Uppsatsen avser att undersöka hur läroböcker förbereder ungdomar för de samhällsutmaningar som finns. Med samhällsutmaningar menas den ökade mängd information och informationsflöde som finns i samhället. Det ska undersökas genom att studera hur läroböcker i samhällskunskap på gymnasienivå framställer kritiskt tänkande. Den forskning som finns sedan tidigare är begränsad och den som finns visar att det finns skillnader i läroböckerna, men inte hur skillnaderna tar sig uttryck i praktiken. Denna uppsats ska därför undersöka kritiskt tänkande i läroböcker med utgångspunkt i att fylla den kunskapsluckan. För att göra det har tre forskningsfrågor formulerats och som ska besvaras. För att besvara de formulerade forskningsfrågorna har en kvalitativ innehållsanalys valts som metod. Den analysen kommer att genomföras på fyra läroböcker, utvalda enligt ett målstyrt urval. Analysen av böckerna kommer att ske genom att först koda materialet till små koder. Därefter kommer koderna att sättas samman till olika teman som besvarar forskningsfrågorna. Resultatet av analysen visar att läroböckerna framställer kritisk tänkande som dolt lärande. Det innebär att läroböckerna inte framställer kritiskt tänkande explicit, utan att det sker som en konsekvens av andra delar i läroböckerna. Ett annat resultat är att de typer av uppgifter som läroböckerna erbjuder eleverna är kunskaper i kritiskt tänkande. Det vill säga att eleverna får träna på att jämföra, granska och utvärdera, även om det inte är uttalat kritiskt tänkande. Kunskaper om kritiskt tänkande är en andra typ av innehåll som framkommer eftersom eleverna lär sig om behovet av att källkritiskt granska och varför det behövs i dagens samhälle. En tredje typ av innehåll är praktiska uppgifter. Eleverna ges möjlighet att kontinuerligt öva på detta i med praktiska inslag. Praktiska inslag som förekommer är debatter, uppgifter och diskussioner som alla innehåller inslag som utvecklar kritiskt tänkande. Det sista resultat som framkom i analysen var angående skillnaderna mellan studieförberedande och yrkesförberedande program angående kritiskt tänkande var att studieförberedande är mer fördjupande i uppgifterna. Läroböckerna efterfrågar mer analytiska frågor och diskussioner, medan böckerna för yrkesförberedande elever var grundläggande och efterfrågade mer vad och vem, istället för analytiska frågor. / The study aims to investigate how textbooks prepare young people for the societal challenges that exist. Here, societal challenges are meant by increased amount of information and information flow that exists in society. It should be investigated by studying how textbooks in civics, directed at pupils in upper secondary school, present critical thinking. The research that already exists is limited and the existing one shows that there are differences in the textbooks, but not how the differences are expressed in practice. This essay will therefore examine critical thinking in textbooks based on filling that knowledge gap. To do this, three research questions have been formulated and answered. To answer the formulated research questions, a qualitative content analysis has been chosen as the method. That analysis will be made on four textbooks, selected according to a goal-oriented sample. The analysis of the books will be done by first coding the material into small codes. The codes will then be put together into different themes that answer the research questions. The results of the analysis show that the textbooks present critical thinking as hidden learning. This means that the textbooks do not present critical thinking explicitly, but that it takes place as a consequence of other parts of the textbooks. Another result is that the content that the textbooks offer students is knowledge in critical thinking. That is, students are given opportunities to practice comparing, reviewing and evaluating, even if it is not explicitly critical thinking. Knowledge of critical thinking is a second type of content that emerges as students learn about the need to critically review sources and why it is needed in today's society. A third type of content is practical tasks, the pupils are given the opportunity to continuously practice this in practical tasks. Practical elements that occur are debates, tasks and discussions, all of which contain elements that develop critical thinking. The last result that emerged in the analysis was about the differences between study preparation and vocational preparation programs regarding critical thinking. The analysis showed that study preparation is more in- depth in the tasks. The textbooks call for more analytical questions and discussions, while the books for vocational students were more basic requesting questions asking for what and who instead of analytical questions.

