i den tidiga undervisningen i grundskolan inom ämnet svenska så har inlärningsmiljön stor betydelse. Genom att introducera en föränderlig språkmiljö stimuleras elever till att bli nyfikna, intresserade och aktiva. Att möblera så alla ser alla, inkluderar ett tydliggörande av vilka man har tillgång till och möjliggör samtal med flera personer samtidigt. Rum för samtal och diskussioner är viktigt i lärandeaktiviteter. Studien syftar till att generera kunskap om hur lärare organiserar den fysiska klassrumsmiljön, samt motiv för densamma. Denna studie avgränsar sig till den fysiska miljön och fokuseras på hur klassrumsmiljön används för att skapa stimulans och variation i elevers lärande när det gäller ämnet svenska. Det är frågan om em kvalitativ undersökning där fyra ansvariga lärare ansvariga för elever inom årskurs 1-3 har intervjuats. Genom dessa intervjuer, vilka har kompletterats med en dokumentation av klassrumsmiljön inom de olika skolorna,har jag belyst faktiska förhållande inom skolan. Vid bearbetning av insamlad information och olika sätt att relatera till litteraturgenomgången, har det varit möjligt för mig att belysa klassrumsmiljön i det som varit syftet med detta examensarbete. Resultatet visade att alla lärare tyckte att den fysiska klassrumsmiljön hade betydelse för elevers lärande i svenska. De nämnde att miljön ska vara inspirerande och lustfylld. Flera av de intervjuade lärarna framhöll att det är viktigt att skapa miljöer som inbjuder till olika möjligheter av placering. Eleverna får då möjlighet på ett varierande sätt tillfälle till samarbete, samt ges tillfälle att utveckla ett rikt språk i form av att lyssna, diskutera och reflektera. Lärarna lyfte fram att lärande och utveckling sker i samspel och att kommunikation är en viktig del i att skapa en språkstimulerande klassrumsmiljö. / Particular design aspects valid for any classroom used for teaching swedich language and grammar within the prescool. In early teaching of elementary scool in the subject swedich language the environment are essential. By introducing a changing language environment pupils are encouraged to become curious, interested and active. Reshuffling so everybody sees everybody, includes a clarification of who and what we have access to, and enables a group of people taking to each other. Rooms for talks and discussions are importent in learning activities. This study aims to gain insights and experiences regarding particular design aspects of any classroom, especially those used for teaching swedich language and grammar within the preschool. Thus has the teachers different ways to organise the classroom been investigated. This has been carried out by means of interviewing four teachers in four different schools that all of them were responsible for pupils within the forms 1-3 as well as by mapping/documenting each of the four classrooms. By means of processing information collected by meens of interviews and mappings/documentations of each classroom. I have been able to connect this particular information to specific discussions based on a presented survey of the relevant literature, which also is comprised in this report/study. This in turn has allowed me to illuminate and discuss the particular design aspects sought for. One example of the findings brought forward; while teaching swedish was among other things the possibilities for rearranging the seats in the classroom underlined by as being crucial. That is, the four interviewed teachers were all of them advocating for a classroom which allowed the pupils to vary theirs positions and constellations in order to thereby promote an enhanced cooperation between themselves, as well as also to so to say create rooms within then room.

