Ett av skolans uppdrag är att lära elever att kritiskt granska könsmönster och begränsande normer. Elever i högstadiet formar sina identiteter och påverkas av vad de ser och hör i olika typer av skolmaterial. Det gör det relevant att undersöka hur genus och relationer uttrycks i läromedel. Syftet med studien är att undersöka hur manligt och kvinnligt uttrycks i ett urval läroböcker i moderna språk och hur dessa uttryck etablerar, reproducerar och/eller utmanar normer. Det teoretiska ramverket handlar om genus och förståelsen av kön som en social konstruktion. I analysen används framför allt ett queerteoretiskt perspektiv och som komplement objektifieringsteorin. Den kvalitativa analysen av läroböckernas texter och bilder är inspirerad av kritisk diskursanalys och genom att studera hur kvinnligt och manligt och relationer mellan människor skildras samt uppmärksamma det som inte finns med i materialet tolkar jag vilka normer som framträder och utmanas. Slutsatserna av analysen är att det finns en större mångfald och mindre stereotyp gestaltning av kvinnligt och manligt i det nyaste materialet men även detta är präglat av heteronormativitet och endast på ett ställe i finns ett uttalat exempel på en samkönad relation. Icke heterosexuella relationer och alternativa familjebildningar lyser med sin frånvaro. I mina tolkningar ser jag heller ingen uttalad representation av könsövergripande identiteter. Studien synliggör just frågan kring representation och dess betydelse för ungdomars identifikation med innehållet. Genom att synliggöra hur genus och relationer framställs i läroböckerna och hur heteronormen upprätthålls i materialet finns en förhoppning om en ökad förståelse för behovet av kritisk granskning av läroböcker samt normkritiska diskussioner mellan elever och lärare.

Detta examensarbete undersöker hur mänskliga rättigheter framställs i läroböcker riktade till samhällskunskapskurser på gymnasienivå. Detta görs genom Marie-Bénédicte Dembours teori gällande perspektiv av mänskliga rättigheter. Metoden som används är en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att läroböckerna förmedlar olika perspektiv på och aspekter av mänskliga rättigheter. De två perspektiv som sammantaget representerasoftast är även de perspektiv som Dembour menar är de dominerande. I denna studie visade sig dock ett tredje perspektiv vara representerat nästan lika många gånger, ett resultat som skiljer sig från tidigare forskning. En enskild sammanfattande bild av hur mänskliga rättigheter framställs utifrån Dembours teori går dock inte att ge. Den varierande och även i många fall bristande representationen av perspektiv lämnar mer att önska. En slutsats som görs är att lärare behöver granska och komplettera sina läroböcker för att ge eleverna en mer nyanserad bild av mänskliga rättigheter.

Bakgrund: Arbetsområdet valdes då det under mina VFUer varit stor skillnad i hur mycket läroboken används i kemi och idrott och hälsa. Det finns tidigare forskning som visar att läroböcker med god kvalitet kan gynna elevers lärande och underlätta för lärare. Syftet: Syftet är att få en bild av vilken nivå läroböcker i idrott och hälsa ligger på när det kommer till områden kring näringslära, fysiologi och träningsmetodik, för att se om de är av god kvalitet. Metod: En triangulerad metod användes som bestod av en kombination mellan kvantitativ enkätundersökning och kvalitativ dokumentanalys.  Resultat: 29,6% av lärarna uppgav att eleverna hade kursbok och över en fjärdedel använde sig aldrig av skriftliga läromedel varken under lektioner eller för att planera undervisning. Bok1 hade 80% korrekta fakta, 10% förenklade fakta och 10% felaktiga fakta. Bok2 hade 74% korrekta fakta 14% förenklade fakta och 12% felaktiga fakta. Bok3 som var digital hade 80% korrekta fakta, 14% förenklade fakta och 6% felaktiga fakta.  Diskussion: Läroböckerna håller låg trovärdighet. Den representativa nivån är densamma som ämnesplanen men aldrig över och ibland lägre. Böckerna saknar olika perspektiv, det gör att meningsfullheten inte kommer upp på den nivå som den skulle kunna göra.

