Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka pedagogers beskrivningar av arbete med estetiska lärprocesser i sin undervisning och hur pedagogerna resonerar kring att dessa processer har möjlighet att påverka elevers motivation till skolarbetet. Studien bygger på två fokusgruppsintervjuer med sammanlagt sex pedagoger från två olika skolor med estetisk profil. Semistrukturerade intervjuer genomfördes och empirin transkriberades och tematiserades i kategorier. Teorin som studien vilar på är Illeris lärandeteori där innehållsdimensionen och drivkraftsdimensionen kopplas till analysresultatet. Resultatet visar att de estetiska lärprocesserna kan användas både som variation och integration i undervisningen enligt pedagogers beskrivningar. Pedagogernas resonemang visar att eleverna blir motiverade med hjälp av estetiska lärprocesser på olika sätt, exempelvis genom ökat intresse, gemenskap och glädje. Pedagogerna beskriver vidare hur de estetiska lärprocesserna kan fungera motiverande för elever både inom det aktuella arbetsområdet, men även inom det övriga skolarbetet.

I det här arbetet undersöks lärares uppfattning av estetiska lärprocesser i svenskämnet. Syftet med den här studien är att ta reda på hur kunskapen om estetiska lärprocesser i svenskämnet ser ut hos högstadielärare samt få en inblick i hur svensklärare arbetar med dem i klassrummet. För att kunna undersöka det, tar jag reda på hur de uppfattar begreppet estetik och vad det estetiska i undervisningen är för dem. Vidare undersöker jag också på vilka sätt de arbetar med dem i svenskklassrummet. Studien har en kvalitativ och fenomenologisk metod som ansats och har genomförts med semistrukturerade intervjuer. Fem behöriga och verksamma lärare med erfarenhet av arbete i svenskämnet på högstadiet har intervjuats. Resultatet har analyserats med hjälp av det centrala begreppett estetiska lärprocesser samt det sociokulturella perspektivet med begreppen mediering och redskap. Resultaten påvisar att lärarna har en positiv syn på att arbeta med estetiska lärprocesser i klassrummet samt ger olika exempel på hur de implementerat dessa i sin undervisning och hur de skulle vilja arbeta med dessa i framtiden. En lärare uttrycker att hen är nöjd med hur hen implementerat estetiken i sin undervisning. De andra upplever att de saknar kunskap och tid för att kunna implementera dem mer än vad de gör idag än via film, bild och datorspel i undervisning. Alla lärarna uttrycker såväl möjligheter som en del begränsningari att kunna arbeta med dessa processer i svenskklassrummet.

KME är förkortningen för huvudämnet Kultur, media, estetik på lärarutbildningen på Malmö högskola. KME-pedagoger strävar efter att i vardagen bearbeta innehåll genom att använda sig av olika former av kommunikation såsom estetiska uttrycksformer. Syftet med vårt arbete är att undersöka om det finns något värde i att ha KME-pedagoger i skolan genom att se på vad personer som deltagit i projektet Lära på riktigt anser att det har lett till. Genom att utföra kvalitativa intervjuer två år efter projektet med elever och pedagoger som har arbetat enligt KME:s formuleringar vill vi få kunskap om huruvida denna undervisningsform uppfattas som lek eller lärorik. Vi vill ta reda på om det praktiska arbetet kring filmskapande, som ligger inom ramen för KME:s grundtankar, kan vara en hjälp då det kommer till att förvärva kunskap. I vår granskning har vi använt oss av litteratur som behandlar kunskap, identitet och estetiska lärprocesser. Undersökningen visar att eleverna och deras lärare genom projektet har tillgodogjort sig olika lärdomar och kunskaper. Klimatet i klassen förändrades även till det bättre. Vi ser dock att de nackdelar som belyses hade gått att undvika om vi som pedagoger varit tydligare med vissa aspekter rörande innehållet samt att övrig personal på skolan hade varit mer samstämda och informerade i projektet. Alltså ser vi inte detta som en kritik mot KME i sig. Vi vill poängtera att KME som metod är ett gott alternativ i dagens skolklimat men att det inte på något sätt bör vara det enda alternativet.

