Syftet med detta arbete var att undersöka lärarnas inställning till att bedriva matematik utomhus och deras tankar och uppfattningar kring ämnet. Min studie baserades på kvalitativa semistrukturerade intervjuer av sex olika lärare från olika skolor i Gävleborgs län. Resultatet från min undersökning visar att många lärare är positivt inställda till att vara utomhus och de innehar kunskapen om att barnen finner glädje med att bedriva matematik med inslag av att vara ute kopplat till rörelseaktiviteter. För att främja utomhusmatematik och inse dess fördelar och betydelsefullhet är det av stor vikt att lärarna bortser från bekvämligheter och undanflykter. Eleverna är det primära och lärarnas uppgift är att finna genvägar och underlätta för elevernas framgång i matematik.

Inledning I denna undersökning vill jag ta reda på; Har pedagogerna ett syfte med lärmiljöerna, vad sker det för lärande och är pedagogerna medvetna om lärandet. Är pedagogerna medvetna att barnen lär sig i lärmiljöerna? Syfte Syftet med denna rapport är att undersöka hur förskollärare uttrycker att de skapar lärmiljöer i Reggio Emilia inspirerade förskolor. Hur förskollärare ser på sin roll i utformningen av lärande miljön och hur de skapar och synliggör barnens delaktighet och inflytande. Metod Studien är kvalitativ och har inspirerats av kvalitativ ansats, vilket beskriver människors upp-fattningar om olika fenomen. Jag använder den kvalitativa metoden och utgår från intervjuer. Metoden lämpar sig för att undersöka förskollärarnas uppfattning och förhållningssätt. Resultat Pedagogerna har ett medvetet förhållningssätt tillsammans med barnen där de själva får vara aktiva i sina val av aktiviteter. Då ökar barnens valmöjligheter och ansvarstagande. När barnen blir medvetna att vi ser dem som kompetenta och utmanas av olika material ökar deras fantasi och kreativitet. Barnen får ett ökat inflytande och blir medvetna om att de kan vara med och påverka sin situation. När det gäller att ge de yngre barnen inflytande, som ännu inte har verbalt språk, detta genom att observera det barnen gör och visar intresse för och sen arbeta vidare med det

The aim of this thesis is to investigate what distinguishes the views of staff at centres for learning as regards users’ motivation at centres for learning in public libraries. The following questions were asked:•How do staff at centres for learning view the users’ motivation to studies?•How do staff at centres for learning view causes for lack of motivation and obstacles for motivation to studies?•What methods do staff at centres for learning use to motivate potential users to studies and to market the learning centres? •What distinguishes these views of staff on users’ motivation at centres for learning in public libraries?The methods used in this study are: literature studies, qualitative interviews and questionnaires. Interviews and questionnaires were done with six employees at six centres for learning. The results were analysed and discussed from a sociocultural perspective of learning. The result reveals that there was a difference in how staff thought about motivation and if they said that they used marketing inside or outside the centres. The methods that staff said they used for motivation were word-of-mouth, information to target groups and the creation of social networks. The findings indicate that education in marketing may be useful for staff at centres for learning because it can increase the ability to create networks. / Uppsatsnivå: C

The aim of the study was on one hand to identify the obstacles and difficulties that students with Developmental Language Disorder have in school and on the other hand to find out which special educational methods and aids that could be beneficial for them. Five young adults with developmental language disorder were interviewed about their view on the problems and needs they had in primary and secondary school and how these were met by their schools and teachers. The study showed that the students did not receive the help and special education they would have needed in time. They attended regular classes and the teachers did not have the competence that they would have needed in order to be able to help these students. The students also reported poor peer relations in school because of the lack of information about their language impairment to other students. When the students were given assistive devices like computers, screen reading programs and image support and special education in a smaller group they could take part in education in a more efficient way. The students also reported a higher level of satisfaction with their studies. The study confirmed the findings from previous studies and surveys in which this need of early support and special education were pointed out.

Vårt syfte med studien var att undersöka om och hur pedagogerna på förskolan lyfter fram barns intressen från informella lärmiljöer och deras förhållningssätt till intressen om de innefattar populärkultur. De frågor vi sökte svar på var:    Hur uppmärksammar pedagoger barns intressen från informella lärmiljöer?  Hur vidareutvecklar pedagoger barns intressen från informella lärmiljöer?   Vilket förhållningssätt har pedagoger till barns intressen om de innefattar populärkultur?   För insamling av material använde vi kvalitativa undersökningsmetoder. Vi valde att intervjua och observera pedagoger på två avdelningar på en förskola med barn i blandade åldrar mellan ett och fem år.   Resultatet av studien visade att pedagogerna aktivt lyfter fram barns intressen från informella lärmiljöer i samtal och de utvecklar även aktiviteter utifrån barns egna intressen. När det gällde populärkultur i intressen så samtalar pedagogerna med barnen om dem i lika hög grad som om andra intressen från informella lärmiljöer, för att bekräfta barnen och deras kultur, men de undviker helst att utveckla populärkulturella intressen till aktiviteter.

