Dewey och Piaget menade att undervisningen måste organiseras så att eleven står i centrum. Elevens intressen och behov måste få styra innehållet i undervisningen. Problemlösning, individualisering, undersökande arbetssätt och medbestämmande var saker de förespråkade. Det tematiska arbetssättet är ett försök att organisera undervisningen utifrån en ämnesövergripande rubrik istället för att utgå från de klassiska ämnena. I mitt examensarbete har jag gjort ett försök att beskriva hur man inom ett arbetslag på en skola arbetat med tema, vilka problem man haft, vilka de stora skillnaderna mellan tema och traditionell undervisning är och vilka kunskaper man når. Först sammanfattar jag några av de viktigaste tankarna i Dewey och Piagets teorier och sedan presenterar jag resultatet av mina fem lärarintervjuer i form av en kategorisering.

Enligt våra styrdokument ska elever ha baskunskap i matematik för att hantera situationer i närmiljön, förstå grundläggande matematiska begrepp och kunna använda logiska resonemang. Syftet med uppsatsen är att undersöka elevers uppfattning om när, hur och varför de använder matematik. Observationer och halvstrukturerade intervjuer med elever i år 2 undersöker vad matematik är för elever, om elever vet varför man ska lära sig matematik och slutligen när använder elever matematik? Intervjuer med pedagoger undersöker om det finns något samband mellan undervisning och arbetssätt och elevernas förhållningssätt till matematik. Resultat visar att, förutom på lektionerna så använder eleverna matematik som ett redskap för att få svar på sina frågor. Ibland använder de matematik genom sina jämförelser och iakttagelser utan att vara medvetna om det. Läraren kan hjälpa elever att överbrygga skolans formella matematik med sina informella kunskaper som har sin grund i egna upplevelser och erfarenheter. Matematik är mycket mer än multiplikationstabell och olika uträkningar och utvecklas genom matematiska aktiviteter vilka uppstår när handling och tänkande förenas.

Studien har en hermeneutisk ansats och behandlar hur relationen mellan lärare och elev påverkar inlärnings- och utvecklingsmiljön. Problemområdet belyses ur tre perspektiv; elevens, lärarens och författarnas. En metodtriangulering bestående av två lärarintervjuer, elevenkäter till samtliga elever i dessa lärares klasser samt videofilmade observationer i båda klasserna har använts. Resultaten redovisas både kvalitativt och kvantitativt.   Resultaten visar att relationen är viktig för inlärnings- och utvecklingsmiljön och speciellt viktig är kommunikation, feedback och trivsel. I studien möter vi medvetna lärare med olika lärarstilar, men med elevernas bästa för ögonen. De visar också att de brottas med dilemman kring läroplanens intentioner om den goda lärmiljön med demokratiska värden och kursplanernas uppnåendemål. Slutsatsen är att lärare betyder mycket för eleverna. Tydlig kommunikation och bekräftelse där läraren är säker att budskapet når fram och inte misstolkas är viktigt för inlärningen. Diskussioner kring pedagogisk filosofi, relationens möjligheter och svårigheter samt kommunikationens betydelse och fallgropar kan öka medvetenheten och förståelsen för lärarrollen och elevernas utvecklings- och inlärningsmiljö.