Abstract The purpose of this study was to compare how preschool teachers at kindergartens with focus on outdoor learning and without any specific focus work on the young children´s learning in the outdoor environment and in biology. Interviews have been conducted to investigate this. The respondents to the interviews were nine active preschool teachers at three different preschools, one preschool with outdoor learning focus and two preschools with no specific focus. The survey shows that specializations that are important for how educators use the outdoor environment. At preschool A with outdoor learning focus the teachers chose to take out materials that are traditionally inside materials such as beads and Lego while at preschool B without specific focus they chose to take in natural Engelska översättning  materials like chestnuts instead. At preschool C the preschool teachers use outdoor environment exclusively for free play. At preschool A the forest was used as a complement to the preschool yard and they had their own home place where they went once a week. They spent the whole day in the forest and they had both planned activities and free play. Preschool B went to the forest 4 – 5 times per term. They spent to a few hours in the forest and had motor skills for the small children as a focus. Preschool C had gone to the forest only one time. Biology became a major part of the activities of preschool A because they spent a lot of time outdoors and in the forest and that they had cultivation on the preschool yard. At preschool B, the preschool teachers followed the children's interests for small insects and snails and worked on and thus received biology. At preschool C, the preschool teachers had actively chosen to remove biology in favour of the small children’s motor skills and language learning.     Keywords: Preschool, Learning environment, Outdoor, Preschool teachers

Syftet med studien är att synliggöra materialitetens betydelse för katederns tillblivelse och aktörskap i ett bildklassrum. Frågeställningarna utgår från ett aktörnätverksperspektiv (ANT) där alla ting - mänskliga som materiella - likställs under begreppet aktörer. Frågorna är: Vilka är de betydelsebärande aktörerna i katederns tillblivelse? Hur skapar aktörerna katedern? Vad gör katedern med lärandemiljön? Med observation som metod i kombination med visuell dokumentation samlades material in från tre olika bildsalar på lika många skolor där sammantaget sex lektioner observerades. Resultatet visar tillblivelsen av nio katedrar, avlastande och flexibla såväl som pragmatiska. Dessa katedrar påverkar i sin tur lärandemiljöer vilket problematiseras och diskuteras i relation till kunskapssyn, normer och makt.

Syftet med studien är att undersöka hur verksamma musiklärare upplever att ämneslärar­utbildningen i musik korrelerar med den yrkesmässiga vardagen i fråga om förvärvandet av nödvändiga kompetenser i att skapa goda och trygga lärandemiljöer samt hur verksamma musiklärare arbetar för att utforma lärandemiljöer som möjliggör lärande. I studien har data samlats genom ljud- och videoinspelade semi-strukturerade intervjuer med sex verksamma musiklärare inom grundskola, kulturskola och gymnasieskola. Studien har genomsyrats av, och resultat har analyserats och tolkats med hjälp av, teorier kring relationell pedagogik. De resultat som framkommit i studien ger en bild av att lärandemiljöer är ett svårdefinierat begrepp samtidigt som lärare är överens om de mest väsentliga delarna rörande lärandemiljöer; att utmana eleverna utifrån deras egen nivå, att ha goda relationer till sina elever samt att skapa goda förutsättningar för det sociala samspelet i musikklassrummet. I studiens resultat framkommer även att informanterna upplever att de relationellt betingade kunskaperna är något de lärt sig främst i arbetet snarare än i lärarutbildningen medan de ämnesdidaktiska kunskaperna är något som lärarutbildningen tycks ha förmedlat framgångsrikt. Hur detta kan komma sig – att de relationsbetingade kunskaperna upplevs undermåliga då lärarutbildningen innehåller kurser som behandlar just detta ämne – fyller en stor del av den avslutande diskussionens innehåll.

Idé och intention Intentionen har varit att skapa en förskola för barnen, med hjälp av element som relaterar till barnens skala. Stora öppna rum med utrymme för förändring och skapade. Platser och rum där alla barn kan mötas. En innomhus "piazza” som inbjuder till Reggio Emilias pedagogiska riktlinjer om möten.  Förskolan ska uppmuntrar barn i olika åldrar att interagera med varandra. Det finns tydliga siktlinjer genom byggnaden för att stärka relationen mellan avdelningarna.  Huset arkitektur präglas av en tektonisk tanke och en redovisande konstruktion. Stora limträbalkar i en klassisk ”hus-siluett” löper som ett skelett genom byggnaden. Intressanta möten skapar nya rum när då limträbalkarna förskjuts. Konstruktionens förskjutningar skapar olika rum och platser på tomten.   