I examensarbetet Svenska riksdagspartier i läroböcker för gymnasiet undersöks framställningen av svenska riksdagspartier i fyra läroböcker. Syftet är att undersöka böckerna utifrån ett etik- och miljöperspektiv. Dessutom undersöks formuleringar och begrepp och om dessa rymmer tendenser och värderingar. Läroböckerna som undersöks jämförs också med varandra. Våra teoretiska utgångspunkter grundar sig på resonemang i Staffan Selanders Lärobokskunskap. Två av frågeställningarna i undersökningen har sitt ursprung i två mål som eleven ska ha uppnått efter avslutad kurs i Samhällskunskap A. Vi har utgått från kvalitativ textanalys med fokus på ordval kombinerat med hermeneutik, vilket innebär att vi också tolkar de resultat som undersökningen givit.Undersökningens huvudsakliga resultat är att framställningen i samtliga böcker är problematisk och språkligt heterogen. Det handlar exempelvis om att vissa partier tillskrivs ett miljöperspektiv i alla framställningar, medan andra partier inte tillskrivs något alls. Vidare förknippas vissa partier med värdeladdade ord som kan tolkas negativt eller positivt.

Syftet med kunskapsöversikten är att undersöka huruvida läroboken är tillräcklig för att främja elevers kunskapsutveckling, eller om undervisningen behöver bestå av ett varierat underlag av läromedel. Från vår erfarenhet, både som elever och som verksam personal, har majoriteten av undervisningen utgått från läroboken. Denna undervisningsmetod finner vi problematisk eftersom vi är kritiska till att alla elevers kunskapsutveckling främjas. Detta kommer således utforskas i vår kunskapsöversikt. Arbetsprocessen har utgjorts av en systematisk sökning och granskning av vetenskapliga publikationer, med relevans för vår frågeställning. Källorna har därefter ställts mot varandra, vilket har möjliggjort framställningen av ett resultat, en diskussion samt en slutsats. Vår kunskapsöversikt synliggör att läroboken innehåller grundläggande och granskad fakta, samtidigt är lärobokstexterna komplexa och flera elever saknar lässtrategier för att tillvarata kunskaper i historieämnet. Dessutom visar forskning att ju fler sinnen eleverna använder vid kunskapsinlärning, desto mer kommer eleverna ihåg. Lärare behöver därmed använda sig av ett varierat utbud av läromedel och inte enbart förlita sig på läroboken.

Denna studie undersöker huruvida läroböcker, dess tillhörande lärarhandledning samt läroplanen främjar synliggörandet av religioners olika uttryck och praktiker. Vidare avser studien undersöka på vilka sätt lärarhandledningar uppmanar till att genomföra en mer jämförande och tematisk religionskunskapsundervisning.  Den tidigare forskningen framhåller hur religionskunskapsundervisningens konstruktion och utmaning, elevers upplevelser och inställningar samt läromedelsbruket är viktiga aspekter av religionskunskapsundervisningen. Vidare framgår det att presentationer av religion som separata entiteter leder till stereotypisering av innehållet. Med detta förhållningssätt misslyckas även undervisningen med att nyansera undervisningsinnehållet.  Studiens teoretiska utgångspunkter är dels Ninian Smarts teori om sju dimensioner av religion, dels läroplansteori. Smarts teori relaterar till religionskunskapsundervisningen på så vis att religionsbegreppet är komplext och därmed kan ha varierande tolkningar. För att synliggöra denna komplexitet har Ninian Smart definierat religionsbegreppet utifrån dessa sju dimensioner (rituella, känslomässiga, narrativa, dogmatiska, etiska, sociala samt materiella dimensionen). Vidare är läroplansteorin relevant då all undervisning i Sverige måste ligga i linje med läroplanens riktlinjer. Därmed är det av intresse att undersöka hur religionskunskapsämnets utformning förändrats till följd av läroplanens utveckling genom tiderna.  Forskningsfrågorna som studien avser besvara är följande: “På vilket sätt synliggörs de sju dimensionerna av religion i läroplanen?”, “På vilka sätt synliggörs de sju dimensionerna av religion i läroböckerna och tillhörande lärarhandledning?” samt “På vilka sätt uppmanar lärarhandledningarna till en jämförande religionskunskapsundervisning?”. För att besvara dessa forskningsfrågor samt uppfylla studiens syfte, har en innehållsanalys av läroböcker med tillhörande lärarhandledningar samt läroplanen genomförts. Innehållsanalysen tog avstamp i Ninian Smarts sju dimensioner av religion och dessa dimensioner utgjorde analysens ramverk.  Utifrån resultatet kan vi konstatera att Smarts sju dimensioner av religion i varierande utsträckning synliggörs i såväl läroböcker med tillhörande lärarhandledningar som i läroplanen. Resultatet visade även att lärarhandelningarna i viss utsträckning möjliggör för en jämförande religionskunskapsundervisning. Resultatet visar att appliceringen av de sju dimensionerna av religion möjliggör för jämföranden samt identifierandet av likheter inom och mellan religioner. Resultatet ligger även i linje med den tidigare forskningen inom området.

