Den här studien har som syfte att undersöka hur lärare i årskurs ett till tre beskriver att de förhåller sig till undervisningen i källkritisk informationssökning i digitala miljöer. Lärarnas inställning till undervisning i källkritisk informationssökning har undersökts genom semistrukturerade intervjuer som sedan analyserats ur ett sociokulturellt teoretiskt perspektiv. Studien är viktig då forskningen på området visar att barn i allt yngre åldrar idag har tillgång till ett enormt informationsflöde genom internet. Samtidigt som informationsmängden ökar så ökar kraven på informationskonsumenten. Forskningen visar att undervisningen om digital källkritik idag är bristfällig samt att elever många gånger har svårigheter att bedöma källors trovärdighet. Elevers digitala källkritiska nivå varierar kraftigt. Samtidigt visar forskningen att elevens förmåga att förhålla sig till digital text korrelerar med elevens läsförståelse. Resultaten visar att lärarna har en mycket samstämmig inställning till både vad källkritik är samt vad de vill uppnå med undervisningen. Då elever många gånger har bristande läs- och skrivkunskaper i de tidiga årskurserna så startar flera av lärarna undervisningen under lågstadiets senare del. Lärarnas målsättning är att eleverna utvecklar en förståelse för vikten av ett källkritiskt förhållningssätt och ett kontinuerligt reflekterande. / <p>Svenska</p>

Studiens syfte är att undersöka hur lärare i grundsärskolan och på individuella programmet på gymnasiesärskolan talar om hur de arbetar för att utveckla elevers kommunikation och vilka arbetssätt de beskriver att de använder i den dagliga undervisningen. Studien syftar vidare till att undersöka vilka strategier lärarna beskriver att de använder för att utveckla elevers kommunikation samt hur en god fysisk, pedagogisk och social lärmiljö kan underlätta för elevernas kommunikation.Studien utgår från en kvalitativ metod där data samlats in genom 9 intervjuer med lärare som arbetar på grundsärskolans ämnesområden och på individuella programmet på gymnasiesärskolan. Resultatet har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att lärarna är väl insatta i olika alternativ och kompletterande kommunikationsredskap (AKK-redskap). De använder tecken som stöd, bildstöd, pekprat, samtalsmatta och kommunikationskartor samt digitala verktyg. Lärarna förstärker AKK-redskapen med att använda tecken och talat språk. Majoriteten av lärarna saknar kartläggningsmaterial för att dokumentera elevernas kommunikation. Resultatet visar att den fysiska, pedagogiska och sociala lärmiljön är viktig och lärarna återkommer till deras betydelse. Lärarna betonar vikten av att bygga upp stöd runt elever i varje lärmiljö. Det är betydelsefullt att lära känna varje elev och deras kommunikationssätt för att eleverna ska kunna utveckla sin kommunikativa förmåga. Slutsatsen är att det är viktigt att man som lärare har god kunskap om flera olika AKK-redskap så att varje elev kan få förutsättningar att hitta rätt kommunikationssätt. Det är också betydelsefullt att hitta elevernas sätt att kommunicera så att de får rätt redskap för att kunna uttrycka sig och att de befinner sig i lärmiljöer som är anpassade efter varje elevs olikhet. Vår förhoppning med studien är att den ska belysa betydelsen av fördjupad kunskap om AKK samt arbetet med att undanröja hinder i lärmiljön. / The purpose of the study is to investigate how teachers in compulsory school for pupils with learning disabilities and in the individual programme at upper secondary school for pupils with intellectual disabilities work to develop students' communication and what working methods they use in their daily teaching. Furthermore, the study aims to investigate what strategies teachers use to develop students' communication and how a good physical, educational and social learning environment can facilitate students' communication. The study is based on a qualitative method where data is collected through 9 interviews with teachers working in the subject areas of the compulsory school for pupils with learning disabilities and on the individual programme at upper secondary school for pupils with intellectual disabilities. The results have been analyzed from a sociocultural perspective and it shows that teachers are proficient in various AKK tools. They use signs as support, image support, touch talk, conversation mat and communication maps. They also use digital tools. Teachers reinforce the AKK tools by using signs and spoken language. The majority of teachers lack material to investigate and to document students' communication. The results also show that all three learning environments are important, and teachers keep mentioning their importance. Teachers stress the importance of building support around the student in each learning environment. It is important to get to know each student and their means of communication in order for the students to develop their communicative skills. The conclusion is that it is important that teachers have good knowledge of several different AKK tools so that each student can have the right conditions to find the right means of communication. It is also important to find the student's communication so that they have the right tools to be able to express themselves and that they are in learning environments that are adapted to their individual differences. Our hope with the study is that it will highlight the importance of in-depth knowledge of AKK and the work to remove obstacles in the learning environment.

