<p>Religiös fundamentalism har på senare tid blivit ett vanligare fenomen trots ett mer sekulariserat samhälle. Detta för att sekularisering i sig inte innebär att människor blivit mindre religiösa utan att religionen har bytt plats från det offentliga till det privata. På grund av att fundamentalism ofta motsätter sig demokrati och pluralism, värden som ska främjas enligt den svenska läroplanen, är det viktigt att skolelever får bekanta sig med fundamentalism som fenomen. Därför undersöker jag i denna uppsats vilken bild läroböcker ger av fenomenet. Enligt Kjell Härenstam finns det problem med att försöka framställa religioner på ett objektivt sätt i läroböcker. Detta eftersom författaren aldrig kan bortse från sina egna värderingar och kultur. ”Kunskap är alltid någons kunskap.” Därför ställer Härenstam den objektiva, positivistiska kunskapen mot det hermeneutiskt, vidgade perspektivet och menar att religioner bör belysas ur så många perspektiv som möjligt. Undersökningen omfattar sex stycken böcker där den äldsta är från 1997 och den nyaste från 2007.</p><p>Genom textanalys kommer jag fram till att fundamentalism inte ges så mycket utrymme i läroböcker. De former av fundamentalism som presenteras är främst kristen och muslimsk fundamentalism. Den kristna formen beskrivs som något som förekommer inom mindre församlingar och sekter och vänder sig mot modern vetenskap medan den muslimska formen beskrivs som ett fenomen som har ett större folkligt stöd än den kristna och främst vänder sig mot västvärldens influenser. Profana, hinduistiska och judiska former av fundamentalism förekommer också men inte alls i samma utsträckning. Den objektiva kunskapssynen är dominerande i böckerna medan de böcker som jag anser som bäst i undersökningen kombinerar både försök till objektiva framställningar med olika perspektiv på fenomenet och diskussionsfrågor som tar utgångspunkt i elevernas egna bilder av fundamentalism.</p>

<p>Syftet med denna uppsats var att objektivitetsgranska och undersöka vilka bilder av de fem stora livsåskådningarnas vardagsliv som förekommer i gymnasiala religionsläroböcker som är publicerade på 2000-talet. Objektivitetsgranskningen avsåg att kartlägga fyra läroböckers innehåll av vardagsbilder med tillhörande bildtexter samt dess estetiska utformning och dess innehållsliga värde i form av objektivitet, saklighet och nutidsanknytning.</p><p>Granskningen visade att läroböckerna innehöll en ansenlig mängd av schabloniserande bilder som föreställde livsåskådningarnas vardagsliv. Dessa schablonbilder tenderade att peka ut särskiljande drag i troende människors liv som representanter för det vanliga och vardagliga livet. Schablonbilderna ger signaler om att troende människor inom de berörda livsåskådningarna lever i en vardagskontext som är ceremoniellt styrd, främmande och exotisk. Granskningen visade också att det fanns, men i en mer blygsam utsträckning - bilder som hade en motsatt betydelse, det vill säga objektiva bilder som är aktuellt uppdaterade och sakligt beskrivande av och om troende människors vardagsliv.</p>

Syftet med examensarbetet är att ta reda på hur bra skolböcker i samhällsorienterande ämnen lyckas förmedla en dynamisk och rättvis bild av Afrika. Mina frågeställningar är: Vilken bild av den afrikanska kontinenten och afrikanerna förmedlas av läroböckerna för högstadieelever? Hur dynamisk och mångfacetterad är egentligen den bilden? Ger läroböckerna en god möjlighet till en positiv identifikation med människor i Afrika? Hur skiljer sig denna bild från den som ges av den socialrealistiska afrikanska filmen Borom Sarret? Läroboken är fortfarande ett viktigt strukturerande verktyg för läraren. Den styr till stor del fortfarande undervisningen på ett övergripande sätt. Trots detta är det inte många som verkar intressera sig för läroböckerna och deras utformning. Lpo-94 nämner vikten av att förstå både det egna kulturarvet och delaktigheten i det gemensamma, om vikten av en stark identitet och en kulturell mångfald. Det bör rimligtvis innebära att man inte får försumma en hel kontinents kulturarv genom att enbart ta upp Afrikas historia när den varit viktig för Europas historiska utveckling. Detta är vad som sker i de allra flesta skolböcker. Skolböckerna utgår alldeles för ofta från att vår kultur och vår utveckling är ett facit för hur andra länder bör se ut. De ger grovt generaliserande och stereotypa bilder av Afrika som ett enda stort u-land befolkat av anonyma afrikaner. Vi behöver en mer dynamisk och mindre generaliserande bild av Afrika och dess befolkning. / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 2000.