Under denna uppsats undersöks frågan om hur relationen mellan religion och vetenskap ser ut på gymnasieskolan idag. Uppsatsen syfte är att undersöka vad som prioriteras i undervisningen om religion och vetenskap för kursen religionskunskap 1 på gymnasieskolan. För att uppnå detta syfte formuleras tre frågeställningar. Dessa frågeställningar är hur läroböcker för kursen religionskunskap 1 framställer området religion och vetenskap, vad verksamma lärare anser är viktigt att prioritera i undervisningen av detta moment samt vilka skillnader och likheter det finns mellan läroböckerna och de åsikter som lärarna yttrade. De teoretiska perspektiv som används genom denna uppsats är diskursanalys samt den kognitiva traditionen. Det resultat som framkom var att det är ett stort område med mycket delade åsikter. Olika författare framställer området religion och vetenskap på olika vis och väljer att ha med olika delar i sina läroböcker vilket gör att skillnaden mellan de tre läroböckerna som analyserats under denna uppsats skiljer sig mycket åt. De lärare som bevarade enkäten var även dem delade i sina åsikter om momentet, en del anser att det är ett viktigt moment som ska finnas med i undervisningen medan andra ser det som överflödigt och att det inte borde vara en del av betygskriterierna.

In this essay, seven textbooks in the subject of religion education at upper secondary school have been studied. The aim is to examine how these textbooks present women in hinduism and buddhism based on three categories; religious role, religious status and position in society and how the presentation based on the three categories has changed since 1998. As a theoretical starting point, Yvonne Hirdman's theory of gender systems and gender contracts is used, Edward Said's theory of orientalism is also used to some extent.  The results have shown that the woman is mainly presented in relation to the man. In some textbooks, women are presented in separate chapters and this can be understood and explained through the gender system principles, dichotomy and hierarchy. The religious role of women in hinduism and buddhism is presented in a few textbooks and mostly in relation to the religious role of men. The religious status of women is mainly presented based on the goddesses of hinduism and based on nuns and female monks in buddhism. The position of the hindu woman in society is presented to a relatively large extent and as subordinate to the man. The position of the buddhist woman in society is presented in a few textbooks. What emerges is primarily the subordinate position of women towards men, but also how progressive women's movements work to enable women to exercise their faith in a deeper way. It emerges from the analysis that the man is the norm in the textbooks. In some of the textbooks there is also a certain orientalist representation of women.

Den här studien granskar och analyserar aktuella läroböcker i historia i årskurs 1-3, Boken om SO och SO-boken. Med studien vill vi bidra med ökad kunskap och jämföra hur historieämnet framställs i aktuella läromedel inriktade till årskurs 1–3 samt hur de lever upp till de kunskapskrav som anges i Lgr 11. Detta görs genom fyra forskningsfrågor: Hur används illustrationer i respektive läromedel; Hur används språket i respektive läromedel; Hur synliggörs innehållsliga samband mellan den skriftliga texten och illustrationerna?; Hur är kursplanen i historia kopplad till respektive läromedel? I bakgrunden presenteras läroböckernas användning och deras roll i den didaktiska undervisningen, hur illustrationer i läromedel används, kursplanen i historieämnet och slutligen beskrivs ämnesspråk och vardagsspråk. I tidigare forskning presenteras läromedel i historia, forskning inom generella läromedel och hur forskningen ser ut inom historiedidaktik och utbildningen i historia. De teoretiska perspektiv som studien utgår från är Vygotskijs sociokulturella perspektiv samt socialsemiotik. Metoden som används är en kvalitativ läromedelsanalys där vi tagit fram en analysmodell som inspirerats av Daniel & Selanders (2014) modell för ämnesdidaktiskt arbete med multimodala texter. Resultatet visar att de analyserade läromedlen använder illustrationer på liknande sätt men storleken och placeringen på illustrationerna skiljer sig åt. Läromedlen använder sig av samma tempus, genre och berättarperspektiv. När det kommer till vardagsspråk och ämnesspråk förekommer fler förklaringar av svåra ord i SO–boken vilket enligt studiens tidigare forskning är betydelsefullt för att få en bredare medvetenhet. Båda läromedlen har ett visst samband mellan illustrationerna och texten men det kräver att läsaren får tid att studera illustrationerna då det inte alltid är en självklarhet vad de vill förmedla. Sammanfattningsvis är både Boken om SO och SO–boken likvärdiga i hur de väljer att utrycka sig i illustrationer samt text, de kopplas även till samma centrala innehåll och kunskapskrav från läroplanen. Utifrån den kvalitativa analysen har studiens forskningsfrågor besvarats och den visar att det finns små skillnader i de analyserade läroböckerna och att de behöver sättas in i ett socialt sammanhang för att ge eleverna en ökad förståelse av hur illustrationer och texter hänger samman.