Syftet med denna undersökning är att försöka belysa begreppet estetiska lärprocesser och ta reda på hur bekant verksamma lärare i grundskolans tidigare år är med detta begrepp. Undersökningen strävar också efter att få syn på om estetiska läroprocesser är synlig i klassrummen. Litteratur som jag använt mig avbehandlar tidigare forskning kring ämnena estetik i skolan, skapandelust, kultur ochBarn och ungdomspsykologipsykologi. Undersökningen visar att respondenterna inte har så mycket erfarenhet kring att arbeta med estetiska läroprocesser. Även om viljan finns där så saknas modet att gå utanför det traditionella och kunskapen som krävs. Enligt respondenternas uttalanden så saknas även tid och stöd från föräldrar som helst vill se resultat på svart och vitt. / The purpose of this study is to try to illustrate the concept of aesthetic learning processes and to find out how familiar practicing teachers in primary education is with this concept. The study also aims to catch sight of the aesthetic learning processes are visible in the classrooms. The literature that I have used dealing with previous research on topics in aesthetics school, creative pleasure, culture and Child and Adolescent Psychology Psychology. The survey shows that respondents do not have much experience in working with aesthetic learning processes. Even if the will is there, they lack the courage to go beyond the traditional and knowledge required. According to the respondents' statements, they lack even the time and support from parents who would prefer to see results in black and white.

Arbetet är en studie av om det i en filmskapandeprocess av en historisk film skapas möjligheter för elever att träna och utveckla en förmåga i en lärprocess. Syftet har varit att ta reda på om och när eleverna i de olika momenten av filmskapandeprocessen får möjlighet att träna och utveckla sin förmåga. För att kunna ta reda på ovanstående har jag designat ett arbetsområde där eleverna skulle göra en film om en historisk händelse. I detta fall andra världskriget. Arbetsområdet är designat utifrån att eleverna ska arbeta kollaborativt med filmskapandets olika moment. Jag har genom en deltagande observation följt fyra flickor i årskurs 9 som frivilligt ställt upp som informanter i deras arbete med att göra filmen. Resultatet visade att filmskapandeprocessens olika moment ledde till att eleverna diskuterade och samtalade om vad jag tolkat som historiekultur, historiemedvetande och historiebruk. Utifrån dessa samtal och diskussioner uppstod mekanismer för att kollaborativt lärande skulle kunna ske. Då designen av arbetet med filmskapandet ledde till att eleverna återkommande fick diskutera, samtala och reflektera kring de historiedidaktiska dimensionerna i olika lärsituationer, fick eleverna möjlighet att träna och utveckla sin förmåga över tid i en lärandeprocess. Slutsatsen som jag dragit av min undersökning är att elevernas förmåga förmodligen inte hade fått möjlighet att utvecklats lika mycket om de gjort motsvarande uppgift på egen hand samt att kollaborativt arbete mellan eleverna är att föredra för att de ska få möjlighet att utveckla sina förmågor, detta eftersom de då kan interagera med varandra utifrån dessa. Jag drog också slutsatsen att elevernas förmåga tränas som bäst när de får kommunicera historia istället för att konsumera historia.

Syftet med detta arbete är att undersöka om läroplanens språkbruk kring de estetiska lärprocesserna har förändrats samt om utrymmet har minskat för estetiska lärprocesser. En tematisk analys har med hjälp av den didaktiska teorin kring estetiska lärprocesser gjorts av läroplanen från 1994 samt läroplanen 2011. Detta har gjort det möjligt att hitta den språkliga förändringen som skett samtidigt som studiens resultat presenterar nya ord i beskrivning i läroplanen, nämligen digitala verktyg. Digitala verktyg har på många platser dykt upp där estetiska lärprocesser tidigare funnits i läroplanen 1994 och återfinns på väldigt många fler platser i läroplanen 2011.

