No description available.

Till läroböcker finns ofta en lärarhandledning som är tänkt att fungera som en manual och som kan guida läraren genom undervisningen. Den kan antas vara ett stöd för vilka arbetssätt som gynnar elevers inlärning och följas för att potentiellt främja deras lärande på ett effektivt och varierat sätt. Genom att analysera lärarhandledningar kan en uppfattning fås om hur undervisning av fysikområdet kraft och rörelse uppmanas att genomföras. Fysikområdet kraft och rörelse är komplext för elever att förstå, vilket resulterar i att många befäster felaktiga uppfattningar om fenomenen inom området. Undervisningen bör bygga på elevernas erfarenheter och utmana deras förförståelse för att de ska få en stabil grund att bygga vidare sin förståelse för detta abstrakta område på.  I denna lärarhandledningsanalys är syftet att undersöka i vilken utsträckning och på vilket sätt undervisning av fysikområdet kraft och rörelse i årskurs 1-3 uppmanas att ta avstamp i elevernas erfarenheter och genom konkretisering utmana och utveckla de förförståelser de har med sig.  Innehållsanalys har använts som metod och med hjälp av Matons semantiska del av LCT som ett analysverktyg har analysfrågor formulerats för att kunna kvantifiera och kvalificera texter i lärarhandledningar och i förlängningen kunna besvara studiens frågeställningar.  Sammanfattningsvis kan vi å ena sidan säga att det finns lärarhandledningar som i stor utsträckning ger elever möjligheter att öka den semantiska densiteten och minska den semantiska tyngden för begrepp inom kraft och rörelse genom att konkretisera undervisningen samt ta upp och utmana elevernas förförståelse Å andra sidan finns det även lärarhandledningar som inte i lika stor utsträckning ger elever dessa möjligheter.

Tidigare forskning har visat på att elever i gymnasieåldern påvisar missuppfattningar inom klassisk mekanik. Detta rör sig ofta om ett aristoteliskt synsätt och ej det efterfrågade newtonska synsättet. Någonstans kommer missuppfattningarna ifrån och de behöver sedan läras bort. I denna studie som gjorts har en bildanalys av två läroböckers bilder gjorts om hur de gestaltar kraft. Kraft är ett centralt begrepp i den newtonska mekaniken och där det finns en tydlig skillnad mellan aristotelisk och newtonsk mekanik. Bildanalysen av de två läroböckerna är en kvalitativ studie som följde nio frågor som analysen gjordes utefter. Frågeställningen som undersöktes i denna studie var,   ·         Hur representeras kraft i fysikläroböckers bilder?   De båda läroböckernas bilder visar på en newtonsk mekanik men den är ofta väldigt grundläggande. Det återfanns ingen trend mellan de två undersökta böckerna och användandet av bilder skiljde sig mellan de två läroböckerna. / <p>Presenterades digitalt.</p>

Vi lever i en värld där globala förflyttningar av olika anledningar är vanliga. Dagens klassrum är allt som oftast mångkulturella i den mening att sammansättningen av individer bland eleverna representerar flera olika kulturer. Mångfalden innebär att den traditionella historieundervisningen där majoritetskulturen står i centrum för de beskrivna historiska händelserna inte längre är bruklig. För att alla ska kunna känna sig inkluderade i historieundervisningen krävs det att undervisningen visar på interkulturella perspektiv där alla elever får sin historia bekräftad och satt i ett gemensamt sammanhang. Tidigare forskning visar att läroböcker i historia ofta saknar de interkulturella perspektiven. Då få av de studier som finns gällande interkulturell historieundervisning gäller de yngre åldrarna ämnar vi bidra med kunskaper om hur läroböcker i historia för årskurs 1 - 6 framställer olika kulturer i läroböckernas texter, vilka perspektiv som visas i texten och om interkulturalitet främjas genom läroböckernas texter. I vår studie kommer vi att kritiskt granska kapitlen som gäller järnåldern och vikingatiden i fem svenska läroböcker utgivna mellan 1992 och 2015.  Metoden vi använt oss av i vår granskning är en ideologikritisk analys. Metoden är kvalitativ och analysen används för att kritiskt granska de ideologier som implicit eller explicit framgår i en text, i vårt fall läroböcker. Resultatet av studien visar att läroböcker i historia tenderar att visa fler interkulturella perspektiv ju senare den är skriven. Med anledning av hur Lgr 80 (Läroplan för grundskolan 1980, Skolöverstyrelsen 1980–1986), Lpo 94 (Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, Utbildningsdepartementet 1994) och Lgr 11 (Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet) definierar interkulturalitet så är detta resultat helt i linje med de antaganden vi hade innan utförd forskning. Vad som kom att förvåna oss var att de historiska texterna i så stor utsträckning antog religiösa, särskilt kristna perspektiv. Det finns även formuleringar i texten i de analyserade läroböckerna som försvårar inkludering för de elever som har en annan kultur än den svenska.