En undervisning som ska bidra till att eleverna utvecklar och inhämtar kunskaper om demokratins grund har varit relevant i de svenska läroplanerna länge (Lpo 94). Idag är jämställdhetsarbetet mer aktuellt än någonsin och därför bör skolans arbete avseende detta undersökas mer.  Följande undersökning syftade till att ta reda på hur genuskonstruktionen i tre olika läroböcker såg ut, samt undersöka om en förändring hade skett över tid. Syftet var att bidra med kunskap om hur framställningen förändrats från 1999 till idag 2022. Materialet som användes var historieläroböcker för årskurs 4–6. För att uppnå detta syfte har materialet undersökts med hjälp av teoretiska utgångspunkter som utgjorts av Hirdman, Zimmerman samt Nikolajeva. Faircloughs tredimensionella modell inom kritisk diskursanalys har utgjort analysmetoden för denna undersökning. Genom närläsning av de tre valda läroböckerna samlades empirin inför analysen.  Tidigare forskning visar resultat där genusen framställs som stereotypiska, samt att män är överrepresenterade i majoriteten av fallen. Resultatet av denna undersökning visade liknande mönster, dock påvisades en positiv utveckling av presentationen av genus över tid. Därmed styrker denna undersökning delvis tidigare forskning. Dock visades flertal anmärkningsvärda resultat avvika från tidigare forsknings produkter.

Föreliggande masteruppsats i didaktik är en studie av representation i fem läroböcker i ämnet svenska och svenska som andraspråk för lågstadieelever. Syftet är att undersöka representation och framställning av etnisk mångfald och kultur i läroböcker. Studien utgår från kritisk diskursanalys och representationsteori och består av textanalys och bildanalys. Den teoretiska analysen visar att läroböckerna representerar etnisk mångfald i liten utsträckning. Majoriteten av texter och bilder representerar främst västerländska normer och värden. Texter och bilder som representerar vardagen, skola och fritidsaktiviteter behandlar och beskriver en västerländsk kultur och dess normer. Diskussionen behandlar det som representeras som norm i läroböckerna, detta med stöd i representationsteori och läroplansteori. Slutsatserna är att representation av olika etniska grupper och kulturer kan ske på olika sätt i läroböcker, men utan en medveten och tydlig representation kan läroböcker verka exkluderande i en mångkulturell undervisningsmiljö.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka lärandesyner som kan utläsas i två aktuella läroböcker med inriktning på läs-och skrivundervisning. Dessa läroböcker är dels lärarhandledning och läse-och arbetsboken Texter och tema 1 ur läromedelspaketet Maskot (Alvåker & Boglind 2001), dels läseboken Mer om Moa och Mille A (Nilsson- Brännström 2000), tillhörande lärarhandledning och arbetsboken Mumsmums (Annell m.fl. 2000) ur läromedelspaketet Kom och läs! För att urskilja vilka lärandesyner på läs- och skrivinlärning som läromedlen förmedlar via sina elevuppgifter och lärarhandledningar användes dels närläsning dels fyra analytiska begrepp som utgår från ett socialinteraktionistiskt perspektiv. Dessa är:meningsfull text, förförståelse, samtalsöppningar och språkandets dimensioner. Analysdelen avslutas med en diskussion kring de undersökta läromedlens potential som styrmedel. De analyserade läromedlen använde sig av meningsfull text för att fördjupa elevers förståelse på det sätt som ett socialinteraktionistiskt perspektiv kräver. Med undantag av att lärarhandledningen inte föreslår en förförståelse som beaktar kulturbunden text är Text och Tema 1 i sin helhet skriven utifrån ett socialinteraktionistiskt perspektiv. Lärandeperspektivet i Kom och läs! är mer splittrat. Dock bygger den främst på ett socialinteraktionistiskt perspektiv genom att beakta integrering av de språkliga dimensionerna och föreslå gediget förförståelsearbete i lärarhandledningen. Den bär emellertid spår av ett individualpsykologiskt perspektiv genom att rekommendera färdighetsträning och begränsa möjligheten till samtalsöppningar då elevuppgifterna delvis består av slutna frågor med tillhörande ”hjälpor”. Därför är slutsatsen att Kom och läs! via sina elevuppgifter också erbjuder ett lärande som bygger på färdighetsövningar. Examensarbetet påvisar slutligen att båda läromedlen befodrar det socialinteraktionistiska perspektivet som nu är normerande för läs- och skrivlärande. Samtidigt är färdighetsträning, slutna frågor och ordavkodninsuppgifter i Kom och läs! exempel på att sega strukturer konserveras i läroböcker.

This essay aims to ask and answer two questions: to which extent is South American colonialism represented in textbooks used in the current swedish curriculum, and furthermore can those textbooks enable intercultural teaching in swedish classrooms? To this end, the theory of intercultural teaching provided the framework and cultural discourse analysis was used as the tool by which the texts were analysed. The results showed that textbooks alone might not be enough to enable intercultural teaching, rather complimentary sources would be needed to buttress the teacher in their teaching. This opens up two main problems, the first being what resources does the teacher have available? By this I include time management and financial factors. Secondly, what level of interculturalism is considered correct and how many perspectives need to be taken into consideration? The answer to these two apparent problems has much relation to the amount of hours the teacher has to work with within the framework of a school year. The course History 1b, which has the broadestand most amount of classroom hours, has therefore been the subject of myexamination.