Elevernas presentationer i matematikämnet visar ett konsekvent samband med deras intresse. Enökad användning av matematikböcker i undervisningen har observerats, där lärarhandboken ärmer tillgänglig. Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka hur valet avundervisningsmetod och användningen av matematikboken påverkar elevernas prestationer. Föratt besvara forskningsfrågorna har en systematisk kunskapsöversikt genomförts med hjälp av sjuvetenskapliga texter. Resultaten visar att läroböcker enbart inte kan förbättra elevernasprestationsförmåga i matematikämnet. Lärarens val av lektionsuppbyggnad har en avgörandeinverkan på elevernas presentationer, där läroboken bör vara som en kompletterande resurssnarare än att vara lektionens centrala fokus. Detta för att främja en djupare och mer engagerandeinlärningsprocess för elevernaUnder min verksamhetsförlagda utbildning som blivande lärare har jag observerat fleramatematikundervisningar där lärarna i hög grad förlitar sig mycket på innehållet avmatematikboken. Ett av de utmaningar som uppstår av matematik när lärare förlitar sig starkt påinnehållet i matematikboken är balansen mellan att följa läroplanens och skolverkets mål, och atterbjuda en varierad och engagerande undervisning. Å ena sidan ger boken en pålitlig struktur ochtäckning av läroplanen, vilket underlättar för lärare att följa de övergripande målen i ämnetmatematik. Å andra sidan kan en överdriven användning av boken begränsa utrymmer förkreativitet och variation i undervisningen.Jag valde att fördjupa mig i matematikämnet för tidiga skolår och utforska alternativa metodertill traditionell undervisning. Målet med denna studie är att undersöka hur lärarens val avmatematikläromedel påverkar elevernas intresse för ämnet matematik. Studien bygger på ensökningsprocess som baseras på vetenskapliga texter som behandlar denna frågeställning.Datainsamlingen genomfördes genom kvalitativa sökningar i databaserna Libsearc, ECO, ERICoch Skolverket.

In this learning materials analysis I will be going through the following Swedish curriculums, lgy70, lpf94 and lgy70 and at least two textbooks from each curriculum. The purpose of this essay is to find out if there has been any changes in the textual content regarding colonialization in the Swedish textbooks in the subject of history at Swedish high school´s. This is based on a postcolonial theory. It will be carrried out with the help of the postcolonial theorist Edward Said, and his concepts of "we" and "them" will be important. In this essay I have analyzed teaching materials in the subject of history, while using qualitative methods. Conclusions have been made about how the number of pages devoted to colonialism changed over time, from having been the highest during lgy70 to decrasing during lpf94, then increasing again during lgy11. This work has also counted the number of times that diffrent countries/areas are being mentioned in the teaching materials in order to get answers about which countries/areas have been given the most amount of space, where you can see that Africa, Europe and Great Britain are generally mentioned the most number of times. By using my text analzysis, I have also been able to receive answers about how colonialism has changed in the Swedish teaching materials over time. It can be seen that depending on how clearly the curriculums considers colonialism/imperialism to be included reflects into the content of the textbooks.

Syftet med denna uppsats är att studera vilken skrivundervisning som presenteras för elever i kursen svenska som andraspråk 1 och därmed bidra med kunskap om vilken skrivundervisning som erbjuds eleverna. Mer specifikt undersöks, med stöd i Ivaničs (2004) skrivdiskurser och med kvalitativ textanalys, på vilket sätt skrivdiskurser är framträdande i läroböcker för kursen. Resultatet av studien visar att det är en kombination av flera olika diskurser, så kallade hybrider, som framträder i båda de analyserade läroböckerna. Genrediskursen, processdiskursen och färdighetsdiskursen framträder dock tydligare än andra diskurser och det går att konstatera att diskurser där textlagret är i fokus är mer framträdande. Läroböckerna visar också en avsaknad av den sociopolitiska diskursen och eftersom alla diskurser därmed inte finns representerade blir eleverna inte erbjudna en allsidig skrivundervisning. I läroböckerna formulerar författarna tydligt vad de anser vara viktigt i skrivandet, som exempelvis att följa normer för språkriktighet eller att ta hänsyn till situation och mottagare i skrivandet, men eleverna erbjuds inte undervisning för att nå upp till dessa föreställningar. Avslutningsvis kan en slutsats dras om att kreativt skrivande i form av skönlitterära genre får stå tillbaka när de texttyper som anses extra betydelsefulla inom genrediskursen är starkt framträdande.