Enligt Skolverket (2018, s. 6) ska "[a]lla barn få en utbildning som är utformad och anpassad så att de utvecklas så långt som möjligt. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans ska få detta utformat utifrån sina egna behov och förutsättningar". Örnsköldsviks kommun tog 2018 fram ett stödmaterial för förskolan vars syfte var att undvika misslyckanden för barn och pedagoger i situationer där konflikter kan uppstå. Detta genom vägledning och stöd i pedagogiska samtal. Under 2021-2022 reviderades materialet för att anpassas utifrån den nya reviderade läroplanen för förskola. Utifrån detta väcktes vårt intresse för VÄXA och dess effekter. Syftet med vår studie är att undersöka hur kartläggningsmaterialet VÄXA kan stödja förskollärarna i arbetet med lärmiljön i ett förebyggande och främjande syfte samt undersöka hur VÄXA ökar förutsättningarna att uppmärksamma barn i behov av stöd. Vi vill även undersöka vilket specialpedagogiskt stöd förskollärarna är i behov av under arbetet med VÄXA. Vi har genomfört en multipel fallstudie och utifrån studiens forskningsfrågor har vi intervjuat fyra förskollärare i två olika skolområden om hur de tolkar och uppfattar VÄXA. Studiens resultat analyserades med hjälp av fenomenografiska analysmodellen för att urskilja kategorier utifrån förskollärarnas tolkningar och uppfattningar. Förskollärarna anser att arbetet med VÄXA bidrar till effekter i det främjande och förebyggande arbetet samt när det gäller att tidigt uppmärksamma barn i behov av stöd. Det framkom även i vår studie att förskollärarna önskar stöd av specialpedagog i arbetet med VÄXA.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare ser på barnens möjligheter till språkutveckling i förskolans utomhusmiljö, samt vilka arbetssätt de använder sig av för att främja barnens språk. För att uppfylla detta syfte valdes semistrukturerade intervjuer som metod. Studien utgår från intervjuer av tio förskollärare från åtta olika förskolor i en kommun i Mellansverige. Insamlat datamaterial har analyserats med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och begreppen medierande redskap, appropriering, den närmsta utvecklingszonen samt scaffolding. I studiens resultat framkom det tre teman i hur förskollärare arbetar för att främja barnens språkutveckling i förskolans utomhusmiljö. Det första temat var språkutvecklande lärmiljöer, där förskollärarna arbetar aktivt med att iscensätta lärmiljöer som ska stimulera barnen till kommunikation genom att tillföra olika redskap, skapa mötesplatser och genom att följa barnens intressen. Det andra temat var språkutvecklande strategier, där förskollärarna både planerar för språkutvecklande undervisning, samt tar vara på spontana undervisningstillfällen i utomhusmiljön. Det sista temat som framträdde var förskollärarens roll där förskollärarna såg sig själva som en viktig nyckelperson i arbetet med barns språkutveckling. Förskollärarna agerar som språkliga förebilder och är närvarande för att kunna stötta barnens språkutveckling. En övergripande slutsats i vår studie blir att möjligheten att arbeta med språkutveckling utomhus framstår som god för förskollärare. / The purpose of this study is to improve our knowledge of how preschool teachers' view the children's opportunities for language development in the preschool's outdoor environment. We also focus on the methods used by the teachers' too promote the children´s language use. In order too fulfil this aim, semi-structured interviews were chosen as the method. The study is based on interviews with ten preschool teachers' from eight different preschools' in a municipality in central Sweden. Collected data material has been analyzed using concepts from the sociocultural perspective mediating tools, appropriation, zone of proximal development and scaffolding. In the results of the study, three themes emerged on how preschool teachers' work to promote the children's language development in the preschools' outdoor environment. The first theme was learning environments for language development, where the preschool teachers' work actively to stage learning environments that will stimulate the children to communicate by adding different tools, creating meeting places and by following the children's interests. The second theme was strategies for language development, where the preschool teachers' both plan their teaching for and take advantage of spontaneous opportunities in the outdoor environment. The last theme that emerged was the role of the preschool teacher, where the preschool teachers' see themselves as a key person in the work with children's language development. The preschool teachers' act as linguistic role models and are present to be able to support the children's language development. An overall conclusion of our study is that the opportunity to work with language development outdoors appears good for preschool teachers'.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som påverkar kunskapsutvecklingen och motivationen i matematik hos gymnasieelever i matematiksvårigheter. Forskning som presenteras i denna studie visar att inom motivation finns det flera olika påverkansfaktorer som tillsammans har stor påverkan för en individs lärande. Den teoretiska utgångspunkten som detta arbete utgår ifrån är motivation som delas in i inre och yttre påverkansfaktorer. De inre faktorer som vi utgår från är matematikängslan, självförtroende och de mål med skolgången som eleven sätter upp för sig själv. De yttre faktorer som vi utgår från är skolans lärmiljöer, undervisning och även ett avstamp i relationellt perspektiv, där lärare-elevrelationer är centrala då undervisning och inlärning inte kan ske utan dessa. Som metod användes semistrukturerade intervjuer där totalt åtta gymnasieelever intervjuades individuellt vid ett tillfälle. Samtliga av dessa elever upplevs av sina lärare att de har gjort ovanligt stora framsteg under den tid de har gått på gymnasieskolan, där de gått från att ha stora