No description available.

Skolverket menar att Sverige är en del av en globaliserad värld. I styrdokumenten för SVA1 poängteras vikten av att SVA-elever möter både skönlitteratur från olika kulturer och litteratur översatt till svenska från deras modersmål. Samtidigt visar tidigare forskning av olika typer av läromedel, att det finns ett starkt fokus på västerländsk litteratur och västerländska normer. Forskning visar också att skönlitteratur inte är obligatorisk i lärarutbildningen för SVA-lärareoch att läroboken är viktig för lärare, framför allt om läraren är ny i yrket. Därtill har yrket fler obehöriga lärare än vad de har behöriga. Läroboken kan därmed fylla en viktig funktion för både lärare och elever när det gäller att möta styrdokumentens krav kring skönlitteratur från olika kulturer. Andraspråksforskningen tar upp vikten av att ge legitimitet till elevernas modersmål, vilket forskningen menar är en central del i elevernas identitetsutveckling. Det är också ett av målen i styrdokumenten för kursen. Syftet med den här uppsatsen är att bidra med kunskap kring det som i kursplanen för SVA 1 beskrivs som skönlitteratur från olika kulturer. Vilka skönlitterära urval har läroboksförfattarna gjort och vilka av dessa urval är icke-västerländska? Hur stort stöd är dessa två läroböcker för lärare som vill arbeta med icke-västerländsk skönlitteratur? Syftet är också att bidra med kunskap kring det som i kursplanen för SVA 1 handlar om att jämföra svenskaspråket med elevens eget modersmål. Vilken typ av legitimitet ger läroböckerna till elevernas eget modersmål och på vilket sätt? Postkolonial teori menar att följden av postkolonialismen är att det västerländska har blivit normen och postkolonial teori utgör det teoretiska ramverket för den här uppsatsen. Metoden som används för att analysera de två läroböcker är Norman Faircloughs kritiska diskursanalys och hans verktyg manifesterad intertextualitet, tema, transivitet samt aktiv/passiv röst och nominaliseringar. De två läroböckerna som är föremål för analysen i den här uppsatsen är Svenska impulser 1 SVA (kallad LB1) och Kontext Svenska som andraspråk 1 (kallad LB2). Resultatet av analysen visar att bägge läroböckerna har samma västerländska tendenser avseende litteratur och normer som den tidigare forskningen av läromedel redovisar. Dessa tendenser är mycket starka hos LB2 avseende den litteratur som tas upp och postkolonialismen påverkar också den bild av svensk litteratur som ges, där endast en homogen bild av svensk litteratur framträder. LB1 kan däremot vara ett stöd för oerfarna eller obehöriga lärare att börja arbeta med icke-västerländsk litteratur, då LB1 tar upp flera icke-västerländska författare. Bilden av svensk litteratur i LB1 speglar också det mångkulturella samhälle som finns i Sverige.Avseende den legitimitet som ges till elevernas modersmål finns det både styrkor och svagheter hos bägge läroböcker. Intressant är att LB1 trycker på att modersmålet är en resurs även i andra ämnen, vilket saknas hos LB2. Men LB2 ger större legitimitet till elevernas modersmålgenerellt, då det hänvisas till detta nästan dubbelt så många gånger som i LB1. LB2 tar också upp det i betydligt fler avsnitt i läroboken än vad LB1 gör.