Situation Bebyggelsen i Råsunda är varierande från större flerbostadshus till stora enfamiljsvillor. Förskolan blir ett tillägg till den befintliga stenbebyggelsen. En träbyggnad med hållbarhetstankar som smälter in i den kuperade miljön i Råsunda. Byggnaden vänder sig mot Gustafsvägen och möter vägen med sin huvudentré och skapar en skyddad baksida där barnen kan leka. Ytterligare en entré för personal och varumottagning finns vid Charlottenburgsvägen. Konstruktion Byggnaden har en redovisande konstruktion av limträbalkar som möts och skapar olika rum. Balkarna är delvis inklädda och delvis synliga med ett cc på 2400 mm. Golvbjälklaget är synligt och ligger infalsade på de horisontella balkarna. En stegljudsdämpande matta begränsar ljud att studsa mellan våningarna. Material Fasadens grånande lärkträ mönster fönster med karmar av mässing. Byggandens innerväggar är klädda i vitmålade plywood skirvor. Rummen i "väggen":  vilorummen men sina små loft och toaletter har fått behålla ren plywood som en kontrast mellan de stora öpnna rummen och rum som gömmer sig i väggen. I övrigt präglas byggnaden av ljus färger och ljusa material, förutom i köket då arbetsytorna är av mörk marmor.  Fasader Träpanel i lärk i olika nyanser och storlekar. Fasaden löper upp på taket med en dold hängränna. Eftersom byggnaden är uppdelad i fyra volymer skapar de en oregelbunden fasad. Fönstersättningen är gjord efter rum och användning inifrån och skapar ett lekfullt men organiserat intryck.  Planer och rum Byggnaden består av entréplan, övervåning och en källare. När man går in genom huvudentrén möts man av ett stort gemensamt kapprum för de lite äldre barnen. En trappa som leder till övre plan och källaren är placerad centralt i rummet med glesa ribbor som möjliggör en siktlinje in i matsalen, piazzan. Piazzan är en öppen matsal, där barnen äter tillsammans runt olivträdet.  En nära relation till miljön utomhus skapas med stora öppningsbara glaspartier. Det är öppet ner till köket som ligger på en liten nivåskillnad, för att möjliggöra en köksbänk som fungerar i två nivåer, barnens nivå och de vuxnas. Bakom en av köksväggarna finns soprummet. Genom små hål i väggen lär sig barnen sortera sina matrester Vidare från köket finns en personalavdelning med personalrum, vilorum och WC. Från andra sidan av matsalen når man rörelserummet och vidare in till småbarnsavdelningen. De allra minsta barnen har sin avdelning med en egen entré från Gustafsvägen. På den övre våningen finns två separata avdelningar. Varje avdelning har sina egna toaletter, både för barn och vuxna, och ett vilorum. Avdelningarna knyts samman av ett stort gemensamt lekrum uppdelat över två volymer. I det ena lekrummet finns en scen och en bygghörna och i den andra finns en atelje med takljus och ett sagorum. Från sagorummet kan man titta ned på olivträdet genom en glaskupol.I källaren finns ett teknikrum och en tvättstuga. Städskåp och förråd finns dolda i de dubbla väggarna som sakpas där två husvolymer möts. / Idea and intention  The intention was to create a preschool for children, including elements that relates to the scale of the children. To create big open spaces with capacity for development and creation. Spaces where children can interact. To create an inside “piazza” that invites to Reggio Emilias pedagogical guidelines regarding interactions.  The preschool aims to encourage children in various ages to interact. The clear view throughout the building aims to strengthen the relationships between the sections.  The architecture is characterized by a tectonic vision and a reporting construction. Big wooden beams constitutes a classic “house silhouette” that run throughout the building. Interesting interactions creates new spaces when the  wooden beens is displaced. The displacement of the construction creates various spaces on the sites.  Situation The habitation in Råsunda varies from larger apartment blocks to big villas. The preschool is a contribution to the existing stone buildings. A construction made in wood with a vision of sustainability, will fit the hilly environment in Råsunda. The main entrance of the building faces Gustafsvägen, which creates a safe and protected back yard for the children. An additional entrance for staff and goods is found facing Charlottenburgsvägen.  Construction The building has a reporting construction of wooden balks, which meet and constitutes various rooms. The beam are covered and partly visible with a cc of 2400mm. The subfloor is visible and synchronized within the horizontal beams. A rug designed to reduce noise is used.  Material The facade graying larch panel pattern windows with frames of brass. The interior walls are covered with white plywood material. The rooms in the “wall”: resting rooms including small loft and restrooms contains clear plywood as a contrast from the big open spaces that are hidden in the wall. Overall, light colors and light materials characterize the building, except for the kitchen where the work surface is made of dark marble. Facade  The wood paneling is in various sizes and shades of larch. The facade continues up to the roof with a hidden gutter. As the building is divided in four volumes, it creates an irregularly facade. The placement of the windows are placed according to the rooms and use from the inside which creates a playful but organized impression.  