Den här studien undersöker hur hinduism och buddhism essentialiseras i religionsläroböcker för gymnasiet med hjälp av en korpusassisterad kritisk diskursanalys. Materialet består av kapitel ur åtta religionsläroböcker som handlar om hinduism eller buddhism. Utifrån ett kritiskt perspektiv används följande analysbegrepp för att tolka materialet: a) överskuggning av intern mångfald i jämförelser mellan världsreligioner och b) hierarkisering av olika religionsuttryck som mer eller mindre autentiska. Resultatet visar att hinduism och buddhism essentialiseras i olika textframställningar genom att de förutsätts vara homogena enheter med en given tro eller avgränsade normativa livsmål. Vidare visar studiens resultat att vissa uttryck inom buddhism framställs som mer renodlade än till exempel folkliga uttryck och att en uppfattad kärna eller grundtanke finns i de tidigaste religiösa texterna för hinduism och buddhism. Ett ytterligare fynd som visar på essentialistiska framställningar är att båda religionerna skildras ha en inneboende agens. Studien argumenterar för att essentialistiska framställningar bör undvikas i en sekulär religionsundervisning som ska framhålla religioners interna mångfald och diskuterar hur korpuslingvistik är användbart för att kritiskt granska diskurser som framkommer i religionsläroböcker.

Läroboken är viktigaste läromedlet och utgångspunkt för elevernas lärande. Bra läroböcker som ger bakgrunder, analyser och översikter, samt överför ett innehåll ska svara mot styrdokumentens krav och behoven hos elever och lärare. I de nya kurs- och ämnesplanerna för kinesiska står det att eleverna ska lära sig om livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och områden där kinesiska språket används, samt kunna utveckla allsidig kommunikativ förmåga för att kunna anpassa språket till olika situationer, syften och mottagare och även kunna reflektera över likheter och skillnader mellan språkområden. Syftet med detta arbete är att undersöka två kinesiska läroböcker för nybörjare i Sverige ur ett kulturellt perspektiv. Två övergripande frågeställningar har utformats för att utreda detta, ytterligare åtta mer detaljerade analysfrågor har utformats för att hjälpa undersökningen, varav fyra besvaras i den kvantitativa analysen och fyra i den kvalitativa analysen.Resultatet av den kvantitativa analysen visar att båda läroböckerna har ett liknande mönster när det gäller betoningen på dels huvudkategorin vardagsliv, och dels underkategorierna historiska sevärdheter och kända landmärken, samt kinesiska städer, provinser och regioner inom huvudkategorin samhällsorientering. Däremot skiljer sig de båda böckerna åt främst inom huvudkategorin kulturmöten. Zhōngwén Hǎoxué (Liber AB) dominerar orden på högtid och folkseder, medan Láiba (Gleerups Utbildning AB) har sin tyngdpunkt på djur- och siffersymboler. I övrigt profilerar sig Zhōngwén Hǎoxué på underkategorierna etnisk grupp och religion samt kinesisk historia, medan Láiba trycker på underkategorierna mat och dryck samt valuta. Resultatet av den kvalitativa analysen visar att Zhōngwén Hǎoxué har mer än dubbelt så många bilder som Láiba, men storleken är mindre, varierade bildtyper kontrar en enformig bildtyp i Láiba. Bildmotiven i båda böckerna är i stor utsträckning relevanta för respektive tema och kapitel där kinesisk kultur presenteras. Bilderna bidrar också på olika sätt till att öka läsarnas förståelse för den kinesiska kulturen och inom olika ämnesområden och bilderna har potential för att väcka uppmärksamhet och bidrar till det på olika sätt genom att skapa intresse för läsarna att lära sig mer om den kinesiska kulturen, dock utan att ge läsarna ett kritiskt och analytiskt tänkande. Bilderna i Zhōngwén Hǎoxué passar till yngre målgrupper än de själva anger. Båda böcker har vissa kulturområden där bilder saknas.Enligt analysen behövs det mer ord och fraser i böckerna som handlar om kinesisk högtid och folkseder, filosofi, klädsel, etnisk grupp och religion samt kinesisk historia. Ingen av böckerna erbjuder elever ett kritiskt och kreativt tänkande utan nöjer sig med att ha bilder endast för att förklara texterna eller bara får syns skull, och dessutom visar inte bilderna i Láiba en helhetsbild om Kina. Láiba kan vara en bra bok för vuxenläsare, men det behövs mer ord och fraser med kulturinslag som kan omfatta fler områden där kinesiska används och det behövs mer illustrerade bilder och bildtexter av olika slag som kan bidra till elevernas förståelse kring områdena. Zhōngwén Hǎoxué behöver betydligt mer ord och fraser med kulturinslag för att den ska kunna komma till samma nivå som Láiba. Därmed passar Zhōngwén Hǎoxué bättre till högstadieelever och inte till gymnasieelever samt vuxenutbildningen. För eleverna får det konsekvenser vilken bok man får sig tilldelad att läsa. De som blir tilldelade Láiba får kunskapsmässigt bättre förutsättning att klara eventuellt nationella prov än elever som blir tilldelade Zhōngwén Hǎoxué. Mitt förslag är att framtida läroböcker i kinesiska ska vara inriktade mot högstadieelever för sig och gymnasieelever samt vuxenutbildning för sig. Den boken som skrivs för yngre läsare kan öka kulturinslaget genom att lägga till klassiska sånger och visor samt välkända sagor med illustrerade bilder av olika slag. Teman och kapitlens innehåll ska enligt min mening vara anpassade för 6:e till 9:e klass.

