Den här studiens frågeställningar väcktes under ett förändringsarbete på en förskola.Pedagogerna uppmanades att arbeta Reggio Emilia inspirerat och det lades ner mycket energi på att skapa inspirerande och utmanande lärmiljöer. Lärmiljöerna skulle fördelas i förskolans byggnad. Barnen skulle själva få välja vilken lärmiljö de ville vara i under dagen. Det uppstod en konflikt om hur de vuxna skulle organisera arbetet i den pedagogiska miljön med barnen.Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka den fysiska miljön, det sociala klimatet och pedagogers förhållningssätt på några Reggio Emilia inspirerade förskolor, samt hur pedagoger upplever att de här delarna påverkar barnen. Syftet är även att undersöka hur pedagogerna i de Reggio Emilia inspirerade förskolorna organiserar arbetet med barnen och hur organisationen påverkar barnens möjligheter till att lära och utvecklas.Följande frågeställningar besvarar arbetets syfte:• Hur är verksamheten organiserad och vilken betydelse har det för barns lärande och utveckling?•Vilken betydelse har den fysiska miljön för barns utveckling och lärande?•Vilken betydelse har förhållningssätt och socialt klimat för barns lärande och utveckling?•Vilken betydelse har dessa olika aspekter i relation till barn med särskilda rättigheter?TeoriStudien utgår från en interaktionistisk teoriram med utgångspunkt i sociokulturella teorier.MetodStudien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med ett fenomenologiskt förhållningssätt. Deltagande aktörer har varit pedagoger på fem olika förskolor. Intervjuerna spelades in på Ipad och transkriberades därefter. Sedan gjordes en kvalitativ analys av den insamlade empirin.ResultatDen här studien visar att pedagogerna har prövat att arbeta med en organisation där förskolans lärmiljöer funnits tillgängliga för alla barn samtidigt, med öppna dörrar och utan gruppindelningar. Barnen och pedagogerna blev stressade av den öppna miljön. Många barn hade svårt att komma till ro. De vuxna upplevde att de inte visste vad barnen gjorde. Nu har pedagogerna ambitionen att skapa en social miljö som passar alla barn genom att dela barnen i mindre grupper, med färre barn i de grupper där de barn som Sandberg (2009) benämner som barn i gråzonen befinner sig. När barnen är indelade i grupper är det lättare att följa deras utveckling och lärande. Det har betydelse för klimatet i barngruppen var de vuxna befinner sig. På förskolorna arbetar barnen och pedagogerna med ett gemensamt tema eller projekt. Pedagogerna värnar om barnens interaktioner och skapar förutsättningar för att barnen ska få möjlighet att ta hjälp av de medierande redskapen språket och artefakterna i sin väg mot nästa utvecklingszon. Resultatet visar också att det finns en flexibilitet i lärmiljöerna. Dessa ändras efter barnens önskemål och behov. Nya redskap, artefakter, tillförs och andra tas bort. Placeringen av lärmiljöerna baseras på var det är mest praktiskt lämpligt. Det finns en kunskap om att lärandet är situerat, att det händer olika saker i individen beroende på vilken miljö hon befinner sig i och i vilket sammanhang. De barn som betraktas vara i vad som ibland benämns som gråzonen är tvåspråkiga barn, barn med språksvårigheter, tysta barn, samt oroliga och stressade barn. Barn som är tysta och inte kräver uppmärksamhet blir osynliga i stora barngrupper. I arbetet med de tvåspråkiga barnen använder man sig mycket av vad som Strandberg (2014) kallar ”den fiffige kompisen”. Resultatet visar på att pedagogernas kunskaper om barns utveckling och lärande, samt deras förmåga att omsätta den i praktiken är en avgörande faktor för hur den fysiska miljön, det sociala klimatet och pedagogernas förhållningssätt i förskolorna ser ut. ImplikationerResultatet ger implikationen om hur betydelsefull specialpedagogens roll är i olika former av enskilda samtal och samtal i grupp där det ges tillfällen till handledning och reflektion. Det ger även indikationer om vikten av specialpedagogens roll i den pedagogiska kartläggningen av förskolans fysiska och sociala miljö för att finna optimala förutsättningar för alla barn att lära och utvecklas.Innebörden i resultatet visar dessutom på värdet av att tänka långsiktigt och att bygga en stabil grund vid ett förändringsarbete där specialpedagogen spelar en signifikant roll.