Preschool, preschool class and comprehensive school are separate forms of schooling in Sweden. As a consequence, Swedish children experience two transitions between three school forms in little more than a year’s time. The aim of this qualitative study is to provide a better understanding of successful transitions. The study data is based on semi-structured interviews and the sample consists of both teachers and pupils. The study is based on a sociocultural theory with inspiration from Wenger´s model of learning and Wengers-Trayners theory of situated learning and community of practice. All three frameworks´ focus is on the environments importance for the students learning and learning as a process of participation in communities of practice. Results show that the students see themselves as active participants in their own development and learning but they interpret participation differently. The teachers, on the other hand, agreed upon what constitutes learning as well as the content in the education. But when the pupil transit between settings, the teachers do not exchange knowledge, experiences and information about said content, nor successful working methods. Instead, the focus is put on the pupil as an individual. In order to promote continuity for all pupils experiencing transitions between settings, it is important that there is a shared approach between all professionals involved. Here, a teacher with a Postgraduate Diploma in Special Educational Needs could help align practice and bridge the gap. / I Sverige går barn och elever i förskola, förskoleklass och skola. Det innebär att alla barn och elever erfar minst två övergångar mellan olika skolformer inom loppet av drygt ett år. Vid dessa övergångar kan eleverna uppleva en förändring vad gäller förväntningar från vuxna, hur kunskapsinhämtning prioriteras samt hur de ges möjlighet till delaktighet i respektive skolform. Syftet med detta examensarbete är att utifrån olika perspektiv nå kunskap om dessa övergångar samt att synliggöra de framgångsfaktorer som återges. Studien är en fallstudie vilket är en kvalitativ metod. Empirin samlades in under verksamhetsbesök men framförallt genom intervjuer i fokusgrupper. Därefter användes tematisering för att se mönster och likheter. Resultatet visar att eleverna upplever delaktighet, främst utifrån leken. Däremot definierar eleverna delaktighet på olika sätt beroende på vilken skolform de relaterar till. I studiens intervjuer framträder även en enig syn på vad kunskap och lärande är hos personalen men kunskaper, erfarenheter och information om de framgångsfaktorer som gynnat eleverna i lärandet kommuniceras inte i informationsöverföringen. Istället är informationen till stor del baserad på eleverna som individer. Inte heller används elevernas kunskap och erfarenhet i planeringen av övergångar vilket kunde användas till att planera kommande övergångar. Således visar studien på ett behov av att främja samverkan mellan skolformerna. Vår specialpedagogiska implikation är därför att en specialpedagog vars förståelse för de olika skolformerna kan ta vara på elevernas kunskap och fungera som övergångsamordnare. På så vis kan upplevelsen av sammanhang öka och progressionen i elevernas utveckling och lärande stödjas.

Syftet med studien är att ta reda på vilka förutsättningar som krävs för en välfungerande resursfördelning kring särskilt stöd i fritidshem gällande elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF).   Forskningsfrågor:  ·       Hur arbetar olika verksamheter för att bedöma tilldelningen av särskilt stöd till elever med Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar på fritidshemmet?  ·       Hur kan skolans organisation och miljö utformas för att skapa anpassade förutsättningar för elever med Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Studiens ansats är kvalitativ med semistrukturerade intervjuer med två lärare i fritidshem, två rektorer och en områdeschef. Resultatet visar att elever på fritidshem riskerar att inte får det stöd som flera av dem så väl behöver och som de har rätt till i enlighet med skollagen (SFS, 2010:800). Resultatet visar att fokus på förändringar genom olika former av extra anpassningar är av yttersta vikt för att skapa en välfungerande verksamhet. Majoriteten av verksamheterna ser lärmiljön som viktig för att främja elevernas kunskapsinhämtning. Vidare visar intervjuerna en blandad bild av om utbildning är väsentlig eller om fokus bör ligga på rätt person till rätt elev eftersom personkännedom är viktig. Studien visar att tilldelningen av resurser främst sker utifrån socioekonomiskt perspektiv och att det riktade stödet oftast uteblir till elever med Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar eftersom de inte har rätt till ett riktat stöd enligt kommunens riktlinjer.