The aim of this paper is to examine the role of digital textbooks in education of history and how teachers’ reason regarding their usability compared to printed textbooks. Prior studies have shown that teachers’ technical know-how and the amount of support they are given in the initial stages of using digital textbooks affect how well the implementation work. Furthermore, the digital format seems to offer a richer learning material as the digital books contain pedagogical functions beside the text. However, they are also more difficult to use than printed textbooks. Six history teachers were interviewed in this study, using a semi-structured interview method. The theoretical framework TPCK was used to manage the empirical data. This framework identifies three different aspects of the digital textbook that need to work properly and cooperate for the digital textbook to be considered an adequate tool for teaching. According to the informants, the way digital books are designed and the way they are navigated makes them difficult to use compared to the printed textbooks. One nameworthy advantage is that the content of digital textbooks can be updated almost instantly, therefore, the publishers can add information concerning contemporary events that are relevant for history education. Both low quality and a need for educational variation explained the low usage of digital textbooks. Only two of the six informants stated that they use the digital textbook as a point of departure in their teaching. Furthermore, many functions of the digital textbook are redundant. They seem designed to constitute the only teaching material a teacher would need; however few teachers are willing to limit themselves to this. The study shows the need for publishers to improve the navigation and overall design of digital textbooks to make them more user friendly. Furthermore, it is important that the publishers provide educational and customer support for the teachers using the digital textbooks to help them get started as it is crucial that the schools’ routines for implementing digital textbooks work properly.

Syftet med uppsatsen är att fördjupa förståelsen för hur läromedel i svenska på gymnasienivå kan bidra till kontext för grammatikundervisningen. Utifrån denna kontext undersöks tre tröskelbegrepp inom grammatiken, d.v.s. områden som särskilt verkar vålla svårigheter, nämligen svårigheter i 1) att skilja mellan språklig form, funktion och betydelse, 2) att avgränsa fraser och satser och 3) att skilja mellan linjära och hierarkiska dimensioner i språket.Materialet består av sex läroböcker riktade mot kursen svenska 2 på gymnasiet och materialet analyseras som en helhet genom kvalitativ innehållsanalys.Resultaten visar att materialet ger en splittrad bild av grammatikundervisningens Vad och Varför genom att flera grammatiska synsätt och motiv för grammatikundervisningen skrivs fram. Däremot råder det i högre grad samstämmighet i hur materialet behandlar grammatikens Hur genom att materialet i huvudsak föreslår formaliserade övningar och uppgifter.Sammantaget verkar tröskelbegreppen i stora drag behandlas på liknande sätt i de olika läroböckerna, närmare bestämt genom ett strukturalistiskt angreppssätt. Därutöver behandlas de dels utifrån ett bildningsmotiv och dels utifrån motivet att det, för eleverna, är av vikt att kunna analysera, beskriva och undersöka språket. Tillvägagångssättet är, även här, i huvudsak formaliserat.Slutligen går det att konstatera att materialet behandlar samtliga tröskelbegrepp och att de dessutom, av läroboksförfattarna, verkar förstås som just tröskelbegrepp. Vidare behandlar materialet både skillnader mellan form, funktion och betydelse samt avgränsning av fraser och satser. Däremot behandlas språkets linjära och hierarkiska dimensioner endast undantagsvis och fram träder en bild av språket som primärt linjärt.

Syftet med denna studie är att få en bild av vilken omfattning lärare i förskoleklass till årskurs 3 känner säkerhet i sin naturvetenskapliga undervisning. I studien undersöks även om känsla av säkerhet påverkar vilket arbetssätt och läromedel som används i undervisningen. Frågorna som studien utgår ifrån är: I vilken omfattning känner lärare i förskoleklass till årskurs 3 säkerhet i sin naturvetenskapliga undervisning och vilka skillnader i känsla av säkerhet finns i relation till de olika naturvetenskapliga ämnena? Vilket samband har känslan av säkerhet till vilket läromedel som används i undervisningen? Metoden som används vid studien är den kvantitativa metoden enkät. Resultatet som visas i studien är att den största delen av respondenterna känner sig mer eller mindre säkra i den naturvetenskapliga undervisningen. Resultatet visar även att läromedlet som används mest är fakta- och läroböcker. De flesta respondenterna arbetar mest med ett praktiskt arbetssätt i den naturvetenskapliga undervisningen. Viss skillnad förekommer mellan de olika naturvetenskapliga ämnena. Exempelvis känner fler respondenter säkerhet i sin biologiundervisning än i sin kemi- och fysikundervisning. Respondenterna arbetar även mestadels praktiskt i större utsträckning i kemi- och fysikundervisningen än respondenterna gör i biologiundervisningen.