: Hur pedagoger uppfattar den fysiska miljöns påverkan på barns utveckling och lärande i förskolan är av betydelse för vilka stöd och utmaningar barn möter och därmed hur de stimuleras och utvecklas. Syftet med studien är därför att undersöka hur förskollärare resonerar kring fysiska lärmiljöers betydelse, både inomhus och utomhus, samt hur dessa utformas och används i undervisningen för att stötta barns lärande och utveckling. Den kvalitativa datainsamlingsmetoden i studien är semistrukturerade intervjuer genom metoden samtalspromenader. Totalt deltog 8 förskollärare från 4 olika förskolor. Samtalspromenaderna genomfördes i enlighet med en intervjuguide som innehöll bakgrundsfrågor, kärnfrågor samt avslutningsfrågor. Resultatet visar att deltagarna anser att de fysiska lärmiljöernas utformning har en stor betydelse för förskolans verksamhet och att de används på ett eller annat sätt under hela dagarna. En majoritet av deltagarna uttrycker att de är inspirerade av Reggio Emilia filosofin i sitt arbete med lärmiljöer. Deltagarna är enade om att de har en stor påverkan på barns utveckling och lärande, även om det skiljer sig i hur mycket planerad och spontan verksamhet och undervisning som sker i miljöerna. Resultatet visar också att det finns betydande skillnader i respondenternas svar gällande betydelse, utformning och användning av inomhus- kontra utomhusmiljöerna. Respondenterna upplever att det är enklare att skapa bättre lärmiljöer inomhus då förutsättningarna är annorlunda. Några centrala delar som identifierats i respondenternas svar är: barnen som utgångspunkt, tillgängliga och tillåtande samt föränderliga miljöer, materialets påverkan, relationer och pedagogers förhållningssätt.

I tidigare forskning framgår det att den fysiska lärmiljön är avgörande för att bedriva en kvalitativ undervisning. En utmaning kan vara att hitta de optimala förutsättningarna för ett stimulerande klassrum som gynnar språkinlärningen. Språkinlärning ligger till grund för all kommande utbildning vilket gör ämnet högst relevant. Dessutom understryker styrdokumenten vikten av en väl anpassad lärmiljö för att främja inlärningen.  Syftet med kunskapsöversikt är att undersöka, kartlägga och analysera vad som kännetecknar forskning kring anpassningar av klassrummet för ökad språkinlärning. Fokus läggs även på eventuella metoder och strategier som benämns i relation till fysiska lärmiljöer. De frågeställningar som ligger till grund för studien är: Vad kännetecknar forskningen kring språkinlärningen i relation till fysiska lärmiljöer? Vilka strategier och metoder anser forskningen främjar respektive missgynnar språkinlärningen med utgångspunkt i den fysiska lärmiljön?  Kunskapsöversiktens urval utsågs omsorgsfullt genom litteratursökning med både manuella och databasbaserade sökningar i databaserna ERIC, Primo och Google Scholar. Med hjälp av utvalda inkluderings- och exkluderingskriterier samt relevanta sökord identifierades totalt nio artiklar som valdes ut för kartläggning och analys. Etiska överväganden, validitet och reliabilitet diskuterades för att säkerställa kvaliteten i kunskapsöversikten. Resultatet i kunskapsöversikten visar på hur visuella stimuli, som dekoration och material, påverkar elevers uppmärksamhet och språkinlärning. Forskningsresultaten pekar på att överstimulering av visuella stimuli som didaktisk strategi kan vara kontraproduktivt, medan välutformade pedagogiska resurser kan främja språkinlärning. Balansen mellan stimulans och fokus är avgörande, och lärare bör ha autonomi över den visuella miljön för att skapa en gynnsam språkinlärningsmiljö.

