År 2006 kom en ny lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av elever på grund av bland annat sexuell läggning. Denna uppsats vill se om denna lag har fått något genomslag i historieläroböckerna. Här har därför fyra nya gymnasieläroböcker i historia undersökts utifrån ett queerteoretiskt förhållningssätt och sedan jämförts med en läroboksgranskning som skolverket gjorde 2006. Resultatet blev att alla de undersökta läroböckerna någon gång problematiserar heteronormativiteten och kan på så sätt ses som att de når upp till skolans värdegrund något bättre än vad de läroböcker som undersöktes i skolverkets läroboksgranskning bedömdes göra, även om resultaten i övrigt ändå var ganska likartade. Inget i de undersökta läroböckerna kunde heller uttryckligen ses som kränkande på grund av sexuell läggning, även om den heteronormativitet som ibland förutsätts och vissa texttolkningar skulle kunna tyda på detta. / In the year 2006 a new law against discrimination and other offensive manipulation of students due to for example their sexual orientation was founded. This essay wants to examine if this law has had an effect on history textbooks. Four new history textbooks for the upper secondary school have therefore been analyzed from a queer theory point of view and then compared to a textbook study done by the Swedish National Agency for Education in 2006. The result was that all the analyzed textbooks at some point problemize the hetero norm and they can therefore be seen as attaining the values of the school somewhat better than what the textbooks in the study from 2006 was considered doing. As for the rest, the results were quite similar. Nothing in the analyzed textbooks could expressively be seen as discrimination due to sexual orientation, even though the hetero norm that sometimes is foreseen and some interpretations of texts may indicate this.

Jeppsson, Ricardo & Karlsson, André (2010). En komparativ analys mellan tre matematiska läromedel. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskolaDenna studie bygger på en jämförelse mellan tre matematiska läromedel för årskurs ett; Lilla Mattestegen, Matte Mosaik och Mästerkatten. Uppsatsens syfte är att försöka upptäcka mönster mellan de tre olika läromedlen. De frågeställningar som arbetet bygger på är bland annat försöka se vilka skillnader och likheter det kan finnas mellan tre olika läroböcker i matematik med utgångspunkt i innehåll, text och bild. Undersökningen utgår ifrån en pedagogisk text- och bildanalys. I den enda matematiska läromedels studie som finns sedan tidigare undersökte författarna multiplikationsavsnitten i olika läroböcker. Den studien visar att läromedelsförfattarna gör oregelbundna hopp i svårighetsgrad i uppgifterna. Andra läromedelsundersökningar tittar ofta på hur genus och etnicitet tar sig uttryck i olika läroböckerna. Slutsatserna i uppsatsen ”En komparativ analys mellan tre matematiska läromedel” är bland annat att många av bilderna i de läromedel som Jeppsson och Karlsson analyserat inte har en särskild pedagogisk funktion, utan ofta endast är där i ett dekorativt syfte.Nyckelord: grafisk formgivning, läromedelsanalys, läroböcker, matematik, pedagogik

Ett av den svenska skolans mest centrala uppdrag är att förbereda eleverna för det samhälls- och arbetsliv som väntar efter avslutad skolgång. Bland annat ska eleverna förberedas att delta i demokratiska val. I Sverige har vi val till fyra politiska församlingar, varav representanter i tre av dessa församlingar har gemensam valdag vart fjärde år. Den fjärde samlingen, Europaparlamentet, har separat valdag och dessutom hålls dessa val var femte år. Uppsatsens syfte är att i läroböcker för gymnasieskolan undersöka hur valet till Europaparlamentet framställs i jämförelse med hur valen till Riksdagen, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige framställs. Detta jämförs med den svenska skolans styrdokument, där främst framställningen av valet till Europaparlamentet jämförs med skolans demokratiuppdrag som uttrycks i styrdokumenten. Resultaten i uppsatsen visar på att det finns en stor skillnad mellan hur Europaparlamentet framställs jämfört med de tre församlingar som det hålls val till vart fjärde år. Dels behandlas Europaparlamentet i en internationell kontext medan de andra tre valen framställs i en demokratikontext och dels ägnas minst utrymme åt Europaparlamentet i jämförelse med de andra valen. I en av de tre undersökta läroböckerna nämns inte valet till Europaparlamentet alls. I resultatet framkommer även att Europaparlamentet behandlas koncentrerat i avsnittet som behandlar internationella relationer och förekommer marginellt i övriga delar av läroböckerna.