Kultur är ett oerhört komplext och omfattande begrepp som finns omnämnt i de olika läroplanerna och i kursplanen i engelska. Eleverna ska bland annat reflektera över levnadssätt och kulturer i engelsktalande länder och kunna göra jämförelser med egna erfarenheter, även känna till något om vardagslivet i något land där engelska används. Det här är mål som ska uppnås i årskurs fem enligt kursplanen i engelska. Mitt syfte var att undersöka om läroböcker i engelska riktade till de yngre barnen, överensstämmer med vad styrdokumenten säger. Jag har gjort en text- och bildanalys av fyra olika läroböcker för att se vilka engelskspråkiga länder som representeras, hur de representeras, om eleverna får insikt i den mångkulturalitet som finns i världen och om de även kan göra jämförelser och få en förståelse av talad engelska i olika situationer. Mitt resultat är dock nedslående och slutsatsen jag drar är att läroböckerna inte utgår från vad styrdokumenten säger. Så gott som inga möjligheter att jämföra med den egna kulturen finns, någon mångkulturalitet är det inte frågan om i någon av böckerna och de enda länder som antyds är England, USA och Canada. Den information som ges om dessa länder är genomgående vag.

Under de senaste decennierna har det inom HR (Human Resources) skett en domänutvidgning, där allt större ansvar tas för fler aspekter av människors liv. Man får ofta ett intryck av att det finns ett genuint intresse för människors liv och hälsa bortom arbetet. Ett grundläggande antagande inom HR är emellertid att välmående individer leder till en ökad produktivitet. Därigenom finns en otydlighet i det egentliga syftet med de av arbetsgivarnas aktiviteter som syftar till människors hälsa och välmående. Det finns därmed anledning att närmre studera de idéer om människors arbete, tid och liv som cirkulerar inom HR. HR som kunskapsområde och branch är dock svårt att fånga i ett enda empiriskt material. En avgränsning behöver göras. I denna studie har arbetspsykologin identifierats som en stor och viktig influens inom HR, som dessutom har en legitimerade funktion i sin roll som vetenskap. Med utgångspunkt i kritisk teori studeras därför läroböcker i arbetspsykologi och i arbetspsykologin grundat arbetsmiljöarbete. Studien visar att det inom arbetspsykologin finns en föreställning om arbetet som någonting rationellt och betydelsefullt för människor. Arbetets framväxt beskrivs som något utav en civiliseringsprocess. Motsättningen mellan individens och organisationens intressen är närvarande i böckerna men hanteras av författarna på delvis olika sätt. Detta pekar på en splittring inom disciplinen; ingen enhetlighet finns i hur motsättningen ska hanteras. Samtidigt är målet en vinna-vinna-situation och en verklig insikt om motsättningens problematik verkar inte finnas. Man talar ofta om att ett helhetsperspektiv på människors liv och hälsa är viktigt. Ett sådant kan sägas finnas ur arbetspsykologins eget perspektiv, där utgångspunkten är att individens och organisationens intressen sammanfaller. Helhetsperspektivet kan dock ifrågasättas om ett sådant antagande inte görs. Strävan efter människors välmående är nämligen inte förutsättningslös; förslag till förbättringar av arbetet och arbetssituationen är alltid av sådant slag att de även gynnar organisationen. / During the last decades, HR (Human Resources) has expanded its reach, taking an increasingly large responsibility for for more aspects of people's lives. One can often get the impression that there is a genuine interest in people's lives and health beyond work. However, a basic assumption within HR is that well-being for workers leads to increased productivity. Due to this assumption, the real purposes behind management activities for health and well-being are unclear. Hence, there is reason to make a closer investigation of the ideas about people's work, time and life that circulate within HR. HR, being both a field and a profession, is difficult to capture using a single set of sources. The investigation needs to be limited. For the purposes of this study, work psychology has been identified as a major and important influence on HR, an influence which furthermore grants legitimacy to HR due to its status as a scientific field. Accordingly, textbooks in work psychology and in working environment management based on work psychology are studied from the perspective of critical theory. The study finds that, within work psychology, work is imagined as rational and meaningful for people. The history of work is described as somewhat of a process of civilisation. The conflict between the interests of the individual and of the organisation is present in the textbooks but is treated partly in different ways. This indicates fragmentation within the field; there is no consensus on how to handle the conflict of interests. Simultaneously, the aim is a win-win-situation, indicating a lack of insight into the complexity of the conflict. The importance of a holistic perspective on people's lives and health is mentioned repeatedly. Such a perspective can be said to be present from the viewpoint of work psychology itself, based as it is on the assumption that the interests of the individual coincide with the interests of the organisation. However, the holistic perspective can be questioned if such an assumption is not made. Human well-being is not promoted without premisses; suggestions for improvement of work and the working conditions are always of the kind that will also favour the organisation.

