön på förskolans gård? På vilket sätt skiljer sig förskollärares uppfattningar om lärmiljöer inomhus respektive utomhus? samt Vilka möjligheter och/eller hinder ser förskollärare i lärmiljön på förskolans gård? För att besvara syftet och våra frågeställningar har en enkät delats ut på olika förskoleforum på Facebook. Enkäten besvarades av 22 förskollärare. Analysen av resultatet hämtar inspiration från den sociokulturella teorin med fokus på barns samspel med miljön, dess omgivning och tillhörande artefakter. De slutsatser som dras är att i stort sett alla respondenter i studien har samma syn på lärmiljöer utomhus som inomhus. Vid frågan om vilka möjligheter och/eller hinder som förskollärare ser vid utformningen av lärmiljöer på förskolans gård, beskriver respondenterna hindren mer utförligt än vad de gör med möjligheterna. Det framkom även att barns intresse och behov ligger till grund för planeringen och utformningen av förskolegårdens lärmiljöer.

Syftet med denna studie var att få ökad kunskap om hur olika förskollärare erbjuder fysisk aktivitet och rörelseglädje inomhus i förskolan. Samt hur förskollärare använder inomhusmiljön så att fysisk aktivitet kan erbjudas till barnen. För att uppnå syftet har kvalitativ intervjumetod använts. Resultatet visar på att förskollärarna anser att den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön är av stor betydelse för att barns ska kunna var fysisk aktiva och känna rörelseglädje i förskolans inomhusmiljö. Detta görs genom att vara närvarande pedagoger och erbjuda barnen metoder och material som tillhandahålls i förskolans inomhusmiljö. Förskollärarna belyser dock att det finns olika aspekter som komplicerar det hela till exempel förhållningssättet och samsynen i arbetslaget, stora barngrupper, utformningen av lokaler samt hur den fysiska miljön är möblerad. Trots alla aspekter som kan ställa till det gör förskollärarna sitt yttersta utifrån det förutsättningar de har att erbjuda barnen fysisk aktivitet och rörelseglädje inomhus.

Primary education is an urgent and recurring topic in the public debate. Among the issues discussed are how the learning process can be stimulated and how learning environments should be shaped. Swedish National Agency for Education (Lgr11) clearly states that students should be given influence over the content of their education. By assuming the perspective of students and allowing their voices to be heard in the debate, further knowledge can be gained on the issue of how different aspects of the learning environment could create good conditions for students’ learning and development.The aim of this study is to gain a better understanding of the student’s learning experience based on their own opinions, experiences and feelings, considering what factors they see as important for their own learning and development. The study takes a phenomenological approach, with the opinions, experiences and emotions of students constituting the phenomena investigated. The nine students who participated in the study are nine and ten years old and go to the same class. In the form of case studies interviews have been carried out in groups of three students. The collected material – the students’ voices about the phenomenon which was examined – has been analyzed with a focus on relating the experience of the students in a way which is faithful to the original expression. Four themes emerged from the empirical data, which were then given the following titles: Learning together with others; Learning by letting thoughts return and be reprocessed; Learning through varied activities; and Learning with the help of aids. The results show that students emphasize the importance of good and varied social contexts and co-operation, the chance for reflection as an aid for learning, meaningful and diverse teaching methods which stimulate both body and mind, and the access to physical and mental aids. In the results section of this study, the students’ accounts are co-read with the National Agency for Education, Lgr11. Taking seriously the experiences and perspectives of students will have consequences for the form of the teaching. By pointing to the didactic implications that follow, the results of the study illuminate the potential benefits of granting students influence over their learning environment.Key words: learning, learning environments, student perspective, student learning experience, student voice, co-operation, reflection. / <p>Validerat; 20130522 (global_studentproject_submitter)</p>