Forskning har visat att läroboken står i centrum för undervisningen och att det vetenskapliga innehållet i en lärobok kan sakna noggrannhet och förstärka felaktiga föreställningar hos eleverna. Därför är det viktigt att undersöka om läroböcker är lämpliga informationskällor för både elever och lärare. Syftet med det här examensarbetet var att undersöka hur begreppen värme och temperatur framställs i svenska gymnasieskolans läroböcker och att med utgångspunkt i vanligt förekommande felaktiga föreställningar om värme och temperatur, undersöka om det finns grogrund för dessa felaktiga föreställningar i läroböckerna. Som vetenskaplig metod valdes kvalitativ textanalys. För att analysera texten skapades ett analysverktyg som sedan användes på fem gymnasieläroböcker i fysik. Resultaten från textanalysen visar att begreppen värme och temperatur framställs på olika sätt i de undersökta svenska gymnasieläroböckerna. I läroböckerna fanns få vilseledande formuleringar men ibland saknades förtydligande påståenden vilket kan bidra till förstärkningen av elevens felaktiga föreställningar om värme och temperatur.

Denna studie handlar om eurocentrism i svenska läroböcker. Det analyserade verket är Epos – För gymnasieskolan från 2012, som kontrasteras mot de läroböcker som den tidigare forskningen analyserat. Utifrån en modell konstruerad utifrån anti-eurocentriska teoretiker, såsom Blaut, Amin och Hobson, undersöker jag huruvida läromedlet är att betrakta som eurocentristiskt i sin skildring av Mellanösterns, Kinas och Europas historia fram till 1700-talet. Metoden är en kvalitativ innehållsanalys med lingvistiska och idéanalytiska inslag. Utifrån min teoretiska modell har jag undersökt huruvida de förklaringar som ges till Europas dominans bär spår utav eurocentrism, samt om Kinas och Mellanösterns kulturer betraktas som aktiva i formandet av historien. Därtill har jag undersökt huruvida det antika arvet utgör en grund för konstruktionen av västvärlden och därigenom annekteras till Europa. Slutsatserna är att Epos i hög utsträckning utgår ifrån en eurocentrisk tolkning av historien och därmed osynliggör viktiga influenser, innovationer och andra betydelsefulla bidrag från icke-västliga kultursfärer. Dessutom skildras Antiken som grunden till den europeiska civilisationen och blir därigenom grunden till en europeisk identitet, något som utifrån den teoretiska utgångspunkten är att betrakta som eurocentriskt.

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur den muslimska kvinnan framställs i läroböcker riktade mot grundskolans senare år. De utvalda läroböckerna har granskats utifrån både teorier om kvinnan som det underordnade könet inom religionen och utifrån teorier om orientalism. Där framkommer det att mannen är det kön som oftast representerar den religiösa människan och att kvinnan som religiös deltagare ses som ett undantagsfall. Det visar även på en bild av islam som annorlunda, en motpol till den svenska kristendomen och den europeiska kulturen. Som metod har innehållsanalysen legat till grund för insamling och sortering av resultatet. Detta har gjorts utifrån ett kodningsschema med tillhörande kodningsmanual.I resultatet kan man se att det skiljer sig en del åt i de olika läroböckerna såväl vad gäller hur man väljer att framställa kvinnan som i vilken mån kvinnan får ta plats, men att författarna gör försök till att var jämställda. Analysen visar att det inte räcker att nämna kvinnan och hennes situation utan att man måste ge bakgrund till varför saker är som de är, samt ge tyngd till de kvinnor som man får möta i texten.

Syftet med det här arbetet har varit att granska hur Afrika framställs i tre svenska läroböcker avseende ämnet geografi, utifrån de strävansmål som finns i kursplanen. Arbetet har innefattat granskning av alla de bilder som behandlas i kapitlen om Afrika, jämte ambitionen att försöka få syn på de underliggande budskap som bilderna har, via analys utifrån ett kulturperspektiv. Metoden för undersökningen har varit bildanalytisk och det har använts semiotiska verktyg för att granska läroböckernas bilder. Utifrån ett kulturperspektiv har bilderna sedan tolkats och bearbetats. Resultatet visar att det som läroböckerna tycks förmedla, är en europeisk syn på kontinenten. Naturtillgångar, det afrikanska djurlivet, äventyrsturism samt Egyptens forna historia är återkommande inslag i de granskade läroböckerna, koncentrerade på ett fåtal av Afrikas länder. Slutsatsen av studien är att det finns en klar tendens att framställa Afrika som en resurs för Europas behov av råvaror, rekreation och behov av äventyr. Slutsatsen blir vidare att böckernas perspektiv inte sällan är eurocentriskt och på vissa sätt inte stämmer överens med strävansmålen i geografi.