I den här uppsatsen analyseras tre vanligt förekommande läroböcker i religionskunskap utifrån ett postkolonialt perspektiv i jakt på koloniala maktdiskurser. Passager där hinduism och hinduer målas upp som ”våran” motsats belyses och analyseras. Även delar innehållande etnocentrism i allmänhet och eurocentrism i synnerhet samt exotiserande beskrivningar lyfts upp i ljuset och diskuteras. I ett försök att koppla samman det teoretiska med det praktiska utfördes intervjuer med aktivt undervisande lärare. Det huvudsakliga målet med denna intervjustudie var att se hur stor risken är när ”förorenade” läroböcker används. Intervjustudien syftade således till att få en bild av i hur stor utsträckning läroböcker används i klassrumsmiljön och i planeringsprocessen av lektioner och hur ofta nya läroböcker köps in. Studiernas resultat är milt positiva. Även om ”gamla” koloniala tankar hittades i läroböckerna så verkar det som om den koloniala diskursen är försvagad i lärobokssammanhang, då de nyare läroböckerna hade färre koloniala spår än den äldsta som innehöll många. En annan del av studiernas resultat som kan ses som positivt är att lärares attityder kring läroboksanvändning verkar ha ändrats. Detta betyder att även om en lärobok innehåller koloniala diskurser så betyder det nödvändigtvis inte att de följer med in i elevens kunskaper. Detta är på grund av att läroboken numer ses som en informationskälla i mängden jämfört med dess tidigare roll som ”sanningsförmedlaren med stort S”. / In this paper three commonly used school textbooks for religion studies are analyzed using post-colonial theory in search for colonial power discourses. Passages where Hindu religion is described as “our” opposite are highlighted. Also occurrences of ethnocentrism in general and eurocentrism in particular as well as exoticism are brought to the light and discussed. In an effort to connect the theoretical with the practical an interview study is made with active teachers. The main goal is to see how big the risk, with using “tainted” textbooks, is. In the interview study questions about how large role textbooks plays in their classrooms and lesson planning and how often they bought new textbooks were asked. The results of the studies are mildly positive. Even though traces of old colonial thoughts were found in the school textbooks it seems as though the colonial discourse within the the textbooks sphere is weakened, since the newest of the textbooks analyzed did not have many colonial traces compared to the oldest one which had plenty. Another positive result of the studies is that teachers' attitudes towards textbook usage seems to have changed. This means that even though your textbook might have a colonial discourse there is no guarantee that it will stick on your students. Since textbooks now is seen as merely another source of information compared to its earlier status as The Source of Information.