Denna uppsats syftar till att undersöka fem lärarstudenters attityder till ämnet utbildningsvetenskap och deras upplevelser av vad som kan förändras för att förbättra detta ämne eller om de anser att ingenting behöver förändras inom ämnet utbildningsvetenskap. Detta med anledning av att högskoleverket tidigare har utrett ämnet utbildningsvetenskap, där de gett förslag till åtgärder på de moment där utbildningen tycks vara ofullkomlig. Vi vill se om våra intervjuade studenter verkar mer tillfreds efter högskoleverkets förslag på revideringar (HSV, 2008) som gjorts på de högskolor som inte uppnått fullgoda resultat inom ämnet utbildningsvetenskap. Vi har valt att inte specifikt inrikta oss på just den undersökta högskolans förslag från högskoleverket gällandes revideringar, utan valt teman som innefattar de moment som tycks vara vanligast förekommande att högskoleverket försöker förbättra. Arbetet ger en översikt över tidigare utredningar gjorda av bland annat högskoleverket, men även andra rapporter som innefattar de teman vi valt att inrikta oss på i detta arbete. Våra frågeställningar har uppkommit utifrån dessa teman, vilka vi tror kan bli betydelsefulla för våra valda intervjupersoners attityder och uppfattningar kring ämnet utbildningsvetenskap. Dessa tidigare utredningar och rapporter kommer att ligga till grund för vår jämförelse och diskussion kring intervjupersonernas resonemang kring ämnet utbildningsvetenskap. Vi har utfört kvalitativa intervjuer med fem studenter på en lärarutbildning, alla studerandes på lärarutbildningen på Högskolan i Halmstad. I resultatet framkom det att studenternas attityder och upplevelser stämde ganska väl överens med vad högskoleverket (2003, 2005 & 2008) tidigare kommit fram till i sina gjorda undersökningar. Det vill säga att det fanns ett visst samband mellan de moment av utbildningen som högskoleverket valt att revidera, då de inte varit helt tillfreds med dessa moment, och våra undersökta studenters upplevelser av hur de uppfattat dessa moment under sin egen utbildning.  Det gavs däremot många bra förslag och alternativ på hur utbildningen kunde göras bättre, utifrån våra intervjuade studenters erfarenheter och perspektiv.

<p>Syftet med denna studie är att studera varför några lärarstudenter vill bli lärare och att undersöka om de är beredda på de olika krav som ställs på lärare idag. </p><p>Studien inleds med en litteraturgenomgång där olika teorier, vilka bland annat behandlar vilka krav och förväntningar som finns på lärare idag, presenteras. Därefter följer en redovisning av åtta intervjuer vilka genomförts med studerande vid lärarutbildningen i Linköping. </p><p>I den efterföljande diskussionen har frågeställningarna nedan utgjort grund för jämförelsen mellan de empiriska resultaten och teorin. </p><p>- Varför väljer studenter att studera på lärarutbildningen och vilka förväntningar har de på den? </p><p>- Vad tror studenterna att det innebär att vara lärare? </p><p>- Överensstämmer studenternas förväntningar på läraryrket med de krav från samhälle och föräldrar som ställs på lärare idag?</p><p>I det avslutande kapitlet går att läsa vilka slutsatser som kan dras av studien. Det framgår bland annat att anledningen till att studenterna vill bli lärare är individuell, men att det ändå går att dela in anledningarna i följande kategorier: människor, ämne, skolmiljö och tidigare lärare.</p>

<p>Läraren har idag många olika roller i sitt yrke. Bland dessa är lärarens ledarskap en mycket viktig del. Det övergripande syftet med detta arbete är att försöka ta reda på vad olika lärare har för syn på ledarrollen i klassrummet.</p><p>Arbetet består av en litteraturstudie och en empirisk studie i form av kvalitativa intervjuer med fyra stycken lärare. I litteraturstudien presenteras några definitioner av begreppet ledarskap samt några olika sätt att se på ledarskapsprofiler: klassiska ledarstilar med motpolskaraktärer, ledarstilar ur ett psykoanalytiskt perspektiv och det situationsanpassade ledarskapet. </p><p>Resultaten visar på att de intervjuade lärarna anser att tryggheten och lugnet är det viktigaste att inbringa i klassrummet. Detta beror till stor del på deras ledarroll. För att nå detta använder sig lärarna av ett situationsanpassat ledarskap.</p>

<p>Detta är en ”reseskildring”. Berättelsen handlar om min utveckling till pedagogisk process-hjälpare och lärarutbildare. Textarten är Husserlskt egologisk och pragmatisk. Min didaktik och roll som lärare har sitt rotsystem bl.a. i några skolforskningsprojekt. Det började med en forskarroll som deltagande observatör, en god grund för att bli en reflekterande praktiker; en observerande deltagare. I andra projekt var min roll aktionsforskarens, en god jordmån för läraren som handledare. Jag funderar över empati och makt, om vår skola som vår största friskvårdsinrättning. Jag förvånas över att lärares examensarbeten inte oftare bottnar i just den reflekterande praktikerns perspektiv, att den subjektivt levda lärarerfarenheten ännu inte kommer till uttryck i berättande texter. Det känns viktigt att studenternas röster blir synliga. Mina lärarstudenter saknar sådana texter, säjer dom. Därför skrev jag.</p>