Plans and rooms The building consists of an entrance, upper floor and a basement. When passing through the main entrance, a large coatroom appears targeting the older children. A stair is placed in the centre of the room, which enables entrance to the upper level of the building. The stair consists of thin laths which enables straight view to the dining room, piazzan. Piazzan is a spacious dining room where the children are able to eat together around the olive tree.  A close relation to the nature is created by large sliding glass walls. It is an open atmosphere to the kitchen, which is placed on a small level difference to enable a kitchen worktop that works on two level differences, the children level and the adult level. Behind one of the kitchen walls, the garbage room is placed. Through small holes in the wall the children learn how to separate their food leftovers. Further on from the kitchen there is a staffroom with toilets and a room for resting. From the other side of the dining room the movement-room is placed which leads to the youngest children’s department.  The youngest children have their own entrance from Gustafsvägen. The upper floor is divided in to two separate departments. Each department contains restrooms, for both children and adults and a room for resting. The departments are tied together by a united playroom, which is divided into two different levels. A stage and a building corner characterize one of the playrooms. In the other, one can find a studio and a story-telling room. A glas cover creates the possibility to look down to the olive tree from the story-telling room. In the basement one find a room for technology and a laundry room. Cleaning cabins and storage are hidden in the double walls, which are created where two house volumes meet.

På en villatomt i Solna finns en förskola som behöver en ny byggnad. Det går 40-50 barn på förskolan i tre avdelningar med en del gemensamma funktioner. Utomhusytan är minst lika viktig som inomhusmiljön hos en förskola därför började jag att göra volymstudier över platsen. Resultatet blev att jag tyckte tomten var för liten för den volym programmet genererade. Därför valde jag att frångå detaljplanen för området och fokusera på en lägre byggnad som utnyttjar taket som utomhusyta. Byggnaden är konstruerad efter ett triangulärt grid som ger form åt rummen och konstruktionen. Mönstret återkommer i taklandskapets som formas genom att vinkla trianglarna. Takets form speglas på innersidan och på så sätt skapas olika takhöjder inne i förskolan. Från insidan är balk- och pelarstrukturen synlig och utnyttjas till bl.a. fast inredning som hyllor men även mer temporär inredning som kojor.    Den triangulära formens fördelar utnyttjas på olika sätt. Formen framhäver rumsordningens kvalitéer och skapar ett flöde mellan rummen samtidigt som förskjutningarna mellan rummen blir rumsavskiljande. Eftersom väggarna, taket och golvet inte är parallella mot varandra bryts ljudet och ljudnivån blir lägre i en annars mycket bullrig miljö. Det triangulära mönstret bidrar även till en ökad stabilitet då det består av diagonaler som fångar upp vridkrafter i konstruktionen. Eftersom utomhusytan är på taket krävs en stabil och tålig konstruktion. En annan kvalité med den triangulära formen är att förskolan blir något annorlunda från barnens hemmiljö vilket bidrar till en mer lekfull miljö. / At a plot in a residential area there is a preschool that needs a new building. The preschool accommodates 40-50 children I three departments with some shared functions. The outside area at a preschool is just as important as the inside of the building, which led to a series of volume studies. The result led to my conclusion that the area of plot was too small in relation to the volume of the house that the programme of the assignment generated. I chose to depart from the local plan of the area and create a low building that uses the roof as the outside yard.    The building is constructed according to a triangular grid which creates the form of the rooms and construction. The pattern recurs in the form of the roof landscape by tilting the triangles. The form of the roof mirrors on the inside and creates different ceiling heights. The beam and pillar structure is exposed inside the building and can be used as for example fixed furniture such as shelves but also temporary features like huts. The benefits of the triangular form have been taken advantaged of in several ways. The form emphasise the room order and generate a movement through the rooms and at the same time create room separation elements. Since the walls, ceiling and floor aren’t parallel the sound won’t transport and the environment improves in an otherwise noisy milieu in a preschool. The triangular grid contributes to improved stability in the construction because it contains only diagonals. A stabile and durable construction is important in this project since the outside area is located on the roof. Further the triangular shape brings something new and playful to the children’s every day notion.

