SammanfattningPhilip Jonsson(2012) ” Vilka likheter finns mellan Janusz Korczak och Lgr 11”Malmö högskola: LärarutbildningenUppsatsen är en jämförelse mellan Janusz Korczak och dagens läroplan från 2011. Uppsatsens resultat är att det finns likheter mellan Janusz Korczaks pedagogik och läroplanen för 2011. Här har jag valt att fokusera på tre huvudpunkter: Pedagogik, demokrati och uppfostran. Janusz Korczak strävade efter att engagera barn i samtal, tro på de och ge barnen möjligheter till att tro på sig själva och utvecklas. Läroplanen och Korczak har gemensamma drag så som att läroplanen bygger på en demokratisk grund, den vilar på starka grunder så som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. Korczak strävade efter rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Uppsatsen grundar sig i en litterär undersökning där jag via Korczaks böcker och vetenskapliga uppsatser söker efter likheter mellan Korczaks tankar och dagens läroplan. Uppsatsen kommer att redogöra för den litteratur som Korczak har skrivit, de böcker som handlar om hans liv och verk. Under arbetet med studien kom jag fram till att Korczak och grundskolans värdegrund har väldigt många likheter, hans grundtankar var att barnen skulle få en så stor referensram som möjligt. Han ville att barnen skulle få möjligheter i vardagen så som de ville leva den. Nyckelord: Janusz Korczak, Lgr11, lärarroll, pedagog, värdegrund.

Fokuset med denna studie är hur kooperativt lärande som metod utvecklar elevers muntliga språkförmåga. Syftet med vår studie är att undersöka och redogöra för hur lärare använder kooperativt lärande som metod för att utveckla elevers muntliga språkförmåga. Detta med frågeställningar som inriktar sig mot den muntliga språkförmågan samt mot möjligheter och begränsningar med metoden. I det kooperativa lärandet är interaktion ett centralt begrepp och därför är det, tillsammans med det sociokulturella perspektivet och den muntliga språkförmåga, tre grundbegrepp som genomsyrar studien. Studien bygger på en kvalitativ metod där en enkätundersökning gjordes på internet som vi sedan gjorde en tematisk analys av. Resultatet i studien visar att lärarna belyser att elever utvecklar flera muntliga språkförmågor genom interaktionerna i det kooperativa lärandet. En betydelsefull faktor i det kooperativa lärandet för att utveckla elevernas muntliga språkförmåga är läraren vilket resultatet visar. Denna studie visar på att samtliga lärare är överens om att många möjligheter för att främja elevers muntliga språkförmåga genom kooperativt lärande såsom muntligt berättande, samtalande, argumenterande med mera finns.

Syftet med denna uppsats var att undersöka huruvida lärarutbildningen i Malmö förbereder lärarstudenter inför det framtida arbetet med språkutveckling. För att uppnå detta syfte och få svar på våra frågeställningar använde vi oss av en kvalitativ, hermeneutisk textanalys av Lgr11:s kursplaner i svenska och svenska som andraspråk. Som grund för analysen använde vi oss av en mall bestående av tre frågor baserade på den kunskapssyn och de arbetssätt vi bär med oss från lärarutbildningen, vilka vi redogör i den teoretiska bakgrunden och inledningsvis i analysavsnittet. Vår undersökning visade att vi i flera avseenden, exempelvis gällande arbete med skönlitteratur, getts förutsättningar att utveckla den kunskap och de verktyg som krävs för att arbeta språkutvecklande i dagens skola. Undersökningen har dock även visat att det finns punkter under det centrala innehållet i Lgr11 som utbildningen inte behandlat i större utsträckning och i vissa fall inte alls, de flesta kopplade till språkets struktur och grammatik.