I denna uppsats undersöks hur ordklassen pronomen beskrivs i läromedel i svenska för årskurserna 7, 8 och 9. Studien har genomförts genom närläsning av fem olika läromedel, varav tre är tryckta läroböcker och två är digitala läromedel. Resultatet visar att det finns skillnader mellan läromedlen avseende hur många grupper pronomen som tas upp samt avseende hur kortfattad eller utförlig beskrivningen av de olika grupperna är. Det finns även olika uppfattningar avseende den grammatiska bedömningen när det gäller vilka ord som tillhör gruppen reflexiva pronomen. De skillnader som har konstaterats tyder sammanfattningsvis på att det inte finns en samsyn mellan olika läromedelsförfattare avseende hur ordklassen pronomen ska beskrivas i läromedlen.

The purpose of this study is to examine how the narration between Swedish and British textbooks in history differs, with focus on the era of the Cold War. This study will also examine how the narration between countries has developed in history textbooks between 1959 and 2020, with three textbooks from each country. One textbook from Sweden and Britain written at the beginning of the Cold War, one from each country at the end of the Cold War and finally one from each country written in modern time for a retrospective view on the era. From what this study has concluded is that Swedish and British textbooks in history does differ in the earlier history textbooks with Sweden having a focus on a democracy narration during 1959 and 1996, but changes it's pragmatic neutrality story to a story of equality between the decades. The British history textbooks from 1963 and 1989 have in contrast a different focus, it's narration. During 1963 Britain has a variability story which develops into a prosperity story during the 1990’s. In the modern era of the 21-centuary, the textbooks from both Sweden and Great Britain share a similar form of narration, as both tell a history with focus on democracy and a latter form of the equality story.

Abstract: I denna uppsats analyseras skrivuppgifter i fyra läroböcker i ämnet svenska på högstadiet. Syftet med uppsatsen är att visa på hur och på vilket sätt diskursiva skrivuppgifter legitimeras i fyra undersökta läroböcker. Debatten om läromedel har de senaste blivit alltmer aktuell. Detta märks dels på de statliga utredningar som genomförts samt det lagförslag som regeringen nyligen lagt fram om stärkt tillgång till läromedel (Prop. 2023/24:21). Regeringen framhåller att ökad tillgång på läromedel i skolan kommer bidra till en god kunskapsutveckling och ökad likvärdighet. En god kunskapsutveckling och ökad likvärdighet förutsätter att yrkesverksamma lärare förstå hur och varför skrivuppgifterna legitimeras i läroboken. Det blir därför viktigt att analysera och förstå hur och varför en diskursiv skrivuppgift i en lärobok legitimeras. Uppsatsen utgår från en socialkonstruktivistisk syn på språket och använder Theo van Leeuwens teoretiska ramverk om legitimering. Av resultatet framgår att läroböckerna använder sig av olika typer av legitimeringar i skrivuppgifterna. Auktoritetslegitimering sker i hög utsträckning och i kombination med rationalitetslegitimering och morallegitimering. Den höga frekvensen av auktoritetslegitimering kopplas till det nära förhållandet till skolans styrdokument. Läroböckerna ger uttryck för det kompensatoriska inslaget genom användning av rationalitetslegitimering. Slutligen återfinns morallegitimering i form av abstraktioner vilket visar på en ansats att återge skrivuppgifter med autenticitet och förberedelse för livet efter skolan.

