Historien är speglad av bedrifter från både män och kvinnor som på ett eller annat sätt gjort avtryck och fortfarande påverkar det samhälle vi lever i idag. Utifrån det perspektivet borde både kvinnor och män finnas med i historieläromedel och bli uppmärksammade men istället är det många olika kategorier av kvinnor som lyser med sin frånvaro. Syftet med studien var att belysa hur kvinnor framställs i historieläromedel för åk 1-6 utifrån ett intersektionalitetsperspektiv. I studien analyserades sex historieläromedel från årskurs 1-6, tre från årskurs 1-3 och tre från årskurs 4-6, i fyra steg. Metoden som användes för att analysera historieläromedlen var Faircloughs kritiska diskursanalys. Den fördjupade analysen i studien utgick från två delar av Faircloughs tredimensionella modell diskursiv praktik och text. Resultatet av granskningen visade att kvinnors representation i historieläromedel är begränsat och behöver utvecklas till olika kategorier av kvinnor för att bli mer inkluderande.

I föreliggande studie söker vi, i form av en läromedelsanalys, kunskap kring hur uppgifter i åtta svenska läroböcker inom matematik för årskurs 3 karaktäriserar programmering utifrån dess kognitiva kravnivå och centrala begrepp. Den insamlade empirin analyserades kvantitativt med hjälp av en innehållsanalys. I studien tog vi hjälp utav två teoretiska ramverk – Mathematical Task Framework och Level of Demands – samt centrala begrepp inom programmering. Studiens resultat indikerar att; 1. Majoriteten av uppgifterna i läroböckerna som fokuserar på programmering ligger på en låg kognitiv kravnivå; 2. Samtliga begrepp som studien tar sin utgångspunkt i bearbetas i uppgifterna men endast åtta av 14 nämns. Studiens slutsats är att de svenska läroböcker som utgjorde underlaget för analysen håller en för låg nivå, både när det gäller begrepp och kognitiv kravnivå på uppgifterna, för att eleverna ska få möjlighet att kunna utveckla den abstrakta förståelsen som krävs för området programmering. / The purpose of this study is to contribute knowledge about which concepts and on which cognitive level of demand tasks in Swedish mathematical textbooks for grade 3 addresses the subject matter of programming. To achieve this purpose, we conducted a textbook analysis of eight Swedish mathematical textbooks. The collected empirical data was then quantitatively analyzed by means of a content analysis. The theoretical frameworks used in this study were the Mathematical Task Framework and Level of Demands, as well as central concepts regarding programming. The results of the study indicate that; 1. The majority of tasks in the mathematical textbooks pertain to the subject matter and are on a low level of cognitive demand; 2. All central concepts regarding programming are processed in the mathematical textbooks but only eight out of 14 are mentioned. The study’s conclusion is that the tasks in Swedish mathematical textbooks that formed the basis of the analysis are deficient, both in terms of their level of cognitive demand and the prevalence of concepts pertaining to programming. We find that this is insufficient in order for students to obtain the opportunity to develop the abstract thinking necessary for understanding programming.

School is a place for identity formation. When gender and religion are studied pupils tend to perceive religion, especially non-Christian religions, as traditional and patriarchal. Female oppression in religion is also used as a way of “othering”. Religious education is rarely presenting the women’s perspective. The purpose of this study is to analyze and compare the construction of Hindu women in Swedish and Indian school textbooks. The study was conducted through discourse analysis, using Ernesto Laclau and Chantal Mouffe’ “toolbox” for identifying group identity. As a theoretical framework postcolonial theory and postcolonial feminism were used. A total of eight textbooks were examined. The results showed that the discourse of Hindu women in Swedish textbooks was not hegemonic, instead, it consisted of four different discourse. Some of them were colonial in character. Only one textbook showed Hindu women as religious agents. Women in Indian textbooks were constructed in a different way, often described as agents, working for change in a traditional society. By studying how group identity and agency are constructed in textbooks religious education can become better equipped to enable gender and religious identities in a multicultural society. Hence this thesis claims that the research between gender, religious education and multiculturalism need further inquiry.

Att få möjlighet att reflektera kring livsvillkor i länder där det spanska språket talas är ett av syftena för moderna språk både på högstadiet och gymnasiet. Eftersom det spanska språket är det språk som flest elever väljer att studera betyder det också att fler elever möter de spanska läroböckernas innehåll. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur läroböcker i spanska inriktade på högstadiet och gymnasiet representerar upptäckten och koloniseringen av Amerika och med vilka begrepp som urbefolkningen i Amerika benämns i dessa böcker. Resultatet av studien visar att den historiska händelsen ges olika utrymme i läroböckerna och att representationen av upptäckten och koloniseringen av Amerika domineras av det historiska perspektivet den svarta legenden. Dessutom förekommer olika begrepp för att benämna urbefolkningen i Amerika och vissa begrepp kan ifrågasättas om de stämmer överens med Läroplanen och dess värdegrund.

