Syftet med uppsatsen är att undersöka uppfattningar om olika sociala handlingar kopplade till lärarelever i en svensk gymnasielärarutbildning på distans vid Institutionen för lärarutbildning, Uppsala universitet. De undersökta fenomenen klassificeras i fem olika beskrivningskategorier: självreflektion, reflektion kring lärandet, arbetssätt, motivation och relation till handledning och handledare. Beskrivningskategorierna analyseras i relation till kunskapsbakgrund och till praktiskt kommunikativ rationalitet enligt Habermas teori om kommunikativt handlande.Metoden är en kvalitativ fenomenografisk undersökning. Intervjuer har genomförts med sex lärarelever där hälften vardera har natur- respektive vårdvetenskaplig ämneskompetens.Resultatet antyder att informanterna har liknande strukturer i medvetandet om vad som är lärande och gör liknande rationaliseringar av den befintliga kunskapen, dvs. vetandet, som samhällets marknadsanpassade ideologi förväntar sig. Det finns en stark konsensus kring kommunikativt rationalitet hos informanterna genom att de under utbildningen mest ägnar sig åt strategiska handlingar som syftar till att få lärarbehörighet och eventuella fördelar i en framtida arbetsmarknad. Den begränsade omfattningen av förståelseorienterad handlingsrationalitet, dvs. kommunikativt handlande enligt Habermas, är mest inriktad på expressivt handlande, följt av normreglerat och konstativa handlande.

Syftet med examensarbetet var att undersöka huruvida det formell utbildning i samtalsmetodik är nödvändig för att lärare skall kunna föra ett professionellt samtal. Fokus i undersökningen har varit på lärares egna upplevelser och erfarenheter av olika samtalssituationer och hur deras kommunikationsförmåga påverkas av eventuella kunskaper i samtalsmetodik eller avsaknaden av dessa. Begrepp professionalism och kommunikativ kompetens diskuteras. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med fyra gymnasielärare. Resultatet pekar på att de lärare som har läst samtalsmetodik med inslag av praktiska övningar och mer erfarna lärare känner sig professionella och kompetenta i högre grad än de som saknar kunskaper i samtalsmetodik i synnerhet när det gäller att hantera svåra samtalssituationer.

Min utgångspunkt för den här undersökningen var att de sociokulturella förändringar som samhället genomgår påverkar litteraturen och vår läsning av den. Eftersom jag utbildar svensklärare så var jag intresserad av att undersöka vad blivande svensklärare har för erfarenheter av litteratur och läsning och hur de ser på sin läsning. Jag var också intresserad av att undersöka vad de har för uppfattningar om värdehierarkier i litteraturen och om de anser att litteraturen håller på att marginaliseras i förhållande till andra medier. Mitt material bestod av två delar, dels läshistorier som 22 blivande svensklärare skrev under sin andra termin i utbildningen, dels intervjuer med sex av dessa studenter. Jag gjorde sedan tre analyser av materialet. Den första var en innehållsanalys av alla läshistorierna utifrån sju teman. Den andra var en narrativ analys av sex läshistorier som skrevs av de studenter som jag sedan intervjuade. Den tredje analysen var en innehållsanalys utifrån samma sju teman som i den första analysen men av de sex intervjuerna. Analyserna av det empiriska materialet visade att de här blivande svensklärarna hade mycket positiva attityder till litteratur och läsning och denna attityd tycktes ha grundlagts tidigt i livet i familjen. Skolan tillmättes ingen större betydelse för deras litteraturläsning. De gjorde en markant polarisering av nyttoläsning och lustläsning. När det gällde värdehierarkier hade de en klar uppfattning om att högt och lågt existerar men deras uppfattning om vad som är högt och lågt skilde sig åt. De hade ingen klar uppfattning i frågan om litteraturen håller på att marginaliseras av andra medier. Resultatet av den här undersökningen är framför allt intressant i diskussionen av en svensklärarutbildnings innehåll och upplägg men också för framtida undersökningar av litteraturundervisningen i skolan.