Inledning  Av Skolinspektionens granskning av olika förskolor i Sverige framgick det att skillnader gällande deras utvecklingsarbete med matematik som undervisningsämne var stor. Det framgick även att större delen av de granskade förskolorna inte undervisar i linje med läroplanens riktlinjer som omfattar olika strävansmål som rör barns utveckling i matematik. Enligt Skolinspektionen innebär det att barns lärande blir begränsat och av forskningen framgår det att förskollärare behöver ha grundläggande kunskaper om matematik för att kunna undervisa i ämnet på förskolan. Därav vill vi ta reda på hur förskollärare undervisar matematik för barn i förskolan.   Syfte  Syftet med vår studie är att utveckla kunskaper om förskollärares perspektiv på undervisning av matematik i spontana och planerade undervisningssituationer samt hur förskolans lärmiljöer kan användas i matematikundervisningen.  Metod  I vår studie har vi använt oss av den kvalitativa forskningsmetoden med skriftliga intervjuer för insamling av data.   Resultat  Resultatet visar på att förskollärarna som ingår i vår studie håller i både spontana och planerade matematikundervisningar i förskolan. Av resultatet framgår det även att den spontana matematikundervisningen sker oftare än den planerade eftersom den uppfångas i stunden och synliggörs av förskollärarna i olika situationer på förskolan. Resultatet visar även på att matematikens närvaro i lärmiljön och förskollärarnas ombesörjande skapar förutsättningar för matematikundervisningen i förskolan.

Syftet med vår kvalitativa studie är att undersöka några förskollärares resonemang kring arbetet med lärmiljöers utformning, samt studera lärmiljöer ur ett tillgänglighetsperspektiv. Genom semi-strukturerade intervjuer med verksamma pedagoger och observationer på deras respektive avdelningar kunde datamaterial samlas in. Detta material har vidare analyserats med hjälp av tematisk analys och de valda teoretiska perspektiven – systemteoretisk perspektiv och The Theory of Affordances. Det som framkommit av det analyserade datamaterialet är att struktur både kan gynna och hämma barns handlingsmöjligheter i lärmiljöerna. Ur ett systemteoretiskt perspektiv påverkar miljön barnen som vistas i den. Tillgängligheten bör anpassas efter de barn som vistas i lärmiljöerna, vilket i sin tur ska ge barn en känsla av självtillit. Däremot kan pedagoger, genom sin barnsyn och sitt sätt att utforma lärmiljöerna, sänka barns självförtroende om inte kraven balanseras. Lärmiljöers tillgänglighet kan påverka barns kreativitet beroende på vad för material och hur materialet erbjuds och presenteras. Därmed spelar det roll i vilken utsträckning förskolorna får ekonomiska resurser för att köpa in material, men även investera i kompetensutveckling för pedagogerna. Kompetensen kring specialpedagogik och inkluderingsarbetet är av största vikt i utformningen av tillgängliga pedagogiska lärmiljöer, då barnen enligt lag och riktlinjer har rätt till en tillgänglig och god lärmiljö. Vi har kunnat identifiera att flertalet förskolor använder sig av pedagogisk dokumentation som en strategi för att kartlägga barns individuella behov och de handlingsmöjligheter som lärmiljöerna erbjuder, för att kunna justera lärmiljön på det mest optimala viset för barngruppen. Dock sker inte detta på ett systematiskt sätt, utan en enda förskola arbetar kontinuerligt med att reflektera över lärmiljön och göra justeringar i utformningen då arbetet med lärmiljöer enligt forskning bör vara föränderlig. Slutligen har vi kunnat studera att tydliggörande pedagogik är en strategi som används på samtliga förskolor på ett eller annat sätt och att det krävs mer forskning om bildstöd i förskolan, då det är ett outforskat område. Många barn är inskrivna i förskolan idag och det ställs höga krav på förskolepedagoger i förskolan idag att möta varje barns unika behov, men det krävs även att resurser och kunskap går i linje med de kriterierna.

