The purpose of this study was to use qualitative interviews with students at Södertörn University to find out what drives the men who begin to study for preschool teachers, how they are treated and how they are influenced by others. I also wanted to find out what the informants believe is the cause to why so few men apply to the program and what they think need to happen to change this.This is a qualitative study based on the selected students' experiences. In order to get different perspectives, I chose to interview three students and former students. One of them chose to terminate their studies after half the time, the second is at the end of the program and the third graduated a couple of years ago and has been working for a while.I originated in the theory of ethical concepts of gender, gender contract, "token" and hegemonic masculinity. Previous research addresses that the perception of men in pre-schools can look very different. Some think there is a need for men in pre-schools to implement typical male activities in an otherwise female-coded environment. Other thinks that men should show that you can expand gender roles. Men in pre-schools may also be suspected of or subjected to rumors of pedophilia. Some people think that men should not take care of children. Meanwhile, the male role is changing and it begins to be seen as more natural that men can work with children. However, more targeted campaigns are needed to attract more men to the profession.Even the informants agree on the need for information and targeted campaigns to attract more men. They think that the profession is well suited for men. However they may feel a bit lonely sometimes because they are a minority and feel a bit singled out. They point out that people think very differently about men in pre-schools which affect how they are treated. Therefore, they find it important to discuss the various ideas and prejudices that exist to learn to deal with and respond to them. Both research and the informants show that men's roles are changing and that it begins to be seen as more natural for men to take care of children. However, it is a process and it takes different lengths of time. Therefore, there is some confusion. A male pre-school teacher may see himself as a leader and representative of the new male role.

<p>Att det finns ett problem med att göra religionsundervisningen intressant i skolan idag kan säkert många hålla med om, och syftet med uppsatsen har varit att ta reda på hur bönen kan påverka människor, för att kunna använda den informationen på ett intressent sätt i religionsundervisningen i skolan. För att svara på uppsatsens frågor används den kvalitativa fenomenologiska metoden, den innebär att undersökaren fokuserar på hur någonting uppfattas vara och inte hur det faktiskt är. Genom intervjuer av troende kristna har jag tittat närmare på olika bönesätt, och de strukturer som finns kring bön samt vilken mening bönen har för den som ber. Att använda sig av bönkunskaper i religionsundervisningen möjliggör intressanta diskussioner, men även ge en förståelse av bönens betydelser för personer som praktisera bön och ett sätt att möjligen göra religionsundervisningen i skolan intressantare. Eftersom uppsatsen ska kunna användas i planering av religionsundervisning visa jag också ett psykologiskt och sociologiskt perspektiv för att undervisningen i skolan ska vila på vetenskapliga grunder.</p>

April 28th 2010 the Swedish parliament decided that the combined teacher exam will be divided into four parts. This means that the education for preschool teachers and primary school teachers will have to be separated and future teachers will have to decide before their studies what ages they want to work with. To investigate if this could affect the quality of the choice I have interviewed 5 new teachers from the combined teachers program about what ages they wanted to teach before they began to study and what ages they wanted to teach after completed studies. I did this to see whether the choice was influenced by the educations or not. It turned out that all 5 had an idea of what ages they wanted to teach in before they began the educations and only one of my interviewees changed her mind during the studies. The others felt that their choice was confirmed during the educations. It was mainly during the practical training that they received an idea of what it was like to work as a teacher. Four of them received a positive image of what it was like to work in preschool, while several of them said they got negative experiences from primary school. This could be one of the reasons why four of the five interviewees work in preschool today. The person who changed her mind changed from wanting to work in primary to wanting to work in preschool after the practical training. The interviewees chose the profession that they perceived filled their need of affection, appreciation and acknowledgement. They also thought that the profession they opted out seemed more difficult than the profession they have today. They identified themselves no more or less with any career before they began the studies and feel today that they can only identify with the profession they want, which in all except one case, is the profession they’ve got. The idea of what teachers are like changed during the studies and became more positive and reality based. All interviewees got more knowledge about teachers and their work during the studies and had a better understanding to base their decision on after completed studies.

No description available.

