Vårt syfte med studien var att ta reda på hur lärarna på en mångkulturell skola organiserar och planerar sin undervisning samt hur de själva upplever att de stöttar alla elever. Vi valde att använda en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Vi intervjuade fyra lärare på en mångkulturell skola för att få en insyn i deras arbete. Lärarna är elevernas länk ut till verkligheten och för att kunna ta sig in i samhället behövs ett språk. Av vårt resultat framkom att eleverna måste få stöd i båda sina språk för att kunna få ha kvar sin identitet och kultur. Slutsatsen visar också hur påfrestande det är när språket blir ett hinder för inlärning och kommunikation.

Denna kvalitativa intervjustudie genomfördes med sju förskollärare och sju lärare. Syftet var att införskaffa kunskap om hur utomhuspedagogik används som arbetssätt i förskolan och skolan. Resultatet visade att de förskollärare och lärare som deltog i studien arbetar med utomhuspedagogik men i olika stor utsträckning och med olika mål. De menade att det handlade om ett intresse för huruvida de själva vill arbeta med utomhuspedagogik eller inte, men även om de kunskaper de besitter. Många lärare ansåg att förskolan använder sig av detta arbetssätt mer än vad skolan gör, några av lärarna tyckte att de har tydligare mål med vad de vill uppnå tillsammans med eleverna. Förskollärarna i sin tur förlitade sig mer till sin spontanitet istället för att ha någon direkt planering vid utomhuspedagogiken. Resultatet visade även att samarbete mellan förskola och skola inte är något som sker särskilt ofta. Detta var dock något alla visade intresse för och framöver skulle vilja vara delaktiga i

Detta examensarbete handlar i allt väsentlig om attityder och strukturer i undervisningen på gymnasiets yrkesförberedande linjer med speciell fokusering på Hotell- & Restaurang- programmet. Framför allt har tonvikten i undersökningen lagts på yrkeslärarnas attityder till arbetet med matriser och olika bedömningar utifrån dessa, speciellt i relation till den nu gällande läroplanen Gy 2000 och den förestående läroplanen Gy 2011, under förutsättning av att den sistnämnda kommer att godkännas av Riksdag och Regering. Undersökningen genomfördes i enkätform med diverse frågor till 15 yrkeslärare, alla aktiva inom gymnasiets Hotell- och Restaurang – program. Så gott som samtliga yrkeslärare hade lång erfarenhet som kock och kocklärare och de representerade 5 olika gymnasier. Det blev inget externt eller internt bortfall under undersökningens gång. Skolverket gav år 2000 ut ett Hotell- och Restaurangprogram med programmål, kursplaner, betygskriterier och rekommendationer (HR 2000:09). Ett av undersökningens syfte var att medels enkäten ta reda på om nämnde program idag används enligt Skolverkets intentioner. Ett annat om programmet är så utformad att det är lätt att förstå och använda och ett tredje om det finns en obligatorisk kurslitteratur att luta sig emot och om det finns behov för det. Kan matriser spela någon roll i detta sammanhang? Ett litteraturgenom visade att mycket lite forskning gjorts kring användandet av matriser i gymnasieskolan och på det yrkesförberedande programmet i synnerhet. Detta gäller såväl matriser för att strukturera grunderna i utbildningen som användandet av bedömningsmatriser vid betygssättning och dylikt. En rad olika bedömningsteorier och bedömningsformer finns att tillgå. Flera av dessa beskrivs och exempel ges på deras användning.                                  Skolverket har i rundskriv och förordningar det senaste decenniet efterlyst en skärpning vid bedömning av elevernas prestationer och givet direktiv för hur problemet kan angripas. Bland annat påpekas förordningen från 2008 som påbjuder bedömningsprotokoller vilket innebär en skriftlig dokumentation av elevernas prestationer. Bedömningsmatriser nämns som ett möjligt verktyg i detta sammanhang. Begreppet matriser belyses och exempel ges på byggandet och användning av matriser i undervisningen. Undersökningen utfördes i form av en enkät med en titelfråga och två huvudfrågor med följdfrågor, totalt 10 frågor som alla besvarades av de 15 yrkeslärarna. Endast ett fåtal följdfrågor förblev obesvarade.                                                          Titelfrågan handlade om bedömningsmatriser som ett eventuellt underskattat verktyg för att säkerställa läroplanens intentioner.                                           Den första huvudfrågan handlade om yrkeslärarnas attityd till skriftlig dokumentation av elevernas prestationer. Den andra huvudfrågan handlade om yrkeslärarnas attityd till matriser som verktyg till att strukturera och säkerställa att vissa minimum krav i undervisningen uppfylls. Enkätsvaren med kommentarer beskrivs. Svaren på titelfrågan såväl som de två huvudfrågorna med följdfrågor pekar i riktning av att matriser är ett underskattat verktyg i undervisningsarbetet på det yrkesförberedande H & R programmet. Svaren visar vidare att det finns ett behov för strukturerade undervisningsplaner, ny kurslitteratur och samordning av lärarresurserna i den lokala skolmiljön. Ett framtida forskningsområde för matriser på gymnasienivå skisseras. / -