Thimgren, Pia (2008) Handledningens betydelse för lärarrollen Lärares upplevelse av hur handledningen gör skillnad för eleverna (Guidance as a tool for the teacher professionTeachers’ experience of how the guidance makes sense for the pupils)Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Vi pratar om handledning i skolan men vem är den egentligen bra för? Mitt syfte i detta arbete är att studera om lärare upplever att handledningen de fått ta del av har betydelse för hur de bemöter eleverna i klassrummet. Mitt underliggande syfte är att studera om handledning kan vara en möjlighet för kompetensutveckling och personlig utveckling vilket kan bidra till utveckling för verksamheten. Arbetet utgår från ett hermeneutiskt vetenskapligt förhållningssätt. Jag har använt mig av kvalitativ forskningsmetod och gjort tio ostrukturerade intervjuer med lärare i skolan. De tio lärarna som ingår i studien har alla deltagit i någon form av handledning. Resultatet redovisar jag i två moment; temaområden och huvudteman. De sex olika temaområdena är: handledning, individ-, grupp- och organisationsperspektiv, handledarens roll, farhågor i handledning frågeställningar och lärarrollen. Huvudteman har rubrikerna: bemötande och handledarens kompetens. Resultatet i studien visar att lärarna upplever att det är betydelsefullt att få reflektera och få utbyte av andras erfarenheter i handledning och att detta påverkar och gör en skillnad i sättet att bemöta eleverna. Lärarna upplever att kunskapen om eleven ökar genom att de vid handledningstillfällena får ta del av andras erfarenhet av eleven. Vidare visar resultatet att handledarens kompetens påverkar handledningens resultat som även kan påverka lärares sätt att skapa relation och att bemöta i klassrummet. Ett annat resultat är att handledningen upplevs vara en möjlighet för personlig utveckling som i sin tur kan bidra till skolutveckling.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilken läraridentitet som konstrueras i ett material som har en central roll på Malmö högskolas lärarutbildningar. Materialet heter På väg mot läraryrket och ligger till grund för bedömningen av lärarstudenter vid den verksamhetsförlagda delen av utbildningen. I och med att dokumentet ligger till grund för bedömningen av lärarstudenter är det maktutövande och påverkar studenternas läraridentitets konstruktion. Därför är det viktigt att undersöka vilken läraridentitet som konstrueras i materialet. Metoden som används för att undersöka dokumentet är diskursanalys, som även används som teoretiskt ramverk. Resultaten presenteras utifrån analogikedjor för att ringa in diskursen som analyseras tematiskt. Slutsatsen är att läraridentitet inte direkt konstrueras i dokumentet, snarare att materialet bidrar till och påverkar lärarstudenters identitetskonstruktion. Det som även konstrueras i materialet På väg mot läraryrket är en lärarroll vilket identifieras som ett problem eftersom det skapar en idealiserad bild av läraren och lärarstudenten som grundas i normer och strukturer som finns i Malmö högskolas diskurs.

Syftet med detta arbete är att genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer undersöka hur fem lärare i samhällskunskap på två gymnasieskolor med väldigt olika karaktär, en lågstatusskola med yrkesutbildningar och en högstatusskola med enbart studieförberedande utbildningar, upplever att deras arbetsplats påverkar deras läraridentitet, samt hur arbetsplatsen villkorar deras lärarroll.Resultatet av intervjuerna har sedan analyserats och tolkats utifrån tidigare forskning och teorier, däribland George Herbert Meads teori om socialisation, Andy Hargreaves forskning kring lärarkulturer och Eva Rhöses forskning kring läraridentitet och lärarroller. Resultatet visar att med olika sorters elevsammansättning kommer olika utmaningar, vilket beroende på skola, formar lärarrollen och läraridentiteten åt olika håll. Medan lärare på en lågstatusskola som en konsekvens av eleverna på skolan skapar en organisk samarbetskultur där deras privata personligheter kommer mer fram upplever lärarna på en högstatusskola att deras individuella frihet är större. Dessa upplevde samtidigt att de stod relativt ensamma, utan stöd. Vilket å ena sidan skulle kunna begränsa den individuella utvecklingen, då våra identiteter formas utifrån kommunikationen med andra, men å andra sidan ger större möjlighet till egen reflektion och mer självständig utveckling.I slutdiskussionen påpekar jag att en optimal situation för mina informanters individuella utveckling och välbefinnande troligtvis skulle vara en skola med mindre segregation och bredare elevsammansättning.

The aim of this study is to examine how teachers at lower secondary level schools in the swedish school system interpret their role as teachers against the background of what media and reseachers call a neoliberalized school. Since the 1990s the swedish school system has adapted a decentralized and free market governing logic. Following this change is critique of its concequences on the school, the teaching and the students which is covered by both researchers and media. The neoliberalization of the school system is well explored with a predominant placement at a macro level portraying the school’s diversification at a system level that focuses on the principles and intentions behind the schools change and their consequences. The teachers are researched in some articles but often from an outside perspective instead of an inside perspective with the teachers’ own reflections. In this study the teachers’ own reflections on the effect of neoliberalized school on their roles as teachers are studied aswell as the relationship between the professional role and the private role and if and how they perceive the affect of neoliberalism on both the professional and the private role. This was conducted through semistructured interviews with five lower secondary school teachers in the medium sized city Växjö in Sweden. The results show that the respondents does not feel affected in their teacher role by neoliberal values of the system but they reflect on the theoretical differences between private and municipal schools and material consequences on the professional practice.