Sammanfattning/Abstract: Hansson, Mette (2024). Lärares och rektorers förväntningar på den specialpedagogiskakompetensen. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap,Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag: Denna studie är tänkt att bidra med att synliggöra hur den specialpedagogiska kompetensennyttjas på två skolor, samt vilka förväntningar lärare och rektorer på skolorna har på specialpedagogen och specialläraren. Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att belysa lärares och rektorers uppfattningar om specialpedagogiskaprofessioners kompetens och uppdrag i skola. Följande frågeställningar utgår studien ifrån, • Vilka uppfattningar har rektorer om behovet av specialpedagogisk kompetens på skolor? • Vilket behov upplever lärare att de har gällande specialpedagogisk kompetensen påskolor? • Hur används den specialpedagogiska kompetensen på skolor? Teori: I studien har Bronfenbrenners (1979) ekologiska systemteori använts för att tolka resultatet,professionsteori har använts för att belysa komplexiteten i specialpedagogens roll. Därutöverhar de specialpedagogiska perspektiven: det kompensatoriska-, det kritiska ochdilemmaperspektivet använts. Metod: Semistrukturerade intervjuer har genomförts för att få en bredd och ett djup i respondenternassvar. Fyra lärare och två rektorer från två olika skolor intervjuades. Materialet analyserades utifrån tematisk analys där underteman och slutligen huvudteman utkristalliserades. Resultaten tolkades genom Bronfenbrenners (1979) ekologisk systemteori, professionsteori samt despecialpedagogiska perspektiven. Resultat: Resultatet visar att det finns en otydlighet kring specialpedagogens och speciallärarens roller.Lärarna i studien uppfattar att specialpedagogens roll handlar om generella insatser kring lärmiljöer på gruppnivå, men även kring elevers beteenden. Lärarna gav även uttryck för en önskan om att specialpedagogen ska arbeta närmre verksamheten och gärna inne i klassrummet.Speciallärarens uppdrag visade sig vara tydligare och helt kopplat till undervisning. Det blev synligt i resultatet att rektorers uppfattningar om de specialpedagogiska uppdragen hade en tydligare uppdelning, även om de använde den specialpedagogiska kompetensen på olika sätt i de olika verksamheterna. Specialpedagogiska implikationer: Studiens resultat visar att specialpedagogens uppdrag är komplext och varierar från skola till skola. Avsaknaden av jurisdiktion leder till konsekvenser som otydliga arbetsuppgifter och variationen i dessa. Ansvaret för hur specialpedagogen får utföra sitt arbete med uppgifter som harmonierar med beskrivningen i examensförordningen ligger hos rektor, som är ansvarig för att fördela arbetet och använda kompetensen på ett adekvat sätt.

Människans beteenden har skapat en klimatkris som fått stora konsekvenser. Skolämnet hem- och konsumentkunskap har som syfte att utbilda unga i medvetna konsumtionsval, ämnet har därför potential att vara en viktig del för en hållbar utveckling. Genom en kvalitativ undersökning har ambitionen varit att besvara hur hem - och konsumentkunskapslärare upplever undervisning om hållbar utveckling. John Deweys och Knud Illeris principer för lärande har varit studiens teoretiska utgångspunkter. Det framkom i studien att lärarna upplevde att eleverna blev engagerade av verklighetsnära situationer, elev inflytande och praktiska moment. Vidare upplevde lärarna att elevernas bakgrund påverkade elevernas lärande. Förhoppningen är att denna studie kan bidra med kunskap om hur hem - och konsumentkunskapslärare kan skapa engagerande lärmiljöer, samt en insikt om hur lärare kan hjälpa elever att överkomma motstånd till lärande.