<p>Enligt våra styrdokument ska elever ha baskunskap i matematik för att hantera situationer i närmiljön, förstå grundläggande matematiska begrepp och kunna använda logiska resonemang.</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka elevers uppfattning om när, hur och varför de använder matematik. Observationer och halvstrukturerade intervjuer med elever i år 2 undersöker vad matematik är för elever, om elever vet varför man ska lära sig matematik och slutligen när använder elever matematik? Intervjuer med pedagoger undersöker om det finns något samband mellan undervisning och arbetssätt och elevernas förhållningssätt till matematik.</p><p>Resultat visar att, förutom på lektionerna så använder eleverna matematik som ett redskap för att få svar på sina frågor. Ibland använder de matematik genom sina jämförelser och iakttagelser utan att vara medvetna om det. Läraren kan hjälpa elever att överbrygga skolans formella matematik med sina informella kunskaper som har sin grund i egna upplevelser och erfarenheter. Matematik är mycket mer än multiplikationstabell och olika uträkningar och utvecklas genom matematiska aktiviteter vilka uppstår när handling och tänkande förenas.</p>

<p>Studien har en hermeneutisk ansats och behandlar hur relationen mellan lärare och elev påverkar inlärnings- och utvecklingsmiljön. Problemområdet belyses ur tre perspektiv; elevens, lärarens och författarnas. En metodtriangulering bestående av två lärarintervjuer, elevenkäter till samtliga elever i dessa lärares klasser samt videofilmade observationer i båda klasserna har använts. Resultaten redovisas både kvalitativt och kvantitativt.  </p><p>Resultaten visar att relationen är viktig för inlärnings- och utvecklingsmiljön och speciellt viktig är kommunikation, feedback och trivsel. I studien möter vi medvetna lärare med olika lärarstilar, men med elevernas bästa för ögonen. De visar också att de brottas med dilemman kring läroplanens intentioner om den goda lärmiljön med demokratiska värden och kursplanernas uppnåendemål.</p><p>Slutsatsen är att lärare betyder mycket för eleverna. Tydlig kommunikation och bekräftelse där läraren är säker att budskapet når fram och inte misstolkas är viktigt för inlärningen.</p><p>Diskussioner kring pedagogisk filosofi, relationens möjligheter och svårigheter samt kommunikationens betydelse och fallgropar kan öka medvetenheten och förståelsen för lärarrollen och elevernas utvecklings- och inlärningsmiljö.</p>

The aim of this study was to examine how the interviewed primary teachers in two schools situated in the Stockholm area understand themselves as teachers in relation to their image of the good teacher. The research questions were:  How do the informants discuss their image of the good teacher?  How do the informants describe their own role as a teacher? A qualitative method, by interviews made with four primary teachers, was used to collect data for the examination. The results from the interviews were analyzed and discussed from the theories and earlier research concerning the role of the teacher and what they describe as the good teacher. The theoretical connection of this study was based on the theories of Vygotsky, Piaget, Bruner, Dewey, Dreikurs, Kounin and Glasser concerning the relationship between the role of the teacher and learning. The conclusions of this study was that the four primary teacher’s image of the good teacher match their description of their own role as a teacher, and so does the most of the earlier research on the subject. Teachers must possess a broad competence and contiously control a lot. I believe that teachers’ personal characteristics in some cases can affect the quality of teaching and the pupils’ learning but I think that it is primarily the teacher’s attitude to their professional role and the teaching quality in itself that contributes to learning. An extrovert or humble teacher is not necessarily a better teacher than those who do not have these characteristics, but who carries on a teaching marked by orderliness and commitment. I do not think there is a definitive link between a teaching that contributes to learning and the personal characteristics that are often associated with the good teacher.