Trots att digitaliseringen går framåt så har läroboken fortfarande en viktig roll i skolundervisningen och det är rektorn som har ett ansvar att se till så att läromedlen som används är bra. Lärarna har även ett ansvar att granska och välja läromedel utifrån vårt styrdokuments centrala innehåll. Kvalitetsgranskning av läromedel är någonting som många lärare inte hinner med, de som finner minst tid för detta är de verksamma lärarna i grundskolans tidiga år. Vi har hittat att det endast är två läroböcker i SO-ämnet som framställts utefter den nya läroplanens innehåll, Lgr22. Vi vill därför undersöka hur Sverigekartans framställning är i läroböcker. Olika rumsliga och symboliska representationer presenteras i kartan och de som skapar kartor gör ett urval av de egenheter som ska visas. Sverigekartan framställs därför på olika sätt i olika läroböcker. Är det så att Sverige och de olika delarna av landet framställs på ett icke korrekt eller missvisande sätt, medför det att eleverna i fråga inte heller får en rättvis bild av Sverige. Syftet med denna dokumentanalys-studie var att granska hur två läroböcker framställde Sverigekartan och den norra och södra delen av Sverige. Samt att ta reda på hur det är tänkt att man ska arbeta med de två böckernas olika kartuppslag. Resultatet av analysen visade att de valda representationerna som görs i framställningen av Sverigekartan kan vara missvisande. Det finns olika sätt att arbeta med kartan och i de två analyserade läroböckerna arbetar de främst med karttecken och väderstreck samt att lära sig om landets natur- och kulturgeografi. Resultatet visar även att det är viktigt att granska de läroböcker som ska användas i undervisningen för att säkerställa att det som ska transformeras och realiseras till eleverna inte är missvisande. / <p>2024-01-12</p>

No description available.

Studien har syftat till att undersöka att undersöka hur inhemska afrikanska religioner har framställts i svenska religionsläroböcker från 1907 början till 2013, samt studera utvecklingen av denna gestaltning. Studien har vidare syftat till att diskutera dessa eventuella förändringar med utgångspunkt i Edward Saids Orientalism. Detta genom att göra en text och i viss mån även bildanalys av tjugosex läroböcker mellan nämnda årtal. Studien har visat att läroböcker från framför allt första halvan av 1900-talet har starka tendenser till andrefiering och exotifiering, där studiens teoretiska utgångspunkt- orientalism- i hög grad är möjlig att diskutera som en viktig faktor till läroböckernas skildring av afrikansk inehemsk religion. Dessa tendenser fortsätter i viss mån under 1900-talets senare hälft, men på sent 1900-tal och tidigt 2000-tal finns i de studerade läroböckerna tydliga försök till avståndstagande av nedsättande uttryck och termer, även fast även dessa är skrivna ur ett västerländskt perspektiv.I det avslutande och analyserande avsnittet diskuteras resultatet och det empiriska materialet i förhållande till orientalismen, där den viktigaste slutsatsen är att det är möjligt att konstatera att orientalismen mycket väl kan användas för att förstå läroböckernas skildringar och utveckling gällande framställandet av inhemska afrikanska religioner, men att även andra faktorer som författaren, rådande ideologisk strömning och samhällsförändringar kan vara viktiga faktorer till att förklara detta.

Följande studie är en läromedelsanalys som syftar till att undersöka vilka och hur många uppgifter som bidrar till att utveckla resonemangsförmågan. De läroböcker som granskades var Prima matematik 3a och 3b samt Mera favorit matematik 3a och 3b. Läroböckernas uppgifter kategoriserades i första hand som uppgifter som enbart söker ett svar och uppgifter som söker ett tillvägagångssätt. De uppgifter som sökte ett tillvägagångssätt analyserades utifrån ett teoretiskt ramverk för resonemang. Ramverket bestod av två kategorier: Imitativt resonemang och kreativt resonemang. Båda läroböckerna visade ett resultat på flest endast svar-uppgifter. Prima matematik hade ca 46% uppgifter som sökte ett tillvägagångssätt medan Mera favorit matematik endast hade ca 14%. Av dessa uppgifter var det enbart 7% av uppgifterna som krävde ett kreativt resonemang i Prima matematik och än färre i Mera favorit matematik som endast hade 2% kreativa resonemangsuppgifter. Med dessa resultat drogs slutsatserna att Prima matematik bestod av fler uppgifter som bidrar till att utveckla resonemangsförmågan jämfört med Mera favorit matematik. Även de uppgifter som sökte tillvägagångssätt bestod av flest uppgifter med imitativa resonemang. Orsakerna till att de flesta uppgifter kategoriserades som imitativt resonemang diskuterades. Exempelvis om det beror på att läroboksförfattarna lägger mycket vikt på att elever ska repetera sina kunskaper. Det diskuterades även om orsaken kan bero på okunskap eller en tro att elever bör ha utvecklat sin resonemangsförmåga mer för att kunna lösa dessa typer av uppgifter.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur ateism, agnosticism och livsåskådningar framställs inom utvalda läroböcker menade för religionskunskap på gymnasienivå under GY11. Studien utgår från en kvalitativ textanalys med en fokus på textens innehåll. Studien utgår från koncepten positiv och negativ ateism, stark och svag agnosticism, samt undersöker hur livsåskådningar kopplas till ateism och agnosticism. Denna studie finner att inom det utvalda materialet finns det ett fokus på positiv ateism samt en jämnbalans mellan stark och svag agnosticism. Livsåskådningar diskuteras främst i relation till ateism och agnosticism utifrån sekulär humanism. Studien visar också att ateism och agnosticism främst diskuteras i relation till debatten mellan vetenskap och religion.

