Under de senaste åren har flera undersökningar påvisat att det, i strid med skolans styrdokument, råder stor ojämställdhet i de läroböcker som används på högstadiet. Genusforskningen konstaterar att skolan konserverar normer och föreställningar om hur kvinnor och män ska vara, verka och se ut. I ett försök att råda bot på detta sågs skolans värdegrund och skolplaner över, vilket resulterade i bl a en ny läroplan år 2011 (lgr11). Denna uppsats analyserar huruvida fem nytryckta läroböcker lever upp till de nya kraven avseende jämställdhet mellan kvinnor och män, genom att analysera bilderna under 1900-talet. Genom att räkna, och kategorisera in bilder i fem specificerade grupper, kunde en kvantitativ bildanalys med genusteoretiskt perspektiv företas. Den visade att inte mycket hänt ur jämställdhetssynpunkt i läroböckerna, den nya läroplanen till trots. Kvinnor förekommer på 19 av 100 bilder, vilket är långt från det gängse kravet på ett spann mellan 40/60 procent. Kategoriseringen gav att män oftast återges som yrkesverksamma eller politiskt aktiva, med monopol på den kulturella sfären. Kvinnor återges främst i hemmet eller som modeller för skönhetsideal. Men det finns ljuspunkter: det är kvinnorna som introducerar den nya tekniken i hemmet, och det är den enskilda kvinnokampen som ger t ex rösträtt och rätt till abort. Folkvalda kvinnliga statsöverhuvuden lyser med sin frånvaro. Stereotyper sätter normen, det finns inga, eller mycket få, bilder som visar på att det funnits avvikelser. Av andelen namngivna personer är 14,7 % kvinnor. Den ställda hypotesen om att antalet kvinnor borde vara fler under perioden efter andra världskriget, än före, visade sig vara korrekt, om ock med endast 4,1 procentenheters differens.

I styrdokumenten finns en strävan mot en jämställd undervisning men läroböckerna ger en kvinnofattig bild av historien. Detta grundar sig i att män oftast tagit en större plats i historien och detta gör att kvinnor som individer inte hörs i samma bemärkelse. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare jobbar mot att lyfta fram kvinnor i historieundervisningen, och hur de motiverar varför det är viktigt. Slutligen ser vi över huruvida styrdokumentens mål och värdegrund möter lärarnas verklighet, som till exempel lärarnas förankring av, eller anknytning till styrdokumenten. Vår studie är baserad på intervjuer vilka utgör grunden till det empiriska materialet. För att kunna genomföra denna analys har vi valt att utgå ifrån teorierna och begreppen historiemedvetande, aktörsperspektivet, samt genus och jämställdhet. Det som var genomgående i våra intervjuer var historia som identitetsskapande, utvecklandet av ett historiemedvetande, aktörsperspektiv i lärarnas undervisning samt deras tankar kring genus och jämställdhet och hur de går tillväga för att få med ett genus- och/eller jämställdhetsperspektiv i sin undervisning. Alla tre uppgav att det är problematiskt att jobba med jämställdhet med läroböckerna som utgångspunkt, då kvinnor inte alls får lika mycket utrymme. Alla försökte kompensera för detta genom en rad strategier om hur man kan arbeta för att lyfta fram kvinnor i historieundervisningen, bland annat hur man kan lyfta fram ett genusperspektiv, som vad som har ansetts vara manligt eller kvinnligt genom historien fram till idag. Alla tre underströk vikten av kvinnors inkludering i själva historieberättelsen. Deras motivering visar även potentiella konsekvenser av att förminska eller exkludera kvinnor från historien.

Detta examensarbete har syftet att ta reda på hur väl man kan utgå från läroböcker i historia för gymnasiet och 7–9 med målet att ha en interkulturell undervisning om industrialisering. Det teoretiska ramverk som ligger till grund för vår undersökning är Maria Johanssons teori om interkulturalitet och dess samverkan med historiemedvetande. Utifrån denna teori har vi utvecklat en egen analysmodell för att ta reda på om texterna om industrialisering i läroböckerna har de komponenter som behövs för en interkulturell text och för att se hur de kan användas i interkulturell undervisning. Vår metod består av två olika analysmodeller där den ena har fungerat som ett verktyg för att identifiera komponenter för interkulturalitet i innehållet och den andra för att undersöka möjligheterna att använda läroböcker i en interkulturell undervisning. Därefter har resultatet i analysmodellen infogats i ett resultatdiagram för att ge en enkel översikt av resultatet. De flesta läroböcker framställer industrialisering utifrån ett europeiskt perspektiv och hade varierande möjligheter till interkulturell undervisning. En av läroböckerna hade ett interkulturellt innehåll och goda möjligheter till interkulturell undervisning. En annan av läroböckerna var direkt oanvändbar ur ett interkulturalitetsperspektiv. Sammantaget visar resultatet att läroböckerna inte har alla komponenter för en interkulturell text och de saknar ofta framställningar utifrån ett utomeuropeiskt narrativ. Däremot finns det strategier som till exempel att lägga till fler perspektiv till materialet och problematisera urvalet som gör att man ändå kan utgå från läroböckerna för att bedriva interkulturell undervisning.

