Utvecklingsarbetet syftade till att inspirera barnen till skapandeverksamhet genom att utveckla skapandemiljön och synliggöra skapandematerialet i fritidshemmet. Arbetet riktade sig mot barn i förskoleklass samt första klass på ett gemensamt fritidshem. Projektet har grundat sig i metoden aktionsforskning och förstudien genomfördes med observationer och semistrukturerade intervjuer. Nulägesanalysen visade att skapande inte hade någon central del i fritidshemmet, att intresset var relativt svalt och att barnen i stort sett använde sig utav samma skapandematerial, trots den stora tillgången till annat material. Det här bidrog till ett projekt där det befintliga skapandematerialet på fritidshemmet synliggjordes samt utvecklades i form av en ny plats med återbruks- och naturmaterial. Skapandeaktiviteter genomfördes med barnen där olika sorters material plockades fram för att väcka ett intresse till skapande bland barnen. En inspirationspärm skapades där bilder på barnens tidigare kreationer sattes in men även alster vi gjorde tillsammans under projektet, samt bilder på annat som kunde inspirera barnen. Genom hela projektet arbetades det mycket med begreppet fantasi och dess innebörd som utgått från Vygotskij. Resultatet visade att den utvecklade och synliggjorda skapandemiljön främjade ett intresse hos barnen som började skapa allt mer. Även lärarens förhållningssätt till skapande blev en central del för att väcka lusten och inspirationen bland barnen.

Syftet med denna studie var att undersöka inkludering i klassrummet. I synnerhet, vill vi studera lärarens praktiska arbete gentemot elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd samt dess inställning och upplevda förutsättningar för att bedriva det arbetet. Vi ville undersöka hur hela processen ser ut, från att en elev visar tecken på svårigheter och behov av extra anpassningar till att beslut tas om att en elev behöver särskilt stöd. Det vi vill titta närmare på är även svårigheter och hinder som kan komma att uppstå under processens gång samt vilket ansvar läraren har i elevers inlärning. Detta gjordes via intervjuer tillsammans med åtta olika lärare från olika kommuner. Intervjufrågor vi ställde till lärarna delade vi in i olika kategorier som vi kallade för Att upptäcka behovet av anpassning, när behovet är bestämt, Lärarens praktiska arbete och uppföljning. På grund av en tidsbrist som uppstod och ledde till att vi behövde byta metod och strategi, valde vi att göra en förenklad tematisk analys. Detta innebär att vi sammanställde lärarnas svar utifrån dessa kategorier.Resultatet visade att lärarna arbetar aktivt med inkludering i sina klassrum oavsett stöd och behov som eleven behöver. Det visade sig även att vissa lärare saknar tillräckligt med kunskaper om hur man arbetar med elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd. Studien är även kopplad till det sociokulturella perspektivet och Vygotskijs idéer om lärande och utveckling. Vi kom fram till att mycket av det sociokulturella perspektivet och Vygotskijs idéer om lärande och utveckling tillämpas i lärarens praktiska arbete där fokus ligger inkludering, miljö och samspel med andra individer.

I återkommande skolenkäter (Skolenkäten,2020) framkommer att många elever saknar studiero i klassrummet. Studien syftar därför till att undersöka elevernas uppfattningar kring studiero. För att undersöka detta har en fenomenografisk ansats (Marton & Booth, 2000) tillämpats. Tio elever från två klasser i årskurs fem har intervjuats. Elevernas uttalanden ligger till grund för två beskrivningskategorier i studiens utfallsrum. Resultatet tolkades och analyserades utifrån en fenomenografisk analysmetod (Marton & Booth, 2000). I resultatet framgick det att eleverna anser att lärare behöver ha goda ledar- och didaktiska kompetenser för att skapa studiero. Eleverna upplevde en stress när de inte hann med och förstod sina lektionsuppgifter och resultatet visar att elever upplever att de inte får den hjälp som de behöver vilket påverkar studieron i klassrummet.