Användande av läroböcker dominerar i matematikundervisningen i svenska klassrum och lärare följer ofta innehåll och ordning som det presenteras i läroböcker. Problemlösningsförmågan är en central del inom matematiken som eleverna ska utveckla genom undervisningen. Syftet med denna studie är att undersöka möjligheterna att utveckla problemlösningsförmågan genom arbete i läroboken. Detta genomförs genom att analysera tre vanligt förekommande läroböcker i matematikundervisningen, med avseende på förekomst av problemlösningsuppgifter i läroböckerna utifrån ett etablerat analysverktyg. Resultatet indikerar att det finns få uppgifter som kan betraktas som ett problem samt att dessa uppgifter finns i slutet av kapitlen. Slutsatsen är att eleverna får en liten möjlighet att utveckla problemlösningsförmågan genom de analyserade läroböckerna som artefakt.

Syftet med denna studie är att analysera fyra läroböcker som är framtagna för kursen företagsekonomi 1 på gymnasiet vilket ger insikt om hur läroböckerna introducerar ämnesområdet redovisning. Tidigare forskning som framför allt är inriktad på utbildning på eftergymnasial nivå kritiserar undervisningen av redovisning för att bli mekanisk och tråkigt eftersom redovisningen inte sätts i ett större sammanhang. Det sociokulturella perspektivet på lärandet ligger till grund för analysen. Då studien syftar till att synliggöra vad som innesluts, hur det som innesluts presenteras i läroböckerna och vad som utesluts har diskursanalys använts som metod. Under arbetets gång har kategorierna sammanhang, nyfikenhet och elevanknytning växt fram som grund för att svara på studiens syfte. Studiens resultat visar att läroböckerna är präglade av ett normativt synsätt. Redovisningen introduceras i ett smalare perspektiv, i form av den dubbla bokföringen, som något oföränderligt och konstant och därmed fristående från samhällets utveckling. De saknas texter som bidrar till att skapa nyfikenhet och intresse hos läsaren och variationen av elevanknytning är stor mellan läroböckerna. Även om det går att finna flera goda exempel på hur läroböckerna knyter an till elevernas erfarenheter är det något som med fördel kan utvecklas

Vi har under våra VFU- perioder sett hur religionsläroböcker brister i skildringen av etnicitet och genus och därför bestämde vi oss att undersöka två läroböcker i vårt examensarbete. Vårt syfte har varit att undersöka om hur religionsläroböcker skildrar etnicitet och genus och vi har utgått från följande frågor:  Hur skildras etnicitet och genus inom religionsämnets läroböcker?  Vilka texter och bilder används i religionsämnets läroböcker gällande etnicitet och genus? Vi har använt oss av två teoretiska utgångspunkter. Den ena teorin är intersektionalitet och den andra är Edwards Saids teori om orientalism. Dessa två teorier har vi använt som verktyg för att granska och analysera texter och bilder i läroböcker inom religionskunskapsämnet. Vi har använt oss av en komparativ undersökning av två läroböcker i religionskunskap med inriktning på grundskolan. Metoden vi har utgått ifrån är en kvalitativ metod som kännetecknas av att samla in data och vårt mål var att skapa förståelse av ett fenomen. Vår slutsats är att det förekommer stereotypiska föreställningar gällande etnicitet och kön i de granskade läroböckerna. Religionsläroböckerna ger det manliga perspektivet en framträdande roll i jämförelse med de kvinnliga perspektiven. Vi har även sett att västerländska perspektiv dominerar i religionsläroböckerna och religionen kristendom har större utrymme i förhållande till de andra världsreligionerna.

I detta examenarbete fokuseras den konstnärliga kanon och speglingen av denna i läroböcker genom en kvalitativ studie av läromedel i bildämnet. Ämnesområdet undersöks i en läromedelsanalys där materialet via ett subjektivt urval handplockats för ändamålet. Studiens syfte är att kartlägga hur rådande konstnärlig kanon speglas i läromedel för bildämnet. Läromedlen har analyserats enligt metoden för kvalitativ komparativ innehållsanalys. Jag har undersökt fyra läroböcker som avsetts användas på gymnasieskolans estetiska program. Resultatet visar att den traditionella västerländska konstkanon representeras i läroböckerna samt att tre av fyra läroböcker nämner samtidskonst.