Det ställs idag stora krav på vår språkliga förmåga, både att kommunicera muntligt och skriftligt. För barn med språkstörning är det extra viktigt att de får rätt hjälp för att kunna utvecklas på bästa sätt. Med detta som bakgrund är syftet med vår studie att öka förståelsen för språkstörning genom att ta del av speciallärares och logopeders arbete och erfarenhet. I studien behandlas frågeställningarna; Hur ser speciallärare och logopeder på diagnosen språkstörning? Vilka metoder kan vara gynnsamma för elever med språkstörning i skolan?Vilka framgångs- och riskfaktorer beskriver speciallärare och logopeder i sitt arbete kring språkstörning? Vi har använt en kvalitativ metod med fenomenologisk inspiration och utfört 15 semistrukturerade intervjuer med speciallärare och logopeder i grundskolan. Resultatet av studien visar att språkstörning är en mångfacetterad och komplicerad diagnos. Studien visar också på att kunskap och erfarenhet kring språkstörning i många fall är bristfällig i skolan. Vi konstaterar att det relationella perspektivet genomsyrar informanternas syn på arbetet med elever med språkstörning. Sammanfattningsvis tyder studiens resultat på ett behov av ökad kunskap i skolan för att få till väl fungerande lärmiljöer och en tillgänglig och anpassad undervisning för elever med språkstörning.

Tidigare forskning visar på att lärare anser att variation av lärmiljöer skapar en större förståelse för naturvetenskapliga fenomen hos eleverna. Forskning visar även att lärmiljöer utomhus skapar en mer tillgänglig och delaktig undervisning. Syftet med denna studie var undersöka hur lärare skapar en tillgänglig lärmiljö i NO som eleverna kan vara delaktig i. Studien grundar sig på semistrukturerade intervjuer med åtta verksamma lärare i årskurserna F-3 som undervisar i de naturorienterande ämnena. Resultatet visar att lärarens intresse för att undervisa utomhus har stor betydelse för lärarens val av lärmiljö i naturvetenskapsundervisningen. Flera lärare i studien anser att en tillgänglig undervisning skapas enklast i klassrummet beroende på individuella anpassningar som anses leda till delaktighet. Dock skiljer detta resultat sig från andra lärare i studien som anser att lärmiljön är en bidragande faktor till en tillgänglig undervisning. Samtliga lärare i studien ansåg att lärmiljöer utomhus ger eleverna en större förståelse för naturvetenskapliga fenomen när de får uppleva dem i sin naturliga miljö. Slutsatsen blir att lärare anser att de är bra att med varierande lärmiljöer för att eleverna får en djupare förståelse för naturvetenskapliga fenomen, men om de använder sig av varierande lärmiljöer beror på lärarens intresse för att undervisa utomhus.

Sammanfattning/Abstract Murphy, Maria (2021). Utvecklingsarbete i praktiken -en fallstudie om implementeringen av tillgängliga lärmiljöer. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Syfte och frågeställningar  Syftet med studien är att belysa hur en skolverksamhet har förändrats efter deltagande i ett skolutvecklingsprojekt för implementering av tillgängliga lärmiljöer.  På vilket sätt har framgångsfaktorer och hinder påverkat implementeringen av skolutvecklingsprojektet?Hur ser samverkan ut mellan olika aktörer och hur ser specialpedagogens roll ut i detta arbete? Teori Arbetet utgår från systemteori och inkluderingsbegreppets olika dimensioner. Teorierna ligger till grund för att synliggöra de olika faktorer och roller som påverkar processen vid ett utvecklingsarbete för tillgängliga lärmiljöer.   Metod Studien är en fallstudie där kvalitativa intervjuer har använts för att samla in empirin. Informanterna består av rektor, biträdande rektor, specialpedagog, två lärare samt en resurspedagog. Materialet har sedan analyserats utifrån en tematisk analysmetod. Baserat på respondenternas svar har nio kategorier valts ut som sedan grupperats i tre olika teman.  Resultat Resultatet visar att utvecklingsarbetet för tillgängliga lärmiljöer och inkluderande arbetssätt över tid, systematiskt utvecklats och blivit en naturlig del av det vardagliga arbetet på skolan. Framgångsfaktorer för detta är ett väl förankrat utvecklingsarbete med tydlig processplan.  Personal som överlag är positiv till förändring och arbetar utifrån elevernas bästa är en god förutsättning och grund att utgå från. Svårigheterna som visat sig i studien ligger i fysiska begränsningar av skolmiljön samt pedagogers känsla av otillräcklighet i att tillgodose alla elevers behov utifrån differentiering och tillgänglighet.   Specialpedagogiska implikationer Samsyn skapar grunden för en mötesplats där vardagens utmaningar och framgångar kan diskuteras. Samsyn skapar också möjlighet att genomföra pedagogiska förändringsarbeten och förtroendet att på lång sikt skapa lärmiljöer som är tillgängliga för alla elever. Detta arbete är väsentligt för att kunna ge eleverna de bästa förutsättningarna att lyckas i skolan. Arbetet för ökad tillgänglighet tillsammans med hälsofrämjande och förebyggande insatser visar vikten av att använda specialpedagogens kompetens på rätt sätt. Nyckelord Inkludering, systemteori, tillgängliga lärmiljöer, utvecklingsarbete, yrkesroller