Detta är en ”reseskildring”. Berättelsen handlar om min utveckling till pedagogisk process-hjälpare och lärarutbildare. Textarten är Husserlskt egologisk och pragmatisk. Min didaktik och roll som lärare har sitt rotsystem bl.a. i några skolforskningsprojekt. Det började med en forskarroll som deltagande observatör, en god grund för att bli en reflekterande praktiker; en observerande deltagare. I andra projekt var min roll aktionsforskarens, en god jordmån för läraren som handledare. Jag funderar över empati och makt, om vår skola som vår största friskvårdsinrättning. Jag förvånas över att lärares examensarbeten inte oftare bottnar i just den reflekterande praktikerns perspektiv, att den subjektivt levda lärarerfarenheten ännu inte kommer till uttryck i berättande texter. Det känns viktigt att studenternas röster blir synliga. Mina lärarstudenter saknar sådana texter, säjer dom. Därför skrev jag.

<p>I denna uppsats har jag undersökt SFI-lärares inställning till hur man bör beröra ämnet homosexualitet i SFI-undervisningen, genom att analysera lärares svar i 22 enkäter och tre intervjuer. Jag har också gjort en analys av läromedel där jag har undersökt hur hetero- och homosexuella relationer representeras i tre olika böcker avsedda för SFI-undervisning. Syftet har varit att se hur väl litteraturen och lärarnas inställning stämmer överens med de formuleringar som står i läroplaner och kursplaner om tolerans och bekämpning av tendenser till trakasserier, att sätta dem i relation till queerteoretiska resonemang samt att synliggöra ett eventuellt osynliggörande av homosexuella kursdeltagare.</p><p>I litteraturen hittas hundratals exempel på representation av heterosexualitet, men ingen representation av homosexuella relationer. Inte heller berörs ämnet i de kapitel som rör familjekonstellationer, sexualitet eller politik. I analysen av enkäter och intervjuer framgår att de flesta av lärarna som ingår i undersökningen, tycker att man bör diskutera, eller prata om homosexualitet i klassrummet. Vissa hänvisar till att man bör redovisa för den svenska synen på homosexualitet och förklara svenska lagar och normer. Andra hänvisar till att man måste sprida tolerans, acceptans och värna om mänskliga rättigheter. De allra flesta har i sina resonemang de heterosexuella eleverna i fokus; de som antingen ska respekteras för sina åsikter, lära sig att respektera homosexuella eller lära sig om svenska lagar som rör homosexualitet. Endast ett litet fåtal lärare berör i sina svar tanken på de homosexuella eleverna, och i endast en enkät och en intervju tar informanterna spontant upp aspekten att elever kan vara homosexuella utan att det på något vis märks. Många lärare uppger att de tar upp homosexualitet när de diskuterar områden som familj och diskriminering, vilket visar på en ambition att förmedla homosexualitet som en naturlig och integrerad del av samhället.</p><p>I queer- och homosexualitetsforskningen påvisas ofta hur heterosexualiteten som exkluderande norm leder till sämre mående hos de människor som avviker från normen. Heteronormativitet leder till en blindhet inför möjligheten att vem som helst i vår närhet kan vara bi- eller homosexuell, och en brist på medvetenhet om hur man själv reproducerar denna exkluderande norm i sitt dagliga liv. I analysen av enkäter och intervjuer framkommer att många lärare har en ambition att sprida en tolerant och accepterande syn på homosexualitet. Åsikterna om hur och varför detta bör göras skiljer sig dock åt, och förståelsen för de homosexuella elevernas situation lyser ofta med sin frånvaro.</p><p>I analysen kan vi se hur acceptans av homosexualitet ofta beskrivs som ”svenska värderingar” vilket skapar gränser mellan ”de intoleranta invandrarna” och ”de toleranta svenskarna” och försvårar en nyansering av kulturer. Samtidigt finns en tendens att tala om homosexuella som om de varken vore en del av ”den svenska, toleranta kulturen” eller ”de utländska, ofta intoleranta kulturerna”, utan en helt egen, främmande kategori som vi andra kan vara toleranta eller intoleranta inför. Lösningarna på dessa dilemman skulle kunna vara en uppluckring av kategorier, kombinerat med en djupare förståelse för homosexuellas situation och heteronormativitetens innebörd.</p>

The aim of this study is to identify and analyse how different communicative acts are used in the teaching of reading comprehension in grade 3. The study is based on five video recordings of the teaching of reading comprehension with a teacher using the common Swedish teaching model known as “läsfixare”. The empirical data have been analysed through systematic studies and interpreted on the basis of six different speech acts with the aid of a recording schema in the form of a checklist. The theory that is the premise for this study is chiefly based on Searle’s research (1979) on different communicative speech acts, but also on Vargas’s research (2013) on the use of speech acts in the classroom. The study shows that the teacher uses all six speech acts: instruct, request, confirm, exemplify, apply and explain. These are chiefly used in combination with each other and reinforced with the aid of body language. The study also shows the relationship between the function of the speech acts in teaching and the choice of “läsfixare” figures. Through increased awareness of the use of speech acts, teachers can be more effective in their teaching of reading comprehension and develop pupils’ reading comprehension.