I vår undersökningsstudie har vi utgått från frågeställningar som handlar om hur utomeuropeisk historia inkluderas i framställningen av första världskriget i svenska historieläroböcker utgivna mellan tidsperioderna 1990-talet och 2000-talet. Vi har undersökt sex olika läroböcker från olika tidsperioder där vi har studerat vilka utomeuropeiska länder som inkluderas samt på vilket sätt de framställs. Vi valde flera böcker från olika år och förlag för att bilda oss en mer tydlig och säkrare helhetsbild om utomeuropeisk historias inkludering i svenska läroböcker. Vårt problemområde handlar om den europeiska dominansen i framställningen av historiska händelser. I med det växande mångkulturella samhället måste vi i skolans värld öppna upp ögonen för flera perspektiv i historien och vi har därför undersökt hur utomeuropeiskt perspektiv inkluderas i läroböcker. Läroplanen för grundskolan och tidigare forskning ger direktiv att historieundervisningen ska ge en nyanserad bild av historien där både europeiska och utomeuropeiska länder inkluderas i historiska händelser. Tidigare forskning visar att elever tappar intresse för historien och undervisningen om läraren inte ger utrymme för elevernas bakgrund och historia. Resultatet visar att senare läroböcker ger en mer mångfacetterad bild av första världskriget eftersom utomeuropeiskt perspektiv inkluderas i större utsträckning i framställningen av första världskriget. I de äldre läroböckerna inkluderas inte utomeuropeiskt perspektiv i lika stor utsträckning som i de nyare läroböckerna. Vi har valt att utgå från ett funktionellt analytiskt och strukturellt analytiskt perspektiv som teoretisk bas när det kommer till analysen av läroböcker. Men vi har även kopplat ihop perspektiven med teori kring historiedidaktik. När vi studerade vilka länder som presenteras i läroböckerna tittade vi på hur länderna framställs, hur framställningen förändras mellan olika tidsperioder och varför den kan ha förändrats.

Syftet med denna uppsats är att undersöka lärares förhållningssätt, attityder och användningav läromedel i det multimodala klassrummet. Vi vill med vår undersökningar ta reda på vilkasätt tre olika läromedel används för att främja elevers kunskapsutveckling och förståelse i desamhällsorienterande ämnena i årskurs 4-6. Vi fokuserar på läroböcker, skönlitteratur ochdigitala läromedel.De teorier som tjänar som ett ramverk för vår undersökning är de multimodala perspektivensamt det sociokulturella perspektivet. Multimodal pedagogik är signifikant för det samtidaklassrummet och innebär en varierande undervisning som tar hjälp av olika läromedel ocharbetsmetoder.Vi har sammanställt tidigare forskning som behandlar kunskapsutveckling och arbetsmetoderi relation till tre olika läromedel; läroboken, skönlitteratur och digitala läromedel. Studientäcker också in lärares förhållningssätt till läromedel. Detta är av relevans då denmultimodala pedagogiken reflekteras i hur lärare väljer att förhålla sig till och använda sig avolika typer av läromedel för att främja elevers kunskapsinhämtning.Insamlingen av vårt empiriska material har skett med hjälp av kvalitativa metoder, i form avsemistrukturerade intervjuer. De fem intervjuade lärarna undervisar i de samhällsorienterandeämnena i årskurs 4-6. De arbetar alla på olika skolor i södra Skåne.Studiens resultat visar att lärarna generellt eftersträvar ett varierat arbetssätt och därmedanpassar läromedlet därefter. Detta indikerar att lärarna använder sig av multimodalaläromedel för att främja elevers kunskapsutveckling i linje med den förklaringsmodell sombåde det sociokulturella perspektivet och de multimodala perspektiven erbjuder. / The purpose of this essay is to research teachers' attitudes and useof teaching materials in the multimodal classroom. With our research we want to find out which ways with three different teaching materials are used to promote students' knowledge development and understanding in the community-oriented subjects in grades 4-6. We focus on textbooks, fiction and digital learning materials.The theories that serve as a framework for our study are the multimodal perspectivesas well as the socio-cultural perspective. Multimodal pedagogy is significant for the contemporaryclassroom and involves a varied teaching which takes the help of different teaching materials andpractices.We have compiled previous research that deals with knowledge development and working methodsin relation to three different teaching materials; textbook, fiction and digital teaching materials. The study also covers teachers' approaches to these teaching materials. This is relevant with the multimodal pedagogy which is reflected in how teachers choose to relate to and usedifferent types of teaching materials to promote student knowledge acquisition.The collection of our empirical material has been done using qualitative methods, in the form of semi-structured interviews. The five interviewed teachers teach in the community-oriented subjects in grades 4-6. They all work at different schools in southern Skåne.The studies results show that teachers generally strive for a varied way of working and thusadapt the teaching material accordingly. This indicates that teachers are using multimodalslearning tools to promote student knowledge development in line with the explanatory model that both the socio-cultural perspective and the multimodal perspectives offer.