This work is designed to monitor developments in the relationship between teacher and student in the school environment, but also outside, from the 1950s until today. The survey was based on four interviews with teachers in the same age, and based on their life stories. Their experiences range from student to novice teachers and a long working life until retirement. In addition, all four children has a parent perspective. The following issues have been focused:                       1.What factors have been crucial in teaching elevrelationens development from the 1950s up     to today?                      2. What positive and negative aspects of this development can be shown? According to the four teachers interviewed were the main external factors during the period the law against physical violence, refurbishment of the classrooms where the teacher's desk is no longer standing on a podium, the reform known as the “you-reform” which  in itself gave a more democratic relationship, and the new research that continuously passed out in schools . These positive aspects of a more open school environment creates better relationships. The downside is  the main focus of increased documentation and the time that the work can claim. They feel that this has meant less focus on pedagogy and teaching and more time for administrative tasks, thus put obstacles in the way of better contact with the student.   Keywords: Democracy, the teacher-student relationships, school environment, development

The purpose of this paper is to show how practicing teachers work to prevent racism. Based on four interviews with teachers at low-, middle- and high schools, where these schools differ in numbers of immigrants and geographical location. Conclusion: None of the four teachers feel that racism is a problem at their school; however, they are confident that some racism is present at their school. The teaching techniques are comparable in all four schools which targets the students’ values, confidence, attitudes and behavior by work how students should treat one and other.

I mitt yrke som lärare ingår det bland annat att driva skolutveckling. Med skolutveckling kan menas att man förändrar sitt arbete utifrån de erfarenheter man gör i sin vardag i skolan. Genom att ifrågasätta sitt yrke hamnar man i en utvecklingsprocess vilken innebär att man utvärderar det man gör, förändrar det man gjorde om det inte var bra, utvärderar igen och förändrar åter och så håller det på. Jag har under de senaste fyra åren haft möjligheten att utbilda mig inom aktionslärande och aktionsforskning vilket handlar just om detta processinriktade sätt. Inom ramen av kursen ingår det att skriva en uppsats och jag valde mitt arbetslag som arena för att se hur jag genom en aktion kunde påverka mina kollegor till ett ökat lärande om sig själva i sina roller som lärare. Syftet med uppsatsen är att dokumentera den lärandeprocess som blivit när vi mer medvetet tar tag i något vi vill förändra och frågeställningen jag har utgått från har varit: Hur utveckla lärares lärande i arbetslaget genom observation och reflektion över varandras undervisning? För att beskriva aktionen på ett kortfattat sätt kan man säga att kollegorna i arbetslaget tillsammans har läst en bok om olika ledarstilar i klassrummet, därefter observerat varandra i klassrummet, sedan har observatör och observerad samtalat om det som hände i klassrummet och slutligen diskuterades det observerade på arbetslagsmöten. De metoder som använts har varit observation, muntlig reflektion och individuell logg. Min roll i arbetet har bestått av att jag dels varit en aktör som observerat och observerats, dels varit yrkesutvecklare som drivit arbetet framåt med bland annat frågor. Det sätt varpå jag ser på lärande tar sin utgångspunkt i Marton, Booth´s (2000) synsätt, vilka inte skiljer på människa och värld. De menar att de hänger ihop och människan ingår därför i en helhet vilken kan brytas upp i delar för att åter sättas ihop i en helhet. Jag ser mitt arbetslag som kopplat till världen på samma sätt. Arbetslaget valde att ur världen plocka fram en fråga om vem jag är i klassrummet, vilket just var upptakten till denna aktion. Genom den empiri - loggboksanteckningar, utvärderingssvar, observationsresultat - som jag skaffat mig under den tid vi utfört aktionen, så har det visat sig att man genom att lära sig använda sig av de två sinnena syn och hörsel lär man sig också att utbyta erfarenheter, att sätta ord på sina erfarenheter, att lära sig om sig själv, att stärka sina kollegors identitet och självkänsla. De konsekvenser vårt lärande har fått i arbetslaget har varit att vi fått en ro bland kollegorna i arbetslaget, att vi blivit bättre på att fokusera på våra möten, att vi har metoder för hur man kan lära sig i sitt yrke och några har även förändrat sitt sätt att planera sin undervisning på.