Syftet med studien var att undersöka vilka metoder förskollärare användersig av i arbetet med barns språklärande och utveckling samt vilka faktorerförskollärare uppfattar som betydelsefulla för språklärandet i förskolan.Examensarbetet har baserats på en kvalitativ studie där tre förskollärare harintervjuats från två olika förskolor. Båda förskolorna är belägna i enmedelstor stad på västkusten. En förskola är belägen centralt i ett område därmajoriteten av familjerna är mångkulturella och den andra förskolan ärbelägen i en mindre ort utanför centrum. I studien har vi använt oss av detsociokulturella perspektivet och socialkonstruktivismen som vetenskapligansats där vi inkluderat relevanta begrepp för att tydliggöra vårt resultat.Studiens resultat visar att den språkliga utvecklingen hos barn sker utifrånpedagogens förhållningssätt, där pedagogen använder sig av olikakommunikationsmedel för att främja och stödja barns språkutveckling. Detsom framkom i studien är att pedagogerna använder sig av högläsning,TAKK, digitala verktyg, tecken och bilder för att ge varje barn möjlighet tillspråkutveckling. Studien visar även miljöns betydelse för språklärandet iförskolan. Vikten av barngruppens storlek nämns också i studien, där deintervjuade pedagogerna uppgav att språklärandet och utvecklingen är mermöjlig i mindre barngrupper. Även samarbetet mellan förskolan och hemmetlyfts i studien, där hemmet har en betydelsefull roll då det kompletterarförskolans arbete. Förskolan ska erbjuda språkmiljöer som bidrar tillspråklärande, där barnen får möjlighet att leka med de andra barnen och tadel av varandras erfarenheter.

SammanfattningBakgrunden till min studie är att i genomsnitt ungefär tjugo procent av eleverna i grundskolan har annat modersmål än svenska (Skolverket Greppa språket, 2011) och vad detta kan innebära när det gäller lärandemiljöers utformning och innehåll. Studiens syfte är att undersöka hur några lärare i skolans tidiga årskurser tänker kring flerspråkighet och kring lärandemiljöer och undervisning inriktad på utveckling av såväl språk som lärande. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv på språk och lärande i samklang med Vygotsky som en av förgrundsgestalterna. Vidare belyses tidigare forskning om flerspråkighet och begrepp som t ex kodväxling och språkinriktad undervisning är i fokus. . Kvalitativa halvstrukturerade forskningsintervjuer har genomförts med fem lärare som är verksamma i skolans tidiga år vid två skolor i en svensk storstad. Resultaten visar att lärarna till största delen har en positiv hållning till flerspråkighet men också att de till övervägande delen är inne på att klassrumsundervisningen ska ske på elevernas andraspråk, dvs. svenska. Medan bristande personella resurser och lite eller inget studiestöd uppfattas som hinder i den språkliga miljön, menar lärarna att det är positivt att arbeta språkligt i skolans olika ämnen, inte minst med ämnesspecifika begrepp och med faktatexter. Lärarna önskar förutom mer resurser också att tillämpa och utveckla olika metoder samt större samverkan med modersmålslärarna. Studiens slutsatser pekar på att lärarna på ett övergripande plan ställer sig positiva till flerspråkighet men att de också kan uppfatta denna som begränsande i en svenskspråkig kontext. Vidare präglas lärarnas didaktiska val av den språksyn de företräder vilken kan vara en av flera orsaker till att tvåspråkig undervisning inte förekommer som organisatorisk utgångspunkt. Studiens slutsatser pekar också på behovet av språkutveckling i alla skolans ämnen och på att lärare måste ha kompetens att såväl utveckla lärandemiljöer som inkluderar alla som kompetens att göra funktionella bedömningar av utvecklingen både när det gäller språk- och ämneskunskaper.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger använder lärandematriser som ett pedagogiskt verktyg för att främja elevernas lust till att lära, både generellt och inom de samhällsorienterande ämnena i grundskolan. Forskning kring olika pedagogiska verktyg är knapp och i synnerhet gällande hur de kan skapa förutsättning för att motivera elever till att utvecklas i sin lärprocess, då matrisen oftast diskuteras utifrån en bedömningsaspekt.  