Vårt syfte med studien är att undersöka och jämföra nyutbildade lärares reflektioneroch upplevelser under deras första tid i yrket. Studien är kvalitativ och inspirerad av fenomenografisk forskning där vi har intervjuat åtta lärare iförskolan och skolan.Resultatet visar att flertalet av lärarna upplevde att de fick en bra yrkesstart och ett bra bemötande av personalen på arbetsplatsen, och att de hade ett bra samarbete med mentorn. Det framkom också hur lärarna socialiserades in i yrket beträffande allt från lärarkontakt till föräldrakontakt och att lärarna hade olika förväntningar gällande läraryrket och lärarrollen. Det som framkom tydligast i vår studie var VFU­praktikens starka betydelse och besvikelsen över utbildningens brister.

Syftet med arbetet är att undersöka musiklärares syn på huruvida deras val av specialiseringar under studietiden var adekvata för deras nuvarande yrkesroll. Den kvalitativa forskningsintervjun har använts som metod och informanterna består av fyra före detta studenter från musikhögskolan Ingesund som arbetar som verksamma musiklärare. I min teoretiska utgångspunkt har jag valt att fokusera på musikeridentitet och läraridentitet. Resultatet av studien visar att informanterna valde sina inriktningar framförallt på grund av det egna musicerandet, men också för att få behörighet att undervisa i ämnet. Det framkommer också att läraryrket är mer än bara lärande och konflikthantering, och att samtal med elever och mentorskap har nästan lika stor del som lärandet. Det som informanterna har lärt sig mest av under sin utbildning till musiklärare är praktiken. / The purpose of this study is to examine music teachers’ opinion concerning the wholesomeness of their choices of second majors compared to their current professional role. The method used is the qualitative research interview and the informants consist of four previous students from Ingesund School of Music, who works as music teachers. This study has its theoretical base on music identities and teacher identities. The result of the study shows that the informants choose their second majors mostly because of their own musical benefit, but also to get the competence to teach in that particular subject. It is also apparent that the teaching profession is more than just teaching and solving conflicts, and that talking with students and functioning as a mentor, is almost as important as the teaching itself. What the informants have gathered the most knowledge from during their training as music teachers is the practical experience as a teacher.

Syftet med denna undersökning är att undersöka blivande idrottslärares erfarenheter av och smak för natur och friluftsliv och hur det kommer till uttryck i deras föreställningar om natur och friluftsliv i utbildningen och skolämnet idrott och hälsa. I studien, som har en kvalitativ ansats, har använts ostrukturerade intervjuer i fokusgrupper. Resultatet är analyserat med hjälp av Bourdieus teorier och begrepp om fält, kapital, habitus och smak. Resultatet visar att respondenterna i denna studie har erfarenhet av friluftsliv av det enkla slaget. När de börjar sin lärarutbildning i friluftsliv uppstår en krock i mötet mellan respondenternas habitus med enkelt friluftsliv i närmiljön och lärarutbildningens ”spelregler” där vana och erfarenheter av mer exklusivt friluftsliv erkänns värde. Smak eller avsmak för friluftsliv förstärks under utbildningen. Respondenterna upplever också en problematik med tolkning av begreppen natur och friluftsliv som är mångfasetterade. Natur beskrivs som å ena sidan orörd vildmark och å andra sidan som en park i staden. En aktivitet betraktas som friluftsliv i ett sammanhang och samma aktivitet betraktas som idrott i ett annat.  Resultatet visar också på en samsyn hos respondenterna vad gäller hur undervisning i friluftsliv inom ämnet idrott och hälsa ska genomföras i framtidens skola. Intresse eller smak för friluftsliv är enligt respondenterna en förutsättning för att kunna undervisa på ett professionellt sätt. Det räcker inte med att vara kompetent didaktiskt och färdighetsmässigt och en viktig aspekt för respondenterna är också att följa styrdokumentens intentioner vad gäller friluftsliv. / The purpose of this study is to investigate the prospective PE teachers' experiences of and taste for nature and outdoor life, how it is reflected in their beliefs about nature and outdoor activities in education and school physical education. The method of the study, which has a qualitative approach, has been unstructured interviews and focus groups. The results are analyzed with the help of Bourdieu's theories and concepts of field, capital, habitus and taste. The result shows that the respondents in this study have had experiences of outdoor activities that are of a simple nature. When they start their teacher training in outdoor activities, there is a collision between the respondents' habitus with simple outdoor life in their local environment and the teacher training "game rules" where the experience of more upscale and advanced outdoor activities are recognized and valued. Taste or distaste for outdoor activities is amplified during training. Respondents also experience problems with the interpretation of the concepts of nature and outdoor activities that are multifaceted. Nature is described on the one hand as untouched wilderness and on the other hand as a park in the city. An activity is considered an outdoor activity in one context and the same activity is regarded as a sport in another context. The results also show a consensus among respondents when regarding the teaching of outdoor activities in physical education and how it should be implemented in the future of the school. Interest in or a taste for outdoor activities, according to respondents, is essential to teach in a professional manner. It is not enough to only have a didactic skill but an important aspect for the respondents are also the ability to follow the policy documents’ intentions with regard to outdoor recreation.