Syftet med uppsatsen är att undersöka genus så som det framställs i läroböckerna inom idrott och hälsa på gymnasieskolan. Detta är en läromedelsanalys som bygger på att analysera text och bild i läroböckerna inom idrottsämnet med kvalitativ undersökning i form av diskursanalys och problematiseras med utgångpunkt i Raewyn Connells och Rebecca Rearses (2015) genusteori. Granskningen av läroböckerna visar ett varierande resultat i jämförelse med vad tidigare forskning har visat. Det förekommer upprepade mönster om genus som har identifierats fyra olika kategoriska diskurser: kategoriseringsdiskursen, genusdiskursen, kvinnan som problemdiskurs och individdiskursen. Ett resultat visar hur en lärobok beskriver olika idrottsgrenar som förknippas med maskulinitet och femininet genom att betona fördelningen av antal medlemmar som är pojkar respektive flickor. Där pojkar framställs som maskulina och flickor framställs som feminina. Med tanke på hur lite genusforskning som finns om läroböcker är detta ett aktuellt forskningsområde som börs forskas i framtiden. Det gör att genusforskning kan bidra med ökad kunskap genom att utveckla läroböcker som är anpassade till elevernas förståelse och förutsättningar i förhållande till läro- och kursplan, GY11.

Islam är en religion som under en längre tid varit föremål för negativ stereotypisering ivästerländsk diskurs, som i denna uppsats används som en generalisering av länder som präglats av liknande kulturella och religiösa värderingar och därför går att jämföra med en svensk kontext. Genom religionsundervisningen ska dock olika perspektiv och tolkningar av religioner undersökas av elever vilket innebär att denna stereotypt negativa bild av islam behöver nyanseras. Denna kunskapsöversikt undersöker vad befintlig forskning säger om hur islam och muslimer framställs i svenska läroböcker för religionskunskap på gymnasiet. Därefter ställer texten frågan om hur lärare eventuellt kan nyansera den bild som förmedlas genom dessa kanaler för att uppnå de övergripande målen med religionsundervisningen, vilket besvaras genom att undersöka det befintliga forskningsläget på området. För att besvara dessa frågor beskrivs även ämnetsbakgrund i form av forskning kring ämnena islamofobi och representationen av islam itraditionell svensk media. Metoden som har använts för att genomföra undersökningen utgår från sökning av material i databaser som ERIC, Swepub, Google Scholar och Libsearch, där sedan en urvalsprocess har skett utifrån det övergripande syftet och uppsatsens tre frågeställningar. Kunskapsöversikten finner att framställningen av islam och muslimer i svenska läroböcker för gymnasiet är negativ och stereotyp vilket stämmer överens med tidigare forskning. Islam framställs som en konservativ homogen enhet där sunniislam ofta beskrivs som normen och där viss forskning även visar att en sunniislamistisk tolkning av islam ges företräde och auktoritet i vissa läroböcker. Detta innebär att båda de två stora influenserna på elevernas förståelse av islam är präglade av dessa orientalistiska och islamofobiska värderingar. Lärarens uppdrag i att nyansera denna bild blir därmed viktig, både ur ett värdegrundsperspektiv, samhällsperspektiv samt för att möta kursplanernas mål. Ett första steg för att nyansera denna bild är att läraren måste vara medveten om det ramverk genom vilket islam framställs. Ytterligare möjligt sätt att motverka denna homogena bild av islam identifieras genom en hermeneutisk tolkning av religion.

Abstract This thesis examines how art teachers work with teaching materials in their teaching and if they experience a need for a textbook for each grade 7, 8 och 9, as there is in mathematics and English. If a textbook could raise the status of the school subject art and how a textbook could be structured, contain. To find out this, qualitative semistructured interviews were conducted with 5 art teachers around Sweden which is transcribed and analyzed qualitative using content analysis and hermeneutic scientific orientation. For previous research and literature review academic journals and articles have been studied. The study has concluded that four out of five art teachers do not use any teaching material in their teaching but draw inspiration from books and on various Internet sites. Four out of five art teachers see a need for a textbook in the school subject art. Out of those of the art teacher who do not see a need for a textbook in the subject of art believe that it would counteract the school subject art and it would stifle creativity and enthusiasm. All art teachers in the study believe that the status of the subject could be raised with an textbook in the school subject art. How the textbook should be structured and what it should contain are the following: the basics, basic knowledge from simple to advanced level, facts, color theory, shapes, brushwork, classic tasks such as paraphrase of famous paintings, grid enlargement and paint monochrome images in newer versions, art history in chronological order, instructional videos, image concepts, creative open tasks and task about ethnicity, gender roles and power relations.