Studiens utgår ifrån tre pedagoger, som är verksamma på tre olika skolor samt en elevgrupp, som är en av de intervjuade pedagogernas egen klass. Det insamlade materialet har i huvudsak utgått ifrån tre kvalitativa intervjuer med pedagoger som arbetar med lärandematriser i den dagliga undervisningen. En elevgrupp, som på daglig basis använder sig av lärandematriser under sin skoldag, har även deltagit i studien, via en anonym enkät. Motiveringen till valet av att komplettera de tre intervjuerna med den anonyma enkäten, är att se om såväl pedagoger som elever har samma upplevelse kring lärandematrisens användbarhet. De teoretiska utgångspunkterna för studien utgår ifrån det sociokulturella perspektivet samt motivationsteorin och motiveringen till valet av att kombinera två teoretiska utgångspunkter, har sin förklaring i att skapa ett mer användbart analysverktyg.  Utifrån det material som analyserats har tre teman vuxit fram, vilka är: synliggörande av mål, motivationsskapande samt delaktighet. Kombinationen av de tre teman skapar förutsättningar för att elever ska bli mer motiverade till att lära, vilket möjliggörs genom att använda lärandematrisen i den dagliga undervisningen. Lärandematrisen blir det verktyg, som via sin layout och språk, synliggöra och gör lärandet begripligt för eleverna. Lärandematrisen blir det verktyg, som via synliggörandet och tydlighet, skapar förutsättningar för att eleverna blir mer motiverade till att lära sig eftersom de vet vad och varför de ska lära sig. Lärandematrisen blir det verktyg, som möjliggör att eleverna kan bli mer delaktiga i sin lärprocess tack vare att det finns en inre motivation att vilja lära sig mera.  Min slutsats är att lärandematrisen är ett verktyg som skapar incitament för lust till att lära sig, vilket styrks av den samstämmighet som råder mellan pedagogerna och elevernas upplevelse kring lärandematrisens användbarhet.

Laborativa inslag har en central del i biologi och de naturvetenskapliga ämnenas undervisning. Ett syfte med laborativa inslag är att utbilda elever om naturvetenskapliga arbetssätt. Studien har genomförts i Stockholms län, eleverna studerar på en skola gymnasieskola i en förort i Stockholm. I studien har gymnasieelever i årskurs 3 kunskaper om naturvetenskapliga arbetssätt undersökts. Studien har även undersökt elevernas uppfattning om naturvetenskapliga arbetssätt som innehåll i det naturvetenskapsprogrammet och under ett besök i en informell lärmiljö, Vetenskapens Hus. Intresset för laborativa inslag i informella lärmiljöer växer och attraherar varje år många elever. Elevernas kunskaper om naturvetenskapliga arbetssätt har undersökts med hjälp av frågeformuläret Views of Scientific Inquiry (VASI). VASI-testet undersöker 8 olika aspekter av kunskap om naturvetenskapliga arbetssätt. För att undersöka elevernas uppfattning om naturvetenskapliga arbetssätt som innehåll i det naturvetenskapsprogrammet och under ett besök i en informell lärmiljö genomfördes semistrukturerade intervjuer enskilt. Intervjuerna analyserades med metoderna meningskoncentrering och meningstolkning. Studiens resultat visade på att gymnasieelevernas kunskaper om naturvetenskapliga arbetssätt i hög utsträckning är naiv. Eleverna uppfattade att deras undervisning om naturvetenskapliga arbetssätt har bestått av endast en introduktionslektion till det naturvetenskapsprogrammet och därefter undervisas i hög utsträckning implicit. Elevernas uppfattade inte att de lärde sig något om naturvetenskapliga arbetssätt under besöket på Vetenskapens Hus. Elevernas resultat i VASI-testen sammanvävt med elevernas uppfattning om naturvetenskapliga arbetssätt som innehåll i det naturvetenskapsprogrammet visar ett behov av undervisning om naturvetenskapliga arbetssätt. Undervisningen bör lägga mer fokus och explicit undervisa eleverna om naturvetenskapliga arbetssätt i ordinarie undervisning och i laborativa inslag.