Mötet med matematikens utforskande sida har visat sig vara viktigt för elevernas matematiska och intellektuella utveckling. Utforskande matematik upplevs dock som svår av såväl lärare som elever, och i många klassrum dominerar istället en mer traditionell undervisning där renodlade minneskunskaper och upprepning av färdigformulerade procedurer betonas. Detta underliggande problem utgör grunden för detta arbete, i vilket jag ansluter mig till commognition-teorins diskursiva syn på lärande. Mer precist gäller mitt intresse de ögonblick då elever ger uttryck för deritualisering, med andra ord uppvisar tecken som tyder på en uppmärksamhets-förflyttning från ett rituellt (process-orienterat) till ett mer utforskande (målorienterat) förhållningssätt. Genom att, utifrån observationer, detaljstudera de mekanismer som samspelar, söker jag en förståelse av vad som är karaktäristiskt för dessa situationer. Jag finner att situationer med deritualiserande elevuttryck i synnerhet karaktäriseras av språklig och matematisk precision kring det givna uppdraget, betänketid, insisterandet på ett utforskande förhållningssätt, samt klassrumsdiskurser som präglas av uppmuntran, nyfikenhet och delaktighet. Detta resultat tyder sammanfattningsvis på att en lärares indirekta tillvägagångssätt är väl så betydelsefullt som de mer direkta uppmaningar som denne ger. Resultatet bör vara intressant för praktiserande lärare och lärarstudenter som strävar efter att i högre grad närma sig ett utforskande förhållningssätt i sin undervisning, samtidigt som det pekar på tänkbara områden för fördjupad forskning inom matematikämnets didaktik och matematiklärarutbildning. / Trace - att spåra matematiklärarutbildningen i praktiken

Syftet med studien är att undersöka integrationen av digitala verktyg i läs-och skrivundervisningen och på vilket sätt dessa verktyg kan påverka elevers läs-och skrivinlärning i årskurs 3. För att uppnå detta genomfördes intervjuer med ett antal lärare, vars erfarenheter och åsikter analyserades. Genom intervjuerna framkom det att lärarna generellt sett ser fördelar med att använda digitala verktyg i undervisningen, såsom ökad motivation hos eleverna och  möjligheten till differentiering och individualisering. Slutsatserna av studien visar på betydelsen av att integrera digitala verktyg i läs- och skrivundervisningen för att främja elevers lärande och utveckling. Samtidigt identifieras utmaningar såsom den digitala klyftan bland skolor och lärare, vilket pekar på behovet av ökad utbildning och pedagogiskt stöd för att säkerställa en effektiv integration av digitala verktyg i undervisningen.

Allt fler gymnasieelever läser juridik samtidigt som skolorna rapporterar en stor brist på ämnesbehöriga lärare i juridik. Det är inte möjligt att bli legitimerad gymnasielärare i juridik genom ämneslärarprogrammet, ämnesbehörighet i ämnet juridik kan endast nås genom kompletterande lärarutbildningar. Det finns ingen utvecklad ämnesdidaktik inom juridikämnet på gymnasial nivå och även för det akademiska ämnet är den ämnesdidaktiska forskningen begränsad.  Syftet med min studie är att undersöka och beskriva vilka ämnesdidaktiska förutsättningar det finns inom skolämnet juridik. Studien har utförts genom en kvantitativ enkätstudie bland juridiklärare på gymnasieskolor runtom i Sverige. Enkätresultatet har analyserats utifrån tre teman: Hur ser juridiklärares bakgrund ut i förhållande till formell pedagogisk utbildning och ämneskunskaper, hur undervisar juridiklärare och vilka ämnesdidaktiska utmaningar uppger juridiklärare att de möter i sin undervisning? Studiens resultat visar att juridiklärares bakgrund varierar allt ifrån att lärare har akademisk examen inom juridik till att helt sakna formell ämnesutbildning. När det kommer till undervisningsmetoder använder sig juridiklärare av flera olika undervisningsmetoder med tydliga kopplingar till ämnesplanen vilket visar på en varierad juridikundervisning. Det finns vissa skillnader mellan behöriga och obehöriga lärare gällande vilka undervisningsmetoder som används. Den främsta ämnesdidaktiska utmaningen som juridiklärare upplever rör elevernas möte med det juridiska språket. Elevernas språkliga svårigheter påverkar och begränsar undervisningen i juridik.