Syftet med läromedelsanalysen är att undersöka i vilken utsträckning gymnasiets tryckta läromedel i svenskämnet är inkluderande gentemot ickebinära personer utifrån diskursanalysen. Frågeställningarna rör i vilken utsträckning ickebinära omnämns i de analyserade tryckta läromedlen, vilka värderingar kring ickebinära som kommer till språkliga uttryck i läromedlen samt vilka språkliga strategier som används för inkludering och exkludering av ickebinära i läromedlen. För att besvara syfte och frågeställningar genomförs en läromedelsanalys utifrån den kritiska diskursanalysen. Ett urval görs bland aktuella läromedel i svenskämnet för vidare analys. Analysen visar att ickebinära nästan inte omnämns alls i de tryckta läromedlen samt att de värderingar som finns gentemot ickebinära främst är negativa. De språkliga strategierna som används exkluderar oftast ickebinära. I de analyserade tryckta läromedlen och i tidigare forskning dominerar män, följt av kvinnor. Ickebinära osynliggörs i de tryckta läromedlen och i samband med osynliggörandet blir värderingarna om dem få. Ytterligare en slutsats som dras från resultatet är att det inte verkar användas medvetna språkliga strategier i någon större utsträckning för att inkludera ickebinära. Det könsneutrala språket som används i de tryckta läromedlen följs av binära personliga pronomen. Min reflektion är att ickebinära bör inkluderas i tryckta läromedel i svenskämnet för gymnasiet för att kunna skapa grunden till ett samhälle där alla, oberoende på könstillhörighet, känner sig inkluderade. / <p>Henny Kuc Söderberg</p>

Syftet med detta examensarbete är att försöka blottlägga eventuella sociala konstruktioner (normer) i relation till religionen kristendom som återfinns i bildmaterialet för läroböcker i religionskunskap för gymnasieskolan. Anledningen till att vi undersöker detta är på grund av den särställning som kristendomen fått i den senaste läroplanen från 2011. Vi vill undersöka om detta har härlett till att kristendom inte problematiseras i läroböckerna.För att göra detta har vi använt oss av en semiotisk bildanalys på tre läroböcker i religionskunskap för gymnasiet. Det vill säga att vi har sett på bilder och dess innehåll som ett sätt att förmedla genom symboler, sammanhang och associationer. Tillsammans bildar dessa ett meddelande. På den semiotiska bildanalysen har vi applicerat ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Det vill säga att de meddelandena vi funnit i bildmaterialet har vi sett ur ett perspektiv där dessa meddelanden speglar olika sociala konstruktioner i samhället, som i sin tur skulle kunna bilda en slags norm. Detta har vi sedan jämfört med det som tidigare forskning syftar på är norm. På så sätt har vi kunnat se om denna är problematiserad eller enbart följer “normen”.Vårt resultat visade att det fanns vissa återkommande teman i bildmaterialet som är i enlighet med det som vår tidigare forskning och teori menar är “normen”. Även om det fanns inslag av problematiserade inslag i bildmaterialet menar vi fortfarande att normen kan anses vara utgångspunkten.