Abstrakt Syftet med denna studie är att undersöka på hur elever upplever elevinflytande och elevansvar under rasten och hur lärare kan skapa förutsättningar för elevers deltagande i rastverksamheten. Vid den årliga utvärderingen av rastverksamheten vid den skolan där studien har genomförts upptäcktes att elevinflytande och elevansvar inte uppnådde de mål som satts upp. Undersökningen utgörs av en kvantitativ enkätundersökning om elevinflytande och elevansvar under rasten. Sammanlagt deltog 113 elever i undersökningen. Resultatet visar att eleverna upplever de lärarledda rastaktiviteterna som något positivt, men att de inte får påverka innehållet i den grad de önskar. Resultatet visar också att eleverna är intresserade av att ta ett större ansvar när det gäller delaktighet och ledarskap än de tidigare tagit under rasten.

I uppsatsen kommer läsaren att få ta del av hur läraren arbetar för att uppnå kunskapskraven i Lgr11. Vårt syfte med undersökningen är att undersöka hur läraren arbetar för att eleverna ska uppnå kunskapskraven i naturvetenskap för årskurs tre. Vi vill sätta oss in i lärarens situation och hur läraren känner för denna uppgift. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med 12 verksamma lärare i årskurs ett till tre på olika skolor. Huvudresultatet av vår undersökning visar tydligt att flertalet av lärarna som vi intervjuade kände av en osäkerhet inför naturvetenskapsundervisningen. Dessutom visade det sig att samtliga intervjuade lärare använde sig av en mängd olika hjälpmedel och metoder för att kunna variera sin undervisning, främst av utomhuspedagogik samt experiment. Timtalet varierade stort mellan de olika lärarna, allt från endast 30 min till tre timmar i veckan. Sammanfattningsvis efter slutförd undersökning, kan vi se att huvudresultatet är att naturvetenskapen är ett orosmoment för många lärare i grundskolans tidiga årskurser.

Detta examensarbete gjordes i syfte att undersöka hur lågstadielärare ser på begreppen läsförmåga och läsförståelse samt hur de undervisar för att främja elevers utveckling av läsförståelse. Syftet var också att undersöka vilka metoder och strategier lärarna använder för att utveckla lågstadieelevers läsförståelse samt i densamma undersöka huruvida lärarens kunskaper och uppfattning om läsförståelse påverkar elevers utveckling. Vi har genom en enkätundersökning samt intervjuer samlat in det material som ligger till grund för detta arbete. I enkätundersökningen deltog 41 respondenter och i intervjuerna deltog tre informanter. Utifrån de svar som framkommit i enkäten och intervjuerna har vi sammanställt hur de deltagande lärarna arbetar för att främja elevers läsförståelseutveckling, vilka metoder och strategier de använder sig av i sin undervisning samt hur de uppfattar begreppen läsförståelse och läsförmåga. Av våra resultat framgår att lärarna över lag har en samstämmig uppfattning om begreppen läsförmåga och läsförståelse. Deras uppfattning om begreppen stämmer dock inte överens med hur de forskare som studien lutar mot definierar begreppen. I vår analys redogör vi för hur de deltagande lärarna säger sig arbeta för att främja elevers läsförståelseutveckling. Flera av lärarna säger sig använda de metoder och strategier som forskningen framhåller som framgångsrika. Vår teoretiska utgångspunkt blir synlig i många av lärarnas svar om hur de säger sig arbeta. I resultatet blir det dock även tydligt att flera av lärarna inte har tillräckliga kunskaper om vad som påverkar elevers läsförståelseutveckling.

Detta arbete utgår ifrån två frågeställningar som behandlar elevernas motivation ochengagemang för matematikämnet. För att samla in underlag och kunna besvara frågornaanvändes vetenskapliga artiklar som hittades med hjälp av databaserna, Eric via EBSCO,SwePub, Eric via ProQuest och Google Scholar. Forskningen vi samlat in visar på att lärarens relation till eleverna är viktig och vilka metoderman väljer att arbeta med är avgörande för elevernas intresse och förståelse. Vidare har vårstudie visat på att teknik kan underlätta inlärningen av abstrakta delar av matematiken. Utifrånden forskning vi hittat har vi kommit fram till man behöver implementera diverseundervisningsmetoder för att lyckas skapa en matematisk värld i vilken alla kan känna siginkluderade.Utifrån källorna blir det tydligt att lärarens relation till eleverna och ämnet är en nyckelfaktor.Eleverna ser oftast läraren som en förebild och den relationen mellan pedagog och elev påverkaräven intresset för ämnet som läraren undervisar. Det framgår även att en lärare som äruppmuntrande och positivt inställd till ämnet får större engagemang av sina elever. Slutligenbenämns de teknologiska och visualiserade arbetsmetoderna som förslag för att geundervisningen en annan form.