Denna studie behandlar hur den digitala kompetensen ser ut i högstadie- och gymnasieutbildning, både hos lärare och elever, samt hur den kan förstärkas med hjälp av MIK. Undersökningen ämnar ge en inblick i hur lärares situation ser ut för att belysa deras behov av kontinuerlig fortbildning i ett alltmer digitaliserat samhälle. Studien är sammanställd med grund i kvalitativa intervjuer med Skolverket, universitetslektor vid Malmö högskola för lärarutbildningen och lärare på högstadie- och gymnasienivå. Som komplement deltog författarna vid en workshop där aktiva aktörer deltog i gruppdiskussioner i syfte att komma med förslag om hur digitaliseringen av skolan ska ske i stort. Samtliga parter har inkluderats för att undvika en vinklad bild av hur den faktiska situationen ser ut. Resultatet visar att, trots undervisning i källkritik på internet som en del i utvecklandet av elevers digitala kompetens, upplever lärare att deras elevers kunskaper varierar. Studiens slutsatser visar på att flera aktörer måste involveras i arbetet att förstärka undervisningen om den digitala världen i ungas utbildning. För en jämlik utbildning krävs det att samtliga involverade parter arbetar utifrån samma riktlinjer. Då MIK ingriper digital kompetens samt att MIK utgår från ett medborgarperspektiv kan det anses som ett lämpligt begrepp att utgå ifrån i arbetet att förstärka undervisningen för utveckling av elevers kunnighet i ämnet. Utifrån presenterade modeller kan en gemensam strategi skapas för genomförandet av verksamhetsförändring samt införandet av MIK i undervisningen, vilken skolor kan anpassa utefter den egna verksamheten. / This study examines teachers and students’ digital literacy in Swedish education, on a secondary and high-school level, and illustrates how it can be amplified through media and information literacy (MIL). The survey portrays teachers’ educational situation in today's digital society, to distinguish the need for continuous in-service training. Material has been collected through qualitative interviews amongst Skolverket, lecturer at Malmö högskola for the teachers’ education, and teachers at a secondary and high-school level. The authors also participated in a workshop where active operators discussed the digitalization within education to contribute with suggestions that could aid the transition. Different parties have been included to avoid a biased view of teachers’ situation.The results show that, although students are given education regarding source criticism online, their knowledge vary. This study indicate that several operators has to engage to strengthen adolescents’ digital literacy. By including media and information literacy on an obligatory level the possibility to provide an equal education will hopefully increase. Since MIL originate from a citizen perspective, as well as include terms like digital literacy, it can be a better point of reference in the pursuit of enhancing students’ literacy. A joint strategy, based on presented models, could aid the forthcoming operational change and the implementation of MIL in the education, which schools could adjust according to their own needs.

Det är vanligt att nyexaminerade lärare upplever osäkerheter och en låg känsla av förberedelse under de första yrkesverksamma åren. Detta är oroväckande då lärares känsla av kontroll i klassrummet och deras upplevda säkerheter inte bara påverkar hur stressade de är på arbetsplatsen, men även elevers prestationer. Ett sätt att studera lärare på är genom begreppet self-efficacy. Self-efficacy kan kortfattat beskrivas som tilltron på den egna förmågan att utföra en uppgift inom ett område. Studier inom området har ofta använt ett kvantitativt angreppssätt. Syftet med den här studien var att kvalitativt undersöka nya matematiklärares uttryckta self-efficacy inom tre olika områden. Frågeställningen för studien var hur uttrycks nyexaminerade matematiklärares self-efficacy inom classroom management, student engagement och instructional strategies i samtal om den första tiden i läraryrket? Frågeställningen besvarades genom att analysera intervjuer med fyra nya matematiklärare. Resultaten visade att de nya lärarna generellt hade låg self-efficacy. Framträdande var att lärarna uttryckte låg tilltro till att anpassa undervisning efter elevers speciella behov och hur de skulle ta sig an ledarskapet i klassrummet. Nationella proven hindrade lärarna från att arbeta kreativt. Dessutom efterfrågades fler praktiska inslag i lärarutbildningen, bland annat gällande metoder för att undervisa ett matematiskt koncept. Studien kan ha bäring för att bidra med kunskap till att utveckla lärarutbildningen med syftet att öka nya matematiklärares self-efficacy.