Syftet med denna utbildningsrapport har varit att analysera de läroböcker inom religion som de tre läroboksförlagen Bonnier utbildning, Gleerups och Liber, erbjuder för den svenska skolan. Min avsikt har varit att se om dessa är anpassade för hur den rådande kursplanen för religion(Lpo 94) lyfter fram vissa delar inom områdena Livsfrågor och livstolkning, Etik samt Tro och tradition. För att nå ett resultat har jag använt mig av textanalys och utvecklat en modell som jag sedan följt för att i slutändan se i vilken grad som läroböckerna uppfyller detta.

Syftet med studien är att se vad det finns för likheter och skillnader i framställningen av judendomen i tre religionsböcker för årskurs 4-6 som publicerats 1986, 1993 samt 2005. Frågeställningarna belyser innehållet, skillnader och likheter samt hur innehållet förhåller sig till Lgr -11 som snart träder i kraft. Metoden som använts är textanalys av kvalitativ metod som har innehållet i fokus. Informationen som läroböckerna gav kategoriserades under rubrikerna ”Högtider och riter”, ”Heliga rum och platser” samt ”Leva som jude”. Rubriker har anknytning till det centrala innehållet för årskurs 4-6 i läroplanen för religionskunskap. Det är innehållet i läroböckerna som faller under dessa rubriker som analyserats.Resultatet visar att likheterna i de granskade läroböckerna är större än skillnaderna. Formen och den kunskap som valts ut som centralt är snarlik och det område som tar störst utrymme i samtliga är ”Högtider och riter. Det finns däremot både likheter och större skillnader i sättet det presenteras på. / Syftet med studien är att se vad det finns för likheter och skillnader i framställningen av judendomen i tre religionsböcker för årskurs 4-6 som publicerats 1986, 1993 samt 2005. Frågeställningarna belyser innehållet, skillnader och likheter samt hur innehållet förhåller sig till Lgr -11 som snart träder i kraft. Metoden som använts är textanalys av kvalitativ metod som har innehållet i fokus. Informationen som läroböckerna gav kategoriserades under rubrikerna ”Högtider och riter”, ”Heliga rum och platser” samt ”Leva som jude”. Rubriker har anknytning till det centrala innehållet för årskurs 4-6 i läroplanen för religionskunskap. Det är innehållet i läroböckerna som faller under dessa rubriker som analyserats.Resultatet visar att likheterna i de granskade läroböckerna är större än skillnaderna. Formen och den kunskap som valts ut som centralt är snarlik och det område som tar störst utrymme i samtliga är ”Högtider och riter. Det finns däremot både likheter och större skillnader i sättet det presenteras på.

I Skollagen lyfter man fram skolans ansvar att tillgodose eleverna med material som behövs för att de ska kunna medverka i en tidsenlig undervisning. I mitt möte med skolor och undervisning för grundskolans senare år, i ämnet samhällskunskap, upplever jag att läroboken har ett föråldrat innehåll. Med detta menas att böckerna uppger information som snabbt och ofta förändras. Syftet med denna uppsats är att genom att göra en läromedelsanalys av läroböcker som används på grundskolans senare år, för att undersöka hur situationen ser ut. Innehåller läroböckerna i allt för stor omfattning information som gör att de åldras fortare än nödvändigt. Vidare är syftet att koppla samman resultatet av läromedelsanalysen med tidigare rapporter och undersökningar om lärobokens position och ställning i undervisningen, samt förhållandet mellan uppdateringsbehovet av läroböcker och skolorna ekonomiska förutsättningar för detta. Resultatet för läromedelsanalysen är att innehållet i läroböcker för grundskolans senare år är i stor utsträckning präglade av information som har ett tidsbegränsat värde på som längst fyra år. De rapporter och undersökningar som utgör en del av uppsatsen visar att läroboken har en stark ställning i dagens skola. Den fungerar som en gemensamhetsskapande enhet för lärare och elever, men också som en utgångspunkt för lärarens bedömning av elever. Lärare använder läroboken för att vara på den säkra sidan av att målen i kursplanen uppfylls. Detta innebär att ett behov som av uppdatering av läroböckerna finns, ett behov som de ekonomiska resurserna i skolan inte kan leva upp till.