Syftet med denna studie var att undersöka lärares erfarenheter av det pedagogiska arbetet med läs- och skrivutveckling för elever med ADHD- och/eller autismliknande problematik. Studien har en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer där 12 legitimerade lärare från två olika kommuner deltog. Resultaten från intervjuerna analyserades tematiskt med stöd av studiens teoretiska ramverk som bestod av: specialpedagogiska skolmyndighetens (SPSM) tillgänglighetsmodell och utvecklingsekologisk teori. Resultatet av studien visade att lärarnas arbete med att främja läs- och skrivutvecklingen kännetecknas av tydliggörande pedagogik och av vetenskapliga och beprövade arbetsformer, så som cirkelmodellen. Genom att arbeta på detta sätt kunde lärarna minska individuella anpassningar för elever där det fanns hinder i elevernas lärande. I resultatet framkom även att lärarnas arbete med läs- och skrivutvecklingen för elever med ADHD- och/eller autismliknande problematik kännetecknas av relationsbyggande pedagogik där eleverna lär i det sociala samspelet med kamraterna. I studien uppmärksammades även att lärarnas pedagogiska arbete med elevernas läs- och skrivutveckling förespråkas av ett flexibelt stöd där elevernas behov tillgodoses med generella anpassningar. Med generella anpassningar syftar lärarna på ledning och stimulans som främjar läs- och skrivutvecklingen för eleverna. Relation och tydliggörande pedagogik tillsammans med generella anpassningar är de vanligaste arbetssätten för att eleverna ska lyckas.

Syftet med denna studie är att undersöka och analysera tillgängliga lärmiljöer för alla barn i förskolanur rektorers, specialpedagogers och förskollärares perspektiv. Genom en kvalitativ intervjustudieundersöktes utmaningar och möjligheter samt vilka strategier som används för att skapa och bibehållatillgängliga lärmiljöer. Data samlades in med hjälp av intervjuer med tre kommunala förskolor i Sverige. Analysen av studiens resultat bygger på ett relationellt och kategoriskt perspektiv. Utmaningarna som framkom av studiens resultat handlade bland annat om att medvetandegöra vilka teorier som ligger till grund för inkluderingsarbetet. Det för att kunna ha ett gemensamt yrkesspråk att utgå ifrån gällande diskussioner kring tillgängliga lärmiljöer. Samt att bli mer explicit i sitt uppdragoch vad det innebär för beslutfattande åtgärder. Studiens resultat visade på att möjligheter genom kompetensutveckling, samverkan, kollegialt lärande, upprättande av förtroendefulla relationer mellanalla yrkesgrupper och även med hemmet, samt ett kontinuerligt systematiskt kvalitetsarbete inom organisationen, är avgörande för att säkerställa goda förutsättningar för inkluderande och tillgängligalärmiljöer för alla barn. Slutsatsen är att yrkesgrupperna behöver kunskaper och förståelse som bidrar till likvärdighet och samsyn kring inkludering. Trots att rektorer, specialpedagoger och förskollärare har olika ansvarsområden, är det viktigt att samarbeta och föra diskussioner kring inkludering och tillgängliga lärmiljöer. Det medför att begreppen främjas från flera perspektiv vilket ökar möjligheterna tillmedvetenhet och kunskaper som i sin tur kan leda till ökad effektivitet och kvalitet kring arbetet med inkludering för alla barn.

Syftet med föreliggande studie är att få ökad kunskap om hur lärmiljöer kan göras språkligt tillgängliga för elever i språklig sårbarhet. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och specialpedagogiska perspektiv. Studien har samtal med fyra fokusgrupper som utgångspunkt. Varje fokusgrupp har fått diskutera kring en fiktiv klass där det finns någon form av språklig sårbarhet.  Studiens resultat visar på några centrala utvecklingsområden för att förbättra lärmiljöerna för elever i språklig sårbarhet. Resultaten pekar mot vikten av goda relationer mellan elever, lärare och föräldrar, och rikligt med lärarresurs på lektionerna. Det framkommer också önskemål om att speciallärarna och specialpedagogerna arbetar ute i klassrummen och på det sättet finns tillgängliga för alla elever och att eleverna ges tydliga instruktioner med bildstöd. Vikten av tidiga insatser för elever i behov av stöd poängteras. Vidare lyfts ett behov av en tydligare struktur gällande fortbildningar, liksom av ett tätare samarbete mellan olika professioner på skolan. Min förhoppning är att studiens resultat ska vara användbart i pedagogiskt arbete, när det gäller att skapa språkligt tillgängliga lärmiljöer.