matematiksvårigheter till att nu klara av och följa med i matematikundervisningen. Då resultaten analyserades framkom tydligt att eleverna nu befann sig i en bättre lärmiljö som i större utsträckning är mer tillgänglig för eleverna, för att de ska kunna ta till sig kunskaperna inom matematik. Undervisningen är nu mer strukturerad, tydlig och även mer vägledande. Flera av respondenterna har nu även en form av målsträvan i matematiken som varierade och gällde högre betyg, högre kunskaper och/eller behörighet att söka högre studier. Samtidigt upplevde respondenterna att de hade bättre relationer med sina lärare och att lärarna uppfattades i högre grad som stödjande, genuint intresserade av att lära ut och att respondenterna skulle lyckas. Läraren hade stor roll för att respondenternas självförtroende i matematik skulle kunna repareras. / The aim of this study is to analyze which factors affects the development of knowledge, and the motivation of mathematic students with difficulties in mathematics in upper secondary school. Studies presented in this work shows that within motivation there are several factors which influence and together they have a huge impact upon students learning. The theoretical perspective which this study use is that motivation can be separated into intrinsic and extrinsic factors which influences individuals. The intrinsic factors we studied are mathematical anxiety, self-confidence and the inner goals which originates from within the student. The extrinsic factors we studied are learning environment, teaching and the relational perspective, where teacher-student relationships are fundamental for all education and learning cannot take place without it. As a method, we used semi structured interviews where a total of eight students in upper secondary school were interviewed individually at one occasion. All of the students are perceived by their teachers to have done remarkable progress in mathematics during the time they have studied in upper secondary school, as they have gone from having mathematical difficulties to be able to participate and to be active in the mathematics education. When the results were analyzed, we understood that students today are in a preferable learning environment which to a greater extent is more accessible for students, therefore their ability to learn mathematics has improved. The teaching now is better structured, distinct and also more formative. Several respondents now also have an achievement goal varying between higher grades, better knowledge and/or to be qualified for higher studies. At the same time the respondents experience better teacher-student relations and perceive their teachers as being more supportive, genuinely more interested to teach and committed to the success of the students. The teachers have had a huge impact to restore the respondent’s self-confidence in mathematics.

Syftet med studien är att undersöka flexenheter och flexteam som startades i en av Sveriges kommun, för att anpassa lärmiljöer till elever med funktionsnedsättningar, framför allt elever inom autism och ADHD. Undersökningen bygger på följande frågor: Vad är syfte med denna valda organisation? Hur bidrar organisationen till tillgänglighet för denna grupp elever? Vilka utmaningar och utvecklingsområden kan identifieras inom den valda organisationen? Kvalitativ forskningsmetod användes i studien och semi-strukturerade intervju och fokusgruppsintervjuer genomfördes för att samla in empirin. Teoriansatsen bygger på Bronfenbrenners systemteori samt Nilholms specialpedagogiska perspektiv. Resultatet visar att flexenhetens- och flexteamens organisation erbjuder tillgängliga lärmiljöer för denna grupp elever genom flexkompetens och det kompensatoriska perspektivet men, att det kritiska perspektivet spelar också roll i den flexibla organisationen. Utmaningar och utvecklingsområden ligger i implementering av arbetssätt och förhållningssätt hos andra lärare så att dessa elever kan inkluderas ide vanliga klassrummen. Det långsiktiga målet för kommunen är att alla lärare anpassar undervisning och miljö till dessa elever med hjälp av erfarna flexpedagogerna. / The purpose of this study is to elucidate why one of Sweden’s municipalities chose to implement a new way of including students with neuropsychological deficits, especially ASD (Autism Spectrum Disorder) and ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder). The municipality decided to offer adapted resource rooms and flexible well-trained teachers to this group of students as a way of ensuring them accessible learning environments. The questions raised in this research are the following: what is the aim of the implementation of this flexible organisation to this group of students? In which ways does this organisation contribute in providing an inclusive learning environment to these students? What are the challenges and areas of improvement within such an organisation? The research method is based on semi-structured interviews with, on the one hand, flexible teachers in two of the municipality’s schools, and on the other hand, the developer of this flexible organisation for this group of students. As theoretical frame, Bronfenbrenner’s ecological theory as well as Nilholm’s special education perspectives were used in this study. The results of the research show that this organisation really offers accessible learning environments to this group of students by using the compensatory and critical perspectives. The challenges are that the other teachers need to learn from them in order to be able to really include these students in mainstream regular classes. The long-term goal of this municipality is to see all the students with special needs included in regular classes with the help of flexible teachers, trained in these students’ special needs. The flexible teachers’ mission is to help the other teachers and show them that inclusion of these students in mainstream regular classes is a possible mission.