No description available.

No description available.

Denna undersökning syftade till att undersöka hur buddhismen i jämförelse med kristendomen framställs i religionsböcker för årskurs 4-6 i relation till lgr 22 (läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet). Undersökningen tog avstamp i de teoretiska utgångspunkterna läroplansteori och orientalism. Syftet delades upp med hjälp av frågeställningar om hur mycket utrymme buddhismen respektive kristendomen fick i läroböckerna, om det fanns orientalistiska tendenser i form av andrafiering och etnocentrism samt hur skildringarna hörde ihop med lgr 22. Syftet uppnåddes genom att i en jämförelse mellan läroplan och läroböcker identifiera om och hur kunskap konstrueras som en form av maktutövande. Specifikt lades fokus på hur orientalistiska tendenser ges uttryck i behandlingen av kristendomen som något igenkännbart och buddhismen som något främmande. Undersökningen bestod av både en kvantitativ och kvalitativ textanalys av fyra läroböcker anpassade efter lgr 22. Analysen skedde utifrån en tematisk analys där koder urskildes för att bilda teman som utgjorde grunden för besvarandet av frågeställningarna. Resultatet visade att läroböckernas urval av kunskap i termer av utrymme och innehåll bidrar till kristendomens särställning i jämförelse med buddhismen. Buddhismen fick mindre utrymme än kristendomen i samtliga läroböcker. Orientalistiska tendenser och maktutövande visade sig främst i skillnaderna mellan hur kunskapen om de två religionerna presenteras där kristendomen fick representera ett “vi” som var mer igenkännbar, sann, modern, moraliskt god, vacker och komplex. Läroböckernas olika hanteringar av de två religionerna kunde i sin tur delvis ses som ett resultat av läroplanens skilda direktiv för de två religionerna. Krav som rör kristendomens representation är mer specifik än de krav som gäller buddhismen som genom sin vaghet öppnar för olika tolkningsmöjligheter och maktutövanden.

Elever kan uppfatta likhetstecknet på två olika sätt, operationellt eller relationellt. Elevens uppfattning har en stor betydelse för deras förståelse för algebra. Tidigare forskning visar att läroboken används frekvent av lärare i undervisningen. Det bidrar till att innehållet och hur likhetstecknet framställs i läroboken påverkar vilken uppfattning eleverna utvecklar. Syftet med denna studie är att belysa på vilka sätt likhetstecknet framställs i läroböcker i matematikämnet för årskurs 1. En frågeställning behandlar likhetstecknets introduktion i lärarhandledningar och den andra hur likhetstecknet framställs i elevböcker. Studien utgick från ett begreppsramverk som inkluderade relationell och operationell uppfattning, standardekvationer och icke standardekvationer. För att besvara frågeställningarna kategoriserades uppgifterna enligt ramverket med kvalitativ metod och en innehållsanalys av två läroböcker genomfördes. Resultatet visar att likhetstecknet introduceras tillsammans med olikheter vilket främjar förståelsen för likhet/ likhetstecknet och på ett sätt som främjar en relationell uppfattning. I likhet med tidigare forskning har studien visat att det är standardekvationer som förekommer flest gånger i båda de undersökta läroböckerna. Dock är det stor skillnad mellan de två läromedlen i antalet ekvationer som bidrar till den relationella uppfattningen. En slutsats i studien är därför att valet av lärobok blir viktig eftersom den kan bidra till vilken uppfattning eleverna utvecklar.