Syftet med studien var att undersöka grundskollärares syn på NO-läroböckers ämnesinnehåll och tillämpning av NO-läroböcker för årskurs 1-3. Uppsatsens frågeställningar löd: Hur arbetar lärarna med läroböcker i NO-undervisningen?, Hur upplever lärarna att deras NO-läroböcker förhåller sig till centralt innehåll i Lgr 11?, Vad tycker lärarna är för- respektive nackdelar med NO-läroböcker? samt Hur gick lärarna tillväga för att välja eller välja bort NO-läroböcker?. För att besvara frågeställningarna utfördes semistrukturerade intervjuer med sju lågstadielärare och en mellanstadielärare. Lee Shulmans teori om PCK (Pedagogical Content Knowledge) och Douglas A. Roberts kunskapsemfaser användes för att analysera studiens resultat om lärares förhållningssätt till NO-läroböcker. Studiens främsta resultat visade på att lärarna fann NO-läroböckerna otillräckliga och att de därför behövde komplettera NO-undervisningen med annat material. Alla utom en lärare ansåg att NO-läroböckerna behandlade allt i centralt innehåll för NO i Lgr 11, men att böckerna kunde fördjupas. Vidare var de flesta lärare positivt inställda till experiment, men det varierade huruvida de använde sig av NO-läroböckers experiment. Två av lärarna beslutade inom sitt arbetslag vilken NO-lärobok de skulle beställa, medan resterande inte fick välja bok. Lärarna kände sig inte styrda av NO-läroböckerna vilket bekräftade Ingela Korsells (2007) slutsats om hur erfarna lärare inte var bundna av läroböcker. Däremot motsa resultatet Tim Oates (2014) konklusion om hur kompetenta lärare var styrda av läroböcker. Studiens slutsats är att lärarnas syn på NO-läroböcker är att läroböckerna visserligen fyller en tydlig funktion i undervisningen, men lärarna behöver komplettera med annat material för att eleverna ska få en fullgod undervisning i enlighet med Lgr 11.

What religion does for its followers and how people use religion in their lives is something that is of interest from a historical perspective as well as from a contemporary perspective. The purpose of this essay is to analyze and interpret how functional aspects of world religions are presented in textbooks. To perform this content analysis I will be using functional definitions of religion, that I will explain and interpret and then use as tools in the content analysis of the textbooks. Based on the results of the content analysis, I will compare similarities and differences in how the functional aspects of world religions are presented in the textbooks. I discovered that the similarity in its presentation of the functional aspects of the religions is that they are based on social systems which include the creation of social representations and perception of reality. The main difference in their presentation is that Christianity is described from a Swedish perspective and in relation to the Swedish context, while the other world religions are described in a more common way. The functional aspects of these religions are described in a basic and generalizing way, for example, that there is only one kind of Judaism and one Buddhism.

”Min farfar pratade inte om det han var med om i Stalins Gulagläger om man inte pressade honom.” Detta skriver historikern Anton Weiss-Wendt om sin farfar, Helmut Weiss, som förlorade 20 år av sitt liv i Gulag.  Den här historien och fler därtill, kände världen inte till. Sovjetunionens sönderfall inträffade år 1991 och censuren upphävdes. Tidigare hemligstämplade dokument av politiska makthavare offentliggjordes och allmänheten i väst fick kunskap om Gulaglägren i första hand tack vare nobelpristagaren Aleksandr Solzjenitsyns böcker.  Genom en komparativ och kvalitativ textanalys av sex skolböcker från olika decennier och en granskning av styrdokument kommer jag i den här uppsatsen att undersöka hur historiedidaktik och officiella riktlinjer har påverkat läroböckernas innehåll. Detta med Gulag framställning i skolböcker i Sverige som det centrala forskningsområdet.

No description available.