Laborativa inslag har en central del i biologi och de naturvetenskapliga ämnenas undervisning. Ett syfte med laborativa inslag är att utbilda elever om naturvetenskapliga arbetssätt. Studien har genomförts i Stockholms län, eleverna studerar på en skola gymnasieskola i en förort i Stockholm. I studien har gymnasieelever i årskurs 3 kunskaper om naturvetenskapliga arbetssätt undersökts. Studien har även undersökt elevernas uppfattning om naturvetenskapliga arbetssätt som innehåll i det naturvetenskapsprogrammet och under ett besök i en informell lärmiljö, Vetenskapens Hus. Intresset för laborativa inslag i informella lärmiljöer växer och attraherar varje år många elever. Elevernas kunskaper om naturvetenskapliga arbetssätt har undersökts med hjälp av frågeformuläret Views of Scientific Inquiry (VASI). VASI-testet undersöker 8 olika aspekter av kunskap om naturvetenskapliga arbetssätt. För att undersöka elevernas uppfattning om naturvetenskapliga arbetssätt som innehåll i det naturvetenskapsprogrammet och under ett besök i en informell lärmiljö genomfördes semistrukturerade intervjuer enskilt. Intervjuerna analyserades med metoderna meningskoncentrering och meningstolkning. Studiens resultat visade på att gymnasieelevernas kunskaper om naturvetenskapliga arbetssätt i hög utsträckning är naiv. Eleverna uppfattade att deras undervisning om naturvetenskapliga arbetssätt har bestått av endast en introduktionslektion till det naturvetenskapsprogrammet och därefter undervisas i hög utsträckning implicit. Elevernas uppfattade inte att de lärde sig något om naturvetenskapliga arbetssätt under besöket på Vetenskapens Hus. Elevernas resultat i VASI-testen sammanvävt med elevernas uppfattning om naturvetenskapliga arbetssätt som innehåll i det naturvetenskapsprogrammet visar ett behov av undervisning om naturvetenskapliga arbetssätt. Undervisningen bör lägga mer fokus och explicit undervisa eleverna om naturvetenskapliga arbetssätt i ordinarie undervisning och i laborativa inslag.