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur och om olika typer av religion, etnicitet, funktionsnedsättning och sexualitet framställs och förekommer i tre läroböcker i spanska för högstadiet samt undersöka könsfördelningen. Detta för att ta reda på hur läroböckerna kunde kopplas till den del av läroplanen som handlar om att skapa förståelse för andra människor och att ingen ska diskrimineras på grund av ovanstående grunder. Uppsatsen utgick från ett intersektionellt perspektiv och metoden var både kvalitativ och kvantitativ. Resultaten visade att funktionsnedsättning, religion, etniska minoriteter och personer som inte är heterosexuella är ovanliga i dessa läroböcker. Det visade sig också att män till viss del är överrepresenterade, främst vad gäller kända personer. De flesta texterna utspelas i Spanien, följt av Mexiko, Chile och Peru. Slutsatsen av undersökningen är att det värdegrundsrelaterade uppdraget som handlar om att få förståelse för andra människor och förhindra diskriminering inte i tillräcklig grad förmedlas i dessa läromedel.

No description available.

Målet för denna läroboksanalys är att undersöka hur Sovjetunionen och sovjetkommunismen framställts i tre svenska historieläroböcker från åren 1971, 1999 och 2021. Det relevanta innehållet från de olika läroböckerna har studerats genom ett funktionellt samt strukturellt perspektiv, för att se till vilket innehåll som framställs samt hur, och på vilket sätt läroböckerna och dess författare kan ha påverkats av den tid då de tillkommit.  Det finns främst två skäl till att det just är perioden 1971-2021 som valts ut för denna undersökning. Under 1971 hade det kalla kriget pågått i drygt tjugosex år, och det var inte sannolikt att historieläroböcker som producerats tidigare än så skulle förmedla särskilt mycket information om det pågående kriget. I den läroplan som börjat gälla 1969 ingick det dock som mål att undervisningen skulle belysa - bland annat - den politiska utvecklingen. Det betonades även att tonvikten skulle läggas på sådant som “i särskild grad bidragit till att skapa de förhållanden, problem och motsättningar som råder i världen idag. Ett väsentligt utrymme bör ägnas vår egen tid” (Skolöverstyrelsen, 1969, s. 184). I detta ingick även det kalla kriget, och en av de två supermakter som deltog i detta krig; Sovjetunionen. Den andra läroboken som studerats i detta arbete utgavs år 1999, alltså efter kalla krigets slut och efter den läroplan som började gälla år 1994. Denna bok studerades i syfte att undersöka vilka skillnader och likheter från perioden då kriget ännu pågick. Den tredje och sista boken gavs ut år 2021 och har granskats i syfte att undersöka vilka mönster, förändringar och kontinuiteter som går att urskilja från tiden då kalla kriget ännu pågick till den tid vi nu lever i.