Många elever i den svenska skolan har svårigheter att uppnå målen i naturvetenskapliga ämnen. Därför är det viktigt att läromedlen i dessa ämnen är utformade för att stödja elevernas lärande optimalt. Studien fokuserar på gymnasieelevers lärande och motivation i samband med undervisning i naturkunskap. Syftet med studien är att jämföra läroböcker i tryck med digitala läromedel, identifiera kritiska faktorer som förbättrar läroböcker i tryck och digitala läromedel samt bidrar till än bättre kunskapsprogression och motivation hos gymnasieelever. Metoder som används för studien är lärarintervjuer för kvalitativa data samt digital enkät med elevrespondenter för kvantitativa data (bilaga 1, 2). Respondenter är behöriga gymnasielärare i naturkunskap och gymnasielever lokaliserade på två skolor i Sverige. Studiens resultat visar att majoriteten av eleverna föredrar en kombination av traditionell lärobok och digitalt läromedel för effektivt lärande och motivation. Dessutom finner eleverna att traditionell lärobok och digitala läromedel är likvärdiga gällande deras kunskapsprogression och motivation. Lärares förslag på förbättringar med avseende på läroböcker och digitala läromedel lyfts också fram. Därav kan slutsatsen dras att huvuddelen av eleverna föredrar en kombination av traditionell lärobok och digitalt läromedel för effektivt lärande och motivation. Läroboken har därmed fortfarande en betydelsefull plats i lärandet, om man utgår från elevernas perspektiv. I nuläget borde läroboken inte fasas ut. Istället, vore en produktiv strategiatt låta eleverna fortsätta att använda läroboken i sin kunskapsprogression i skolan samt komplettera undervisningen med digitala läromedel t.ex. genom dynamiska resurser som filmer. Utifrån responsen är en kombination av båda läromedlen en avgörande förutsättning för att fler elever ska nå sina kunskapsmål i skolan. Det innebär också att skolan behöver säkerställa resurser för tillhandahållande av båda typer av läromedel.

Den tryckta läseboken har länge varit viktig för svenskämnet då den är det första läromedlet som elever möter när de börjar skolan. Den tryckta läroboken har haft en avgörande roll i skolan under en längre tid. Trots att skolan idag präglas av en mängd medier har de tryckta läromedlen behållit sin roll och används ofta som en grundpelare i undervisningen. Skolverket anser att undervisningen ska präglas av ett jämställdhetsperspektiv samt kvinnors och mäns lika värde. Syftet med litteraturstudien har varit att granska läromedelsanalyser och vetenskapliga artiklar angående läromedel i svenskämnet med inriktning på ett genusperspektiv. De frågeställningar som ställdes i arbetet handlade om andelen män och kvinnor i läromedlen, stereotypiska föreställningar om kvinnor och män i läromedlen samt i vilken utsträckning läromedlen överensstämmer med jämställdhetskraven i respektive läroplan. För att besvara syfte och frågeställningar genomfördes en systematisk litteraturstudie där sökning och sammanställning gjordes utifrån bestämda kriterier. Resultatet visade att stereotyperna angående kvinnor och män diversifierades efter 1960-talet. Utifrån resultatet drogs en slutsats att samhällets normer gav stereotypiska föreställningar om könen och relationen dem emellan. De undersökta studierna kom fram till att män och kvinnor beskrivs olika i de undersökta läromedlen. Ytterligare en slutsats som drogs utifrån resultatet var att efter 1960-talet har samtliga läroplaner innehållit formuleringar om jämställdhet, det vill säga föreskrivit att skolan ska motverka stereotyper. Endast hälften av de undersökta läromedlen möter jämställdhetskraven i läroplanerna. Majoriteten av de undersökta studierna kom fram till att ett manligt perspektiv dominerar i läromedlen. Förändringarna i läromedlen visar att samhället är konstant föränderligt och vad som anses vara viktigt i skolan ändras utefter det. Läromedlen förändras emellertid inte alltid i samma takt som styrdokumentens skrivningar och kan än idag reflektera en tämligen stark ojämlikhet mellan könen. Min slutsats är att det inte går att garantera att skolans jämställdhetsmål uppfylls så länge den enskilda läraren ensam får besluta vilka läromedel som ska användas eller inte användas i undervisningen; här skulle ett större mått av granskning eller styrning behövas. / <p>Henny Kuc Söderberg</p>