<p> <p>Syftet med den här studien är att undersöka vilka yrkes- och studiebakgrunder yrkesverksamma datalärare har och om olika bakgrund leder till skillnad i uppfattningar om deras yrke och utbildning. Dessutom syftar arbetet till att undersöka hur datalärare håller sina ämneskunskaper ajour och om det finns skillnader i fortbildning beroende på utbildning och yrkesbakgrund. För att besvara arbetets frågeställningar används en kartläggande kvantitativ enkätundersökning som besvaras av yrkesverksamma datalärare från hela landet. För att få fram resultaten görs vissa sambandsanalyser och dessutom presenteras deskriptiv statistik. Undersökningen visar att majoriteten av datalärarna saknar lärarbehörighet samt att ungefär hälften tidigare har arbetat utanför skola och har professionella tillämpningar inom sitt ämne. Det visar sig även att det finns vissa skillnader i datalärarnas uppfattningar i vissa frågor beroende på yrkesbakgrund och utbildning.</p></p> / <p> <p>The main purpose of this rapport is to investigate which different backgrounds concerning working experience and education working computer science teachers have and if different backgrounds lead to a difference in opinion concerning their profession and education. Furthermore the rapport aims to examine how computer science teachers keep their knowledge of the subject up to date and if there are differences depending on education and earlier working experiences. A quantitative survey using a questionnaire answered by working computer science teachers from across Sweden is used to answer the questions which this rapport is based upon. The results are presented as descriptive statistics and some relations analysis has also been made. The research shows that the majority of computer science teachers lack teacher certification and approximately half of them have previously worked outside school with something within the area in which they are teaching. In addition some differences in opinion among computer science teachers depending on working experience and education are found concerning certain issues.</p></p>

This thesis concerns the process of student teachers´ learning to teach primary science and is based on four studies involving primary science student teachers during their teacher education program. The overall question that the thesis intends to investigate is in which ways student teachers’ learning about teaching can be illustrated and understood in terms of the critical aspects that are experienced within their teaching and learning practices. The four papers in the thesis purposefully explore student teachers’ complex journey from learners to teachers and illustrate the processes of learning to teach by highlighting important aspects within that process. In the thesis the concept of pedagogical content knowledge (PCK) is used as the knowledge a teacher needs to construct and implement science learning experiences for pupils. Further to this, the thesis brings into focus the importance of teacher educators’ professional knowledge and how that knowledge must impact teacher education practice. In making explicit student teachers’ experiences and concerns for teaching and learning science, the practices and processes highlighted in this thesis help to inform how to involve student teachers in developing a knowledge base for primary science teaching. / Syftet med denna avhandling är att bidra till förståelsen av hur lärarstudenter utvecklar ämnesdidaktisk kunskap (PCK) för att undervisa yngre elever i naturvetenskap. Avhandlingen belyser och diskuterar lärarutbildningens komplexitet samt olika aspekter av den resa lärarstudenten upplever under sin väg från lärarstudent till lärare. Avhandlingen är en sammanläggningsavhandling med fyra artiklar och en kappa. Den övergripande frågeställningen är: På vilka sätt kan lärarstudenters lärande om undervisning i naturvetenskap för grundskolans tidigare år illustreras och förstås i termer av de kritiska aspekter de erfar i sin undervisningspraktik? De fyra artiklarna bygger på empiriska studier av lärarstudenter (F-5) i interaktion med barn och VFU-lärare i undervisning i naturvetenskap. I samtliga artiklar samt i kappan analyseras och diskuteras vilken kunskap som behövs för att undervisa små barn i naturvetenskap. Resultatet i artiklarna visar bland annat på: Hur såväl lärarstudenter som VFU-lärare utvecklar sin förmåga att undervisa naturvetenskap genom att planera, undervisa och reflektera tillsammans; vikten av olika metoder för att stimulera reflektion och därmed utveckla lärarstudenters och VFU-lärares förmåga att undervisa yngre elever i naturvetenskap; de kritiska aspekter som lärarstudenter erfar i sin undervisning samt hur dessa aspekter bidrar till en ökad förståelse för komplexiteten i såväl den undervisning och lärande i naturvetenskap; betydelsen av olika kunskapselement samt hur (behovet av) dessa identifieras i undervisningssituationen; exempel på hur lärarstudenter "lär sig" om naturvetenskaplig undervisning genom att undervisa (lär från eleverna).