Studiens syfte är att undersöka hur framgångsrika lärare etablerar ett gott ledarskap som leder till ett bra lärandemiljö. Studien utgår från ett kvalitativt synsätt och jag har valt att använda mig av kvalitativa intervjuer. Jag har intervjuat fem grundskolelärare som arbetat mellan 10-43 år i årskurs 7-9. Resultatet redovisar lärarnas uppfattning om vilka de viktigaste redskapen är för att nå ett framgångsrikt ledarskap i klassrummet. Enligt studien präglas ett lyckat ledarskap av lärarens kompetens, tydlig struktur och förmågan att upprätta ordning. Studien visar även på att det är viktigt att etablera bra relationer till eleverna. En god ledare är en rollmodell som förmår hitta innovativa och inspirerande påverkansmöjligheter. Detta är något som befrämjar både det sociala- och det intellektuella mönstret. Korrelationen mellan dessa förmågor är det som anses vara det främsta och grundas på lärarens personlighet och sättet att hantera olika situationer. Det är även dessa faktorer som anses vara de grundläggande verktygen för ett lyckat ledarskap i klassrummet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur man som lärare kan arbeta för att främja motivation hos elever på högstadiet. Lärarens roll, strategier, och teorier ligger till grund för studien. Frågeställningen vi har utgått ifrån är: Hur används ämnet idrott och hälsa för att påverka elevers motivation till att vara fysiskt aktiva? Frågeställningen besvaras genom vetenskapliga artiklar som vi fann genom EBSCO, libsearch och ERC. Vi har enbart använt oss av vetenskapliga studier där syftet var att testa olika strategier och modeller för att se en ökning hos elever att bli mer motiverade. Vår studie har utgått från Self-determination Theory, som behandlar de tre psykologiska basbehoven, inre motivation, yttre motivation och amotivation. Resultatet visade olika perspektiv som är viktiga för att motivera elever. Dessa visar att lärarens roll, undervisningens miljö och elevernas tre psykologiska basbehov är viktiga byggstenar för att främja motivationen hos elever.

Syftet med studien är att undersöka utländska lärares upplevelse av professionella och kulturella utmaningar och möjligheter de möter som lärare i Sverige. För att besvara studiens syfte formulerades följande frågeställningar:  ●      Vilka professionella utmaningar och möjligheter möter utländska lärare i den svenska skolan?  ●      Vilka kulturella utmaningar och möjligheter möter utländska lärare i den svenska skolan?    En kvalitativ forskningsmetod följdes där sju semistrukturerade intervjuer genomfördes med verksamma legitimerade lärare som valdes genom kriteriebaserat urval. Studien indikerar att de största professionella utmaningarna för lärare är språkbarriärer, svårigheter att tolka styrdokument, hantering av digitala verktyg och diskriminering. För att tackla dessa utmaningar och åstadkomma en förändring krävs det mer ansträngning från lärarna. Att ha stöd från kollegor och delta i kollegialt lärande kan också hjälpa lärare att utveckla en bättre förståelse för det svenska skolsystemet. När det gäller de kulturella utmaningarna visar studien att lärarna behövde skapa en ny läraridentitet samt andra typer av relationer till elever än vad de brukade ha i hemlandet. Skapandet av sociala relationer utgör också en utmaning för lärarna i den svenska skolan. Trots detta, så påverkar det, att jobba som lärare i Sverige, lärarnas tänkesätt positivt och det skapar en ny förståelse av utbildning och lärande.  Studiens resultat stämmer väl överens med andra forskningsarbete och verk inom samma område.