The aim of the following study is to examine the portrayal of Islam in Swedish textbooks for upper secondary education, as well as to compare how the textbooks present Islam with how they present Christianity. The textbooks used in this study have been examined using a qualitative content analysis. The result of the study suggests that the textbooks’ presentation of Islam has, based on previous research on the same subject, become better, although it is still not completely unproblematic. Even though modern textbooks try – and are relatively successful – to avoid stereotypical and over-generalised portrayals of Islam and Muslims, descriptions and formulations that are highly charged are still present. The study also shows that the textbooks rarely examine Islam through the lens of source criticism. In their respective chapters on Christianity, the textbooks examine Christianity using source criticism. This, however, does not occur in the chapters on Islam. / Syftet med följande studie är att undersöka presentationen av islam i svenska läroböcker avsedda för gymnasieutbildning, samt att jämföra hur läroböckerna presenterar islam med hur de presenterar kristendom. Läromedlen som använts i denna studie har undersökts utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av undersökningen tyder på att läromedlens presentation av islam har, utifrån tidigare forskning av samma ämne, blivit bättre. Trots detta är det fortfarande inte helt oproblematiskt. Även om moderna läroböcker försöker – och gör det relativt bra – att undvika stereotypa och övergeneraliserande framställningar av islam och muslimer förekommer ändå beskrivningar och formuleringar som är ytterst värdeladdade. Undersökningen visar även att läromedlen sällan granskar islam källkritiskt. I sina respektive kapitel om kristendom granskar läroböckerna kristendomen källkritiskt. Detta förekommer emellertid inte i kapitlen om islam.

<p>Språkundervisningen skall idag leda till kommunikativ kompetens och interkulturell förståelse. Tidigare forskning har visat att läroboken har en stark ställning och auktoritär roll i engelskundervisningen. Studier har visat att etnisk tillhörighet ofta framställs som traditionell och ensidig. Uppenbara rasistiska element har försvunnit men schablonmässiga framställningar finns fortfarande kvar i läroböckerna.</p><p>I examensarbetet studeras hur kulturella inslag med betoning på etniska stereotyper och schablonmässiga föreställningar presenteras i två läroböcker i engelska framtagna för skolår nio i grundskolan. Forskningsfrågorna syftar till att visa hur respektive lärobok skildrar kulturella inslag samt om dessa innehåller etniska stereotyper. Vidare undersöks vilka attribut som tilldelas människor.</p><p>Studiens teoretiska ram innefattar kultur som något föränderligt och relativt samt språk som en social verksamhet. Kultur blir således kärnan i skolans språkundervisning. Texter förstås som ett resultat av sociala omständigheter, vilka både kan bevara och förändra de omständigheter de uppstår i.</p><p>Undersökningen är en form av textanalys som omfattar både text och bild. I analysen beaktas hur människor och platser framställs samt vilka attribut dessa tillskrivs. Analysen uppmärksammar även språkliga uttryckssätt samt vilka associationer dessa kan ge upphov till.</p><p>Resultatet av studien visar att kultur i språkundervisning mestadels handlar om realiakunskaper vilka är av vikt men inte direkt leder till interkulturell förståelse. Beträffande läroböcker tyder studien på att de inrymmer en del stereotypiska bilder av andra kulturer. Lärobokstexterna är till stor del skrivna ur ett eurocentriskt perspektiv, dvs att det europeiska och västerländska uppfattas som norm.  </p>

<p>Skolan är en mångkulturell mötesplats för människor från hela världen. Hur presenteras andra religioner i svenska skolböcker? Vilka bilder möter eleverna där?</p><p>Om man betänker att den första stora invandrargruppen kom för drygt 40 år sedan, betyder det att allt fler muslimer är personer som är födda och uppväxta här. De är således ”svenskar” men med en annan trosuppfattning än den traditionellt kristna som råder i Sverige. Islam är Sveriges andra största religion.</p><p>Det betyder att skolan under en lång tid varit en av våra mest mångkulturella mötesplatser. Hur ser läromedlen i religionskunskap ut? Vilka texter och bilder möter eleverna där? Hur presenteras kvinnan inom islam? Har läromedlen lyckats att förmedla förståelse för andra religioner och deras tro? Av anledningar som dessa är det viktigt att veta hur islam presenteras i svenska läroböcker. Denna analys kommer att enbart analysera läroböcker i religionskunskap och hur islam skildras i dessa.</p><ul><li>Hur presenteras generellt islam?</li><li>Vilka bilder har valts i anslutning till texterna?</li><li>Hur presenteras den muslimska kvinnan? </li></ul>