Though still well used in Swedish schools, textbooks are no longer under any governmental control or inspection. It is now responsibilities of the teacher, thus, knowledge is considered crucial. Therefore, the aim of this study was firstly to investigate if and how four biology/natural science textbooks, produced 1957-2008 for primary school years (3) 4-6, expressed any sex, gender and/or sexuality norms. Moreover, due to thoughts of queer theoretic Judith Butler, the study also investigated if and how these three norms interacted. By examining what the textbooks mediated, the purpose was finally to find out if and how the norms differed or not. Furthermore, the theoretical perspective was queer theoretic; the adopted method for analyzing the textbooks; critical discourse analysis – both linked by understanding norms as discursive constructions of language. The results showed that sex, gender and sexuality norms were present; sex and gender norms were expressed by the separation of male and female as genuinely different. Sex norms did not change; gender norms altered only somewhat. By then often portraying male sex with both dynamic qualities and an active sexuality, the conclusion was that sex, gender and sexuality norms were linked in the textbooks. Sexuality norms were mostly expressed by a heteronormative exclusion of everything but the twosome, reproductive heterosexuality. In summary, this normative heterosexuality also was interpreted to be entwined with sex and gender; the division of male and female, hence to its basic foundation – the attraction of opposites.

Religiös fundamentalism har på senare tid blivit ett vanligare fenomen trots ett mer sekulariserat samhälle. Detta för att sekularisering i sig inte innebär att människor blivit mindre religiösa utan att religionen har bytt plats från det offentliga till det privata. På grund av att fundamentalism ofta motsätter sig demokrati och pluralism, värden som ska främjas enligt den svenska läroplanen, är det viktigt att skolelever får bekanta sig med fundamentalism som fenomen. Därför undersöker jag i denna uppsats vilken bild läroböcker ger av fenomenet. Enligt Kjell Härenstam finns det problem med att försöka framställa religioner på ett objektivt sätt i läroböcker. Detta eftersom författaren aldrig kan bortse från sina egna värderingar och kultur. ”Kunskap är alltid någons kunskap.” Därför ställer Härenstam den objektiva, positivistiska kunskapen mot det hermeneutiskt, vidgade perspektivet och menar att religioner bör belysas ur så många perspektiv som möjligt. Undersökningen omfattar sex stycken böcker där den äldsta är från 1997 och den nyaste från 2007. Genom textanalys kommer jag fram till att fundamentalism inte ges så mycket utrymme i läroböcker. De former av fundamentalism som presenteras är främst kristen och muslimsk fundamentalism. Den kristna formen beskrivs som något som förekommer inom mindre församlingar och sekter och vänder sig mot modern vetenskap medan den muslimska formen beskrivs som ett fenomen som har ett större folkligt stöd än den kristna och främst vänder sig mot västvärldens influenser. Profana, hinduistiska och judiska former av fundamentalism förekommer också men inte alls i samma utsträckning. Den objektiva kunskapssynen är dominerande i böckerna medan de böcker som jag anser som bäst i undersökningen kombinerar både försök till objektiva framställningar med olika perspektiv på fenomenet och diskussionsfrågor som tar utgångspunkt i elevernas egna bilder av fundamentalism.

Syftet med denna uppsats var att objektivitetsgranska och undersöka vilka bilder av de fem stora livsåskådningarnas vardagsliv som förekommer i gymnasiala religionsläroböcker som är publicerade på 2000-talet. Objektivitetsgranskningen avsåg att kartlägga fyra läroböckers innehåll av vardagsbilder med tillhörande bildtexter samt dess estetiska utformning och dess innehållsliga värde i form av objektivitet, saklighet och nutidsanknytning. Granskningen visade att läroböckerna innehöll en ansenlig mängd av schabloniserande bilder som föreställde livsåskådningarnas vardagsliv. Dessa schablonbilder tenderade att peka ut särskiljande drag i troende människors liv som representanter för det vanliga och vardagliga livet. Schablonbilderna ger signaler om att troende människor inom de berörda livsåskådningarna lever i en vardagskontext som är ceremoniellt styrd, främmande och exotisk. Granskningen visade också att det fanns, men i en mer blygsam utsträckning - bilder som hade en motsatt betydelse, det vill säga objektiva bilder som är aktuellt uppdaterade och sakligt beskrivande av och om troende människors vardagsliv.

Syftet med denna uppsats är att studera skildringen av reformationen i olika läromedel för religionskunskap i gymnasieskolan. Detta för att se om och hur läromedlen förändrats, om de har blivit mer objektiva med tiden. De utvalda läromedlen är från 1960-talets slut och 2000-talet. Utifrån de olika skildringarna kommer jag att jämföra läromedlen med varandra.