Genom denna studie har tre läroböcker analyserats med syftet att åskådliggöra hur dessa förhåller sig till grammatik och grammatikinlärning. Genom läroplanen (GY11) och kursplanen för Svenska som andraspråk får lärare en stark motivering till språkutveckling och bearbetningen av explicita grammatikkunskaper med en bristfällig insikt i hur denna undervisning kan formuleras. Målet var att bygga upp en medvetenhet kring hur läroböcker är uppbyggda. Genom detta skapas möjligheter till att lärare kan reflektera kring ämnet och få en mer omfattande förståelse för hur man kan förhålla sig till de innehåll och de metoder som läroböcker tillhandahåller. Studiens resultat visar att läroböckerna skiljer sig i hur de förhåller sig till språknivå, språkhandlingar samt ett kontrastivt perspektiv, vilka var studiens ingångar. En av läroböckernas grammatikkapitel använder ett förenklat språk både gällande metaspråkliga termer och syntax, medan de andra två inte förhåller sig till ett förenklat språk. Vad gäller språkhandlingar använder läroböckerna, i olika grad, frågor för att stimulera till diskussion och språkreflektion. Två av böckerna visar också vissa förbindelser till ett kontrastivt förhållningssätt.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur musikteoretiska läroböcker är designade med avseende på praktiskt och kreativt omsättande av musikteori. Forskning om musikteoretisk undervisning visar att elever och studenter uppskattar när teoretiska kunskaper omsätts till något praktiskt och kreativt som dessutom relaterar till deras egen musikaliska praktik. Elever och studenter har uppfattat vissa problem med musikteori som ämne, exempelvis överdrivet fokus på piano samt bristande mångfald och exklusivt fokus på europeisk musik. Andra studier antyder att både studenter och lärare har upplevt bristande integration mellan musikteori och andra ämnen. Denna studie utgår ifrån en kvalitativ forskningsansats och ett socialsemiotiskt perspektiv. Studien analyserar två musikteoretiska läroböcker som behandlar harmonilära ur västerländsk tradition. Resultatet visar att böckernas huvudsakliga resurser är text, notskrift och textrutor. Dessa resurser har regelbundna relationella funktioner med varandra och läsaren eftersom flera praktiska uppgifter ska utföras. Studien identifierar också flera textuella funktioner hos resurserna som förmedlar olika budskap, nämligen de pianocentrerade, not- och begreppscentrerade samt konventionscentrerade funktionerna. Resultatet diskuteras sedan i förhållande till tidigare forskning inom området. Kopplingar görs exempelvis till tidigare forskning kring studenters upplevda problem med musikteoretisk undervisning, däribland pianocentrism och överdrivet fokus på särskilda genrer, samt till tidigare forskning om praktiskt omsättande av musikteori. / The purpose of this study is to analyse how music theory textbooks are designed regarding practical and creative use of music theory knowledge. Research into music theory education suggests that students and pupils appreciate when theoretical knowledge is put into practical and creative activities that also relate to their own musical practices. Pupils and students have perceived problems with music theory as a subject, including excessive piano centrism as well as lacking diversity and exclusive focus on European music. Other studies suggest that both students and teachers have perceived lacking integration between music theory and other subjects. This study uses a qualitative research strategy as well as a social semiotic perspective. The study analyses two music theory textbooks teaching harmonic theory from a Western perspective. The results show that the books’ main modes are text, musical notation, and text boxes. These modes have regular relational functions with each other and the reader since multiple practical exercises are to be accomplished. Additionally, the study identifies several textual functions that convey different meanings, namely the piano centric, the notation and term centric, and the convention centric functions. The results are discussed with regards to previous research in the field. For example, parallels are drawn between this study and previous research into students perceived problems with music theory education, including piano centrism and excessive focus on specific genres, as well as previous research into practical activities based on music theory.

Enligt Skolverkets styrdokument ska skolan arbeta aktivt för jämställdhet och har även ett ansvar att motverka traditionella könsmönster. Dessa mönster blir tydliga inte minst ispråket. Sveriges Riksdag har antagit flera mål för svensk språkpolitik som bland annatinnebär att språkbruk som konserverar könsroller och osynliggör kvinnor ska motverkas. Skolans ansvar att aktivt arbeta för jämställdhet omfattar alltså också språket. Syftet med denna studie är att analysera två aktuella läroböcker i ämnet teknik för grundskolan för att undersöka i vilken utsträckning dessas texter uppfyller jämställdhetskraven från Sveriges Riksdag och Skolverkets styrdokument. Med utgångspunkt i genusteori och sociolingvistik har två läroböcker analyserats. Metoden som används i analysen är textanalys i form av en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ diskursanalys för att undersöka exempelvis tolkning av budskap, avsikter eller meningsstrukturer. Analysen genomfördes genom att jämföra hur ofta kvinnor och män nämns i texterna, samt genom att utvärdera vilka adjektiv och particip som används