Studiens syfte är att öka kunskapen om synnedsatta elevers lärmiljö i förhållande till skolans kvalitetsarbete. I studien studeras sambandet mellan skolans kvalitetsarbete och synnedsatta elevers lärmiljö. De centrala begrepp som inbegrips i studien och som ingår i en tillgänglig lärmiljö är social miljö, pedagogisk miljö och fysisk miljö. Begrepp som omfattar skolans kvalitetsarbete i studien är kompetens och planering. Studien tar sin utgångspunkt i en kvantitativ forskningsstrategi och undersökningen omfattas av en tvärsnittsdesign. Studien omfattar totalt 52 svar av en målpopulation på 92 respondenter som tillhör olika yrkeskategorier inom grundskolan. Datainsamlingen genomfördes via webbaserade enkäter och databearbetning utfördes i statistikprogrammet IBM SPSS. Studiens resultat visar att elever med en nedsatt synfunktion stöter på många hinder i skolan. När skolans kvalitetsarbete förändras påverkar det elevernas lärmiljö och möjligheten att lyckas i skolan. Starkast korrelation uppmättes mellan skolans kompetensarbete och pedagogisk miljö. Sammantaget visar resultatet, att skolans kvalitetsarbete kompetens och planering, påverkar samtliga lärmiljöer vilket innebär ett statistiskt stöd för studiens hypotes. Det är av yttersta vikt att skolor arbetar förebyggande genom att tidigt kartlägga synnedsatta elevers miljö för att upptäcka bristande tillgänglighet och riskfaktorer. Vi förespråkar ett förebyggande arbete med tidig kartläggning och i större utsträckning samverkan med externa aktörer såsom SPSM och regionerna. Genomtänkta planerade överlämningar vid övergångar mellan olika stadier är viktiga att genomföra för att undvika att svårigheter uppstår i den nya lärmiljön. Det är positivt att flera olika externa aktörer nyttjas på skolorna där respondenterna arbetar. Elever med en synnedsättning behöver utvecklas i sin digitala kompetens och dataengagemang eftersom den digitala kompetensen kommer att behövas genom hela livet för att de ska kunna leva självständigt och delta i samhället. Förhoppningsvis kan studien bidra till en större förståelse till hur utveckling av lärmiljöer kan förverkligas genom att skolans kvalitetsarbete förändras. Den konceptualisering som skapats kan överföras till att mäta tillgänglighet i lärmiljöer för elever med andra funktionsnedsättningar. / The main purpose with our study is to improve knowledge concerning visually impaired students and their learning environment, in relation to the ongoing quality work of school. We have studied the connection between quality work of school, and the learning environment for students suffering from poor eyesight. The key concepts in the study, which are included in an accessible learning concept are social, learning, and physical environment, whilst concepts including the quality work of school are qualification and planning. We adopted a quantitative research strategy, and the survey includes a cross section design. All in all, the survey was sent to 92 respondents, representing different occupational categories in Primary school. Of these 52 responses were handed in, which all together form the basis of this study. The result of the study show that visually impaired students encounter many obstacles in school. When the school´s quality work changes, it affects the students learning environment and the opportunity to succeed in school. The strongest correlation was measured between qualification work and pedagogical environment. Overall, the results show that the school´s quality work – competence and planning, affect all learning environments, which means a statistic support for the study´s hypothesis. It is of the utmost importance that schools work preventively by mapping the environment of visually impaired students at an early stage to detect lack of accessibility and risk factors. We advocate preventive work with early mapping and, to greater extent, collaboration with external actors such as SPSM and the regions. Well-thought-out planned handovers at transitions are important to implement to avoid difficulties arising in the nee learning environment. It is positive that several different external actors are used in the school where the respondents work. Visually impaired students need to develop in their digital skills and data engagement because the digital skills will be needed throughout life for them to be able to live independently and participate in society. Hopefully, the study can contribute to a greater understanding of how the development of learning environment can be realized by changing school´s quality work. The conceptualization that has been created can be transferred to measuring accessibility in learning environments for students with other disabilities.

Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap om hur lärare inom grundskolan, årskurs 1-6, arbetar för att skapa inkluderande lärmiljöer.  Undersökningar som gjorts av bland annat OECD, Pisa och Skolverket visar att svenska skolor har svårt att skapa inkluderande lärmiljöer. Forskning visar att orsakerna till svårigheterna med att skapa en inkluderande lärmiljö bland annat är bristfällig kunskap kring hur begreppet inkludering ska förstås och praktiseras. Kunskapen kring hur man skapar en inkluderande undervisning genom bland annat differentiering, för att kunna möta eleverna på deras nivå, saknas bland lärarna. Likaså visar forskning att en viktig förutsättning för att kunna skapa inkluderande lärmiljöer, är att specialpedagogerna i högre utsträckning engagerar sig i planeringen och genomförandet av lärarnas undervisning.  Kvalitativa intervjuer med undervisande lärare i årskurs 1-6 har gjorts för att samla in empiri till detta arbete. I resultatdiskussionen av empirin har de specialpedagogiska perspektiven använts som stöd kring hur begreppet inkludering förstås och praktiseras av lärarna för att skapa en inkluderande lärmiljö. De specialpedagogiska perspektiven tillsammans med frirumsteorin har också utgjort ett stöd i resultatdiskussionen kring vilka förutsättningar som lärarna beskriver är viktiga för att skapa en inkluderande lärmiljö.  Resultatet visar att begreppet inkludering av lärarna uppfattas som synonymt med att alla elever ska vara delaktiga och att hänsyn ska tas till elevers olikheter. I lärarnas arbete blir lärarnas uppfattningar om inkludering synligt genom att lärarna bland annat redan i planeringen av sin undervisning tar hänsyn till elevers olikheter genom att bland annat differentiera och variera sin undervisning.