No description available.

Mitt syfte med studien var att ta reda på lärares uppfattningar gällande ämnet svenska som andraspråk på utvalda lärosäten. l litteraturdelen bearbetas det flerspråkiga perspektivet genom nationell och internationell forskning och styrdokumenten. Jag valde en kvalitativ ansats och telefonintervju som metod. Fem lärare med en gedigen kompetens i mångfaldsfrågor deltar i studien. Resultatet visar att ämnet svenska som andraspråk fortfarande behövs som ett eget ämne. Svenska som andraspråk är alla lärares ansvar enligt informanterna och det krävs att utbildningen förändras mot att möta samhällets ökade språkliga och kulturella mångfald. I diskussionen vävs litteraturen samman med lärarnas uppfattningar om ämnet svenska som andraspråk. Litteraturen visar och lärarna i studien anser att det krävs en förändrad syn gällande det interkulturella perspektivet på landets lärosäten. En överensstämmelse finns även i synen på att ämnets status behöver höjas och att kompetensutveckling krävs för skolledare och lärare i grundskolan.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka olika undervisningsstrategier och erfarenheter några grundskollärare har i att arbeta i ett mångkulturellt klassrum. Genom att göra en kvalitativ intervjustudie, har vi tagit del av lärares olika berättelser om vilka olika undervisningsstrategier lärare anser sig tillämpa i mångkulturella klassrum. Vi har också delgivits information om lärarnas erfarenheter av deras lärarutbildning samt om vad som kan vara en utmaning och möjligheter i att arbete med elever som har annan kulturell bakgrund. Lärarna för studien har olika erfarenheter om vad deras lärarutbildning haft för inverkan i deras arbete med elever som har annan kulturell bakgrund. Studien är inriktad på lärare som har en äldre lärarutbildning innan år 2002 samt en senare lärarutbildning genomförd efter år 2010. Genom studien har det visat sig att lärare beroende på lärarutbildning, har olika uppfattning om hur lärarutbildningen varit till nytta i att arbeta i mångkulturella klassrum. Utöver erfarenheter om utbildning har utmaningar för lärarna handlat om elevers olika språkliga förmågor, samt deras begränsade tillgångar till språkliga resurser. För att underlätta för eleverna i undervisningen använder några lärare internetbaserade verktyg som undervisningsstrategi. Genom internetbaserade verktyg kan elevens modersmål föras in i undervisningen. Elever med utländsk och annan kulturell bakgrund har för läraren också medfört möjligheter. Elever har använts som resurs för undervisningen i olika undervisningssituationer, samtidigt finns det lärare som upplever en sådan situation som utmanande. Lärare som använder elevers etnicitet och religiösa samfund i undervisningen kan riskera att trampa på elevens identitet och i det avseendet kan situationen upplevas skrämmande. Fokus för studien har varit att lyfta lärarnas röster för att genom detta delge lärares olika berättelser om att arbeta i ett mångkulturellt klassrum.