för att beskriva kvinnor och män. Resultatet visar att män oftare nämns i texterna än kvinnor. Dessutom är positivt laddade adjektiv, som nyfiken eller initiativtagande, oftare förknippade med det manliga könet. Analysen visar också att flest män förekom som personnamn, vilka till största del är välkända forskare och uppfinnare som historiskt sett mestadels varit män. Männen var representerade fler gånger i texterna men också fler aktiva particip, som resande eller skapande, var associerade med män. Kvinnorna blev i vissa fall starkt förknippade med hem och familj ochinte med sin yrkesroll. Denna studie drar slutsatsen att de granskade läroböckerna inte kan sägas uppfylla jämställdhetskraven i läroplanen för grundskolan. Läroböckerna uppfyller inte Statistiska centralbyråns (2016) 40/60-princip för jämställda texter och männen framställs som mer aktiva med fler positiva adjektiv knutna till sig medan kvinnorna antingen osynliggörs eller beskrivs som avvikande från normen. Dessa böcker behöver emellertid inte avfärdas på grund av detta. Lärare kan använda böckerna för att visa och diskutera förhållandet mellan kvinnor och män i dagens samhälle med sina elever. På så sätt kan normer utvecklas och bidra till ett öppnare och mer tillåtande klimat i framtiden. Studien lyfter slutligen även diskussionen runt könsneutrala texter då en av läroböckerna fanns mer könsneutralt skriven. / Gender equality is a central topic and it is regulated through the Swedish parliament regulations, laws against discrimination and equality laws. Swedish parliament adopted goals for Swedish language policy, which says that language usage that conserves gender roles and obscuring women in, for example, the authorities' texts and in the language used in media, workplaces and schools should be counteracted. Gender equality is also found in the in the curriculum of the elementary school and it should permeate all of the school’s activities. According to Skolverket curriculum the school also has a responsibility to prevent traditional gender patterns. The purpose of this study is to determine whether two textbooks written for the course Technology in elementary school lives up to the requirements of gender equality as stipulated in the curriculum and by the Swedish law regulations. Based on gender and sociology theory, two textbooks have been analysed. The method used in the analysis of the two selected textbooks is text analysis, in the form of a quantitative content analysis and a qualitative discourse analysis, to distinguish and look at different parts of the text and examine different phenomena such as interpretation of messages, intentions or meaning structures. The textbooks are analysed both by means of comparing how often women and men are mentioned in the texts, as well as by evaluating the adjectives and participles by which women and men are described. The analysis shows that men are more frequently mentioned in the texts than women are. Moreover, positive adjectives and participles are more commonly associated with the male gender. The analysis also shows that men are usually linked to the public sector by association to their professional titles, where the personal names were mostly associated with well-known scientists and inventors, who historically were mostly men. Since the men were represented more in the texts more active participles were also found associated with men. In some cases, the women in the books are much more associated to their home and family roles than their professional titles. This study concludes that the reviewed textbooks cannot be said to meet the gender equality requirements in the curriculum for the elementary school. Men are in focus and the books confirm prejudice that exists in the society against women and men. However, these books do not need to be dismissed. Teachers can use these to show and discuss the relationship between women and men in today’s society with their students. This way norms can become more developed and contribute to a more permissive climate in the future.

Syftet med denna kvalitativa innehållsanalys är att undersöka hur lärare i svenskämnet för gymnasiet kan arbeta med skönlitteratur kopplat till sexualitet, samtycke och relationer som värdegrundsrelaterade frågor. Frågeställningarna som används handlar om hur läroböckerna tar upp och behandlar de värdegrundsrelaterade fenomenen sexualitet, samtycke och relationer ur en skönlitterär aspekt och vilken syn på sexualitet och samtycke som framställs i läroböckernas litteraturutdrag. För att uppfylla syftet och besvara frågeställningarna utförs en kvalitativ innehållsanalys av fem läroböcker avsedda för kursen svenska 1 på gymnasiet. Slutsatsen är att Skolverkets öppna formuleringar om vilken skönlitteratur gymnasieelever ska få tillgång till, ger lärarna en stor autonomi. De värdegrundsrelaterade fenomenen sexualitet, samtycke och relationer finns alla representerade i läroböckerna men i olika utsträckning. Synen på sexualitet som framställs är starkt heteronormativ och även om fenomenet samtycke finns med är det väldigt få utdrag som ger substans till exemplifieringar på såväl givet samtycke som brist på samtycke. Det är väldigt tydligt att just fenomenet samtycke är något som behöver belysas tydligare i den litteratur som är aktuell i de fem läroböckerna. Betydelsen av att öka kunskapen kring detta fenomen visas i och med den relativt nya lagen samt tillägget i värdegrunden, som tydligt indikerar vikten av ökad förståelse kring SSR-fenomenen.