<p>Arbetets syfte var att lyfta fram islamofobiska tendenser i massmedia och läroböcker och att genom intervjuer med elever och lärare se om och hur dessa tendenser kommer till uttryck. Undersökningarna avsåg att i tur och ordning belysa tre av de bidragande faktorerna till elevers syn på islam: massmediebilden, lärarnas undervisning och läroböckernas information. Flera metoder utformades då de olika delarna krävde detta. Intervjuer genomfördes med lärare och elever på en F-9 skola i Mellansverige med cirka 500 elever. De läroböcker som granskades är de som används på denna skola. Vidare undersöktes massmedias bild av islam under fem veckors bevakning. Koncentrationen låg framförallt på dags- och kvällstidningar, men även tv och radio bevakades i viss mån.</p><p>Under undersökningsveckorna hittades trettionio bidrag i tidningarna som berör islam. Av dessa handlade de flesta om krig eller terror, vilket även märktes i elevernas kommentarer i intervjuerna. Det var ingen markant dominans av bidrag med den här karaktären. Dock hade dessa artiklar de mest framträdande platserna i kvällspressen och de var även formatmässigt störst. Övriga artiklar berörde till stor del Ramadan och nyutkommen litteratur. Att elever i allra högsta grad påverkas av den bild som massmedia förmedlar var ett annat resultat av undersökningen. Detta märktes då det första eller det andra som eleverna tänkte på när de hörde ordet islam eller muslim ofta var relaterat till krig eller terror. Vidare framkom även att eleverna diskuterar med sina föräldrar om sådant de sett på TV eller läst i tidningar som berör nyhetsrapporteringen. Islamofobi är inte något vanligt förekommande bland dessa elever. Vissa islamofobiska tendenser kunde dock skönjas i vissa av elevernas uttalanden.</p><p>Klasslärarna arbetar med religion främst när man jobbar med andra länder. De använder sig alltså av ett holistiskt tänkande. En av dessa har inte tagit upp islam i klassen vilket den andra gjort. SO-lärarna inleder alltid med att låta eleverna göra var sitt arbete om kristendomen. Efter detta får eleverna fritt välja religion att skriva om. Flera av de elever vi intervjuat har arbetat med islam.</p><p>Av de sex läroböcker som analyserats har några innehållit inslag som kan bidra till islamofobi genom sin framställning av islam.</p>

Språkundervisningen skall idag leda till kommunikativ kompetens och interkulturell förståelse. Tidigare forskning har visat att läroboken har en stark ställning och auktoritär roll i engelskundervisningen. Studier har visat att etnisk tillhörighet ofta framställs som traditionell och ensidig. Uppenbara rasistiska element har försvunnit men schablonmässiga framställningar finns fortfarande kvar i läroböckerna. I examensarbetet studeras hur kulturella inslag med betoning på etniska stereotyper och schablonmässiga föreställningar presenteras i två läroböcker i engelska framtagna för skolår nio i grundskolan. Forskningsfrågorna syftar till att visa hur respektive lärobok skildrar kulturella inslag samt om dessa innehåller etniska stereotyper. Vidare undersöks vilka attribut som tilldelas människor. Studiens teoretiska ram innefattar kultur som något föränderligt och relativt samt språk som en social verksamhet. Kultur blir således kärnan i skolans språkundervisning. Texter förstås som ett resultat av sociala omständigheter, vilka både kan bevara och förändra de omständigheter de uppstår i. Undersökningen är en form av textanalys som omfattar både text och bild. I analysen beaktas hur människor och platser framställs samt vilka attribut dessa tillskrivs. Analysen uppmärksammar även språkliga uttryckssätt samt vilka associationer dessa kan ge upphov till. Resultatet av studien visar att kultur i språkundervisning mestadels handlar om realiakunskaper vilka är av vikt men inte direkt leder till interkulturell förståelse. Beträffande läroböcker tyder studien på att de inrymmer en del stereotypiska bilder av andra kulturer. Lärobokstexterna är till stor del skrivna ur ett eurocentriskt perspektiv, dvs att det europeiska och västerländska uppfattas som norm.

Skolan är en mångkulturell mötesplats för människor från hela världen. Hur presenteras andra religioner i svenska skolböcker? Vilka bilder möter eleverna där? Om man betänker att den första stora invandrargruppen kom för drygt 40 år sedan, betyder det att allt fler muslimer är personer som är födda och uppväxta här. De är således ”svenskar” men med en annan trosuppfattning än den traditionellt kristna som råder i Sverige. Islam är Sveriges andra största religion. Det betyder att skolan under en lång tid varit en av våra mest mångkulturella mötesplatser. Hur ser läromedlen i religionskunskap ut? Vilka texter och bilder möter eleverna där? Hur presenteras kvinnan inom islam? Har läromedlen lyckats att förmedla förståelse för andra religioner och deras tro? Av anledningar som dessa är det viktigt att veta hur islam presenteras i svenska läroböcker. Denna analys kommer att enbart analysera läroböcker i religionskunskap och hur islam skildras i dessa. Hur presenteras generellt islam? Vilka bilder har valts i anslutning till texterna? Hur presenteras den muslimska kvinnan?