Den digitala läroboken har blivit en allt större del av matematikundervisningen. I takt med samhällets digitalisering, har även digitaliseringen ökat i skolor och fler lärare använder den digitala läroboken i matematikundervisningen. Syftet med studien är därför att ta reda på hur digitala läroböcker kan användas för att stödja olika elevers lärande i matematik. Syftet är också att ta reda på vilka möjligheter och begränsningar som finns i arbetet med digitala läroböcker i den ordinarie matematikundervisningen. Studien är en intervjustudie med verksamma lärare som arbetar med digitala läroböcker i matematikundervisningen. Resultatet visar i huvudsak att de digitala läroböckerna har funktioner och egenskaper som kan stödja elevers lärande i matematik. Resultatet visar även att de intervjuade lärarna föredrar att använda digitala läroböcker för att individanpassa undervisningen, för mängdträning av specifika områden samt för att öka motivationen hos eleverna. En slutsats är att de intervjuade lärarna föredrar att använda den digitala läroboken som ett komplement i den ordinarie undervisningen. / The digital textbook has become a bigger part of education in mathematics since the digitalization in society. While the digitalization in society has increased, the digitalization in Swedish schools has also increased and several teachers use digital textbooks in education. The purpose of the study was to find out which features digital textbooks can offer to support students learning in mathematics. The purpose of the study was also to find out what opportunities and limitations that exists in the work with digital textbooks. The study is an interview study with teachers who use digital textbooks in their education in mathematics. The main results indicate that digital textbooks could be a support in student learning in mathematics. The results also indicate that the interviewed teachers preferred to use digital textbooks for customize the education, to repeat specific subjects and to increase student motivation. One conclusion is that the interviewed teachers preferred to use digital textbooks as a complement to the regular education.

Syftet med denna studie är att undersöka förekomsten av essentialistiska och icke portinom essentialistiska rätteringar i läroböcker inom religionskunskap på högstadie porträtteringar kan vara problematiska. En sådan problematik nivå eftersom essentialistiska är att de som fenomen kan identifieras och definieras samt att essentiali cementerar idén om att religion stiska beskrivningar av specifika religioner onekligen blir begränsade och reduktionistiska. Detta kan i sin tur leda till att fördomsfulla tankegångar uppmuntras då de undermåliga porträtteringarna misslyckas med att införliva religioners levande och dyna miska karaktär. Med utgångspunkt i Torsten Hyléns definitioner av essentialism används en kvalitativ innehållsanalys på tre läroböcker inom ämnet för att undersöka både förekomsten och avsaknaden av essentialism i dessa. I studien identifieras återkommande essentialistiska porträtteringar men även ickeessentialistiska porträtteringa r . Läromedelsanalysen fastställer även att det är nästintill endast är kärnessentialistiska porträtteringar som kan identifieras. Detta är viktigt för blivande och praktiserande lärare inom religionskunskap att ta med i beräkningen i relation till deras egen undervisning då specifikt kärnessentialistiska porträtteringar kan leda till problematiska föreställningar om religion som fenomen och om specifika religioner. Inom slutsatse finns det även förslag på omformuleringar som kan göras i syfte att inte porträttera religion eller religioner essentialistiskt.