Syftet med studien är att undersöka hur gymnasieelever tänker kring konfliktsituationer som uppkommer i klassrummet och hur de vill att läraren ska hantera dem. Studien bygger på två utformade scenarion som sexton stycken gymnasieelever i södra Halland diskuterat vid tre olika fokusgruppintervjuer. Scenarierna behandlar två olika situationer dels en fysisk konflikt mellan två elever och dels en verbal konflikt mellan lärare och elev. Resultatet visar att det råder delade meningar kring hur eleverna önskar att lärare ska hantera de två givna konfliktsituationerna, exempelvis gällande när vi ska ingripa samt vilka strategier som kan användas. Vidare visar resultatet att eleverna föredrar att lärare är tydligare med vad som är acceptabelt respektive oacceptabelt beteende i klassrummet. De ansåg dessutom att lärare vid konflikter bär olika ansvar beroende på om den är skolrelaterad eller om konflikten grundar sig i elevernas privatliv. Oavsett vad det är för konflikt ska vi som lärare ta reda på dess egentliga orsak för att på så sätt kunna gå vidare med att försöka lösa konflikten

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka vilka etiska normer som finns i lärares resonemang om vardagens problemlösning och konflikthantering. Vidare syftar studien till att undersöka hur lärare resonerar om sin handlingsberedskap och sitt beslutsfattande samt vilka etiska normer de grundar sina beslut på. Vår datainsamling har skett genom ljudupptagning av halvstrukturerade intervjuer med fem lärare. Lärarna har dagen innan intervjutillfället fått ett fall med olika etiska dilemman som de ombetts att läsa och reflektera kring. Intervjuerna har utgått ifrån fallet, men lärarna har uppmuntrats att relatera till egna erfarenheter av etiskt svåra situationer i läraryrket. Transkriptionerna analyserades och kategoriserades varefter vi upptäckte mönster. I studien identifierar lärare etiska dilemman som svåra situationer att lösa. De uttrycker sällan bakomliggande orsaker till varför de uppfattar situationerna som svåra. I lärarnas resonemang går det att urskilja etiska normer som lärarna tar ställning till men de uttrycker sällan normerna eller dess bakomliggande värden explicit. The purpose of this qualitative study is to examine which ethical norms there are in teachers’ discussions concerning solving of problems and handling of conflicts. Further on, the study aims to examine how teachers discuss their readiness to act and their decision-making, and which ethical values they use to support their decisions. Our accumulation of data was performed with semi structured interviews with five teachers. The day before the interviews, the teachers received a case containing several different dilemmas. The teachers were asked to read and reflect on the case. The interviews all started from the case, but the teachers were encouraged to relate to their own experiences in ethical conflicts in the teaching profession. The interviews were sound recorded transcripted and analysed. In our study, the teachers are identifying ethical dilemmas as difficult situations to solve. They seldom express the cause behind their understanding of the difficulties. One can discern ethical norms in the discussions that the teachers are taking a position on. But they seldom explicitly express norms or their supporting values.

Syftet med föreliggande studie var att få en djupare förståelse för hur några matematiklärare uppfattar elevers prestationer och motivation i ämnet matematik. Syftet ämnar också belysa om lärarna ser några könsskillnader, samt om lärarna behandlar elever annorlunda utifrån dess kön. Yrvalet bestod av fyra matematiklärare, tre kvinnor och en man som hade varit verksammma lärare i minst sju år. En semistrukturerad intervjuform användes med en förbestämd intervjuguide som hade två kategorier: könsskillnader i klassrummet och motivation. Resultatet analyserades med inspiration från fenomenologin. Enligt Skolverket och internationella undersökningar presterar pojkar bättre än flickor, vilket inte överensstämmer med föreliggande studie. Faktorer som kan påverka elevers resultat är t.ex. rädsla för att misslyckas, ansträngning och intresse för matematik. Affekterna intresse och glädje har en stor inverkan då det gäller motivationen och inlärning.

No description available.