Syftet med studien var att undersöka hur elevexempel som används i bildämnet påverkar elevers kreativitet. Studien fokuserade på betydelsen av motivation för elevers lärande. Det empiriska materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer med nio elever från årskurs nio fördelade på tre grupper. Intervjumaterialet analyserades utifrån innehållsanalys och Illeris lärmodell. Enligt resultaten upplevde de intervjuade eleverna att elevexempel bidrog med inspiration i form av fler idéer och hjälpte dem att komma i gång med den egna bilduppgiften. Några elever uppgav dock att de samtidigt kunde känna press vid åsynen av alltför avancerade elevexempel. Sammanfattningsvis visade studien att samtliga elever upplevde att elevexempel ökade deras motivation och därmed hade positiva effekter för deras lärande. / <p>Bild</p>

Detta är ett examensarbete på Malmö högskolas lärarutbildning Bild och visuellt lärande. Uppsatsen är en avgränsad del i ett utvecklingsarbete av ett läromedel för bildlärare i grundskolans senare år. Med läromedel menar jag i denna uppsats, litteratur i form av en bok som i samlad form ger bildlärare i grundskolans senare år gemensamma referensramar. Bakgrunden till utvecklingsarbetet är att det saknas aktuella läromedel i bild som är förankrade i Lgr-2011. I denna uppsats visualiseras det läromedel jag avser att utveckla i form av en innehållsförteckning. I denna kontext menar jag att visualisera handlar om att synliggöra något som ännu enbart existerar som en idé. Utvecklingsmetoden är grundad på en kvalitativ metod med ett produktorienterat perspektiv. Urval av begrepp och källor är förankrade i den kurslitteratur som behandlats under utbildningens gång. Jag har kommit fram till att de centrala begreppen visuell kultur, bildanalys och estetiska lärprocesser ska prägla innehållet. Visuell kultur är den röda tråd som omsluter skolämnet bild och utgör tema för bokens innehåll. Bildanalys är det centrala begrepp och redskap som behövs för att orientera, tolka, kommunicera och uttrycka sig i visuell kultur. Den pedagogiska grundsyn som förmedlas i innehållet är estetiska lärprocesser. Boken bygger på en teoretisk och en praktisk del. Den teoretiska delen bygger på fördjupningsdelar av begreppen visuell kultur, bildanalys och estetiska lärprocesser. Den praktiska delen presenterar olika arbetsområden hämtade ur kursplanen för bild. Dessa presenteras utifrån samma grundmall med avsikten att vara användarvänlig och anpassningsbar till olika resurser hos elever, lärare och skola. Ämnet bild är ett etablerat forskningsområde som understödjs av bildteorier som ger avtryck i exempelvis kursplaner och jag menar att dessa bildteorier bör framgå tydligt via litteratur för bildlärare som arbetar i grundskolans senare år. Läroböcker kan betraktas som representanter som bekräftar ämnets kunskapsregim genom att upprepa och utveckla de sanningar som agerar utsagor i olika varianter av tryckta läromedel. Målsättningen med detta examensarbete är att inspirera och bidra till utveckling av mer litteratur för bildlärare.

Syftet med detta arbete är att få kunskap om hur tre KME-lärare definierar begreppet estetik, hur de vill använda sig av det i sin undervisning samt hur de sedan omsätter det till sin praktik. Vår metod är att genomföra kvalitativa intervjuer och observationer med tre KME- lärare. Det empiriska material vi samlar in kommer vi ställa i perspektiv till begreppen modest och radikal estetik. Vårt arbete visar att retorik och praktik inte alltid överensstämmer. Det finns hos våra informanter en strävan om radikala anspråk på estetik, men i undervisningen går det att finna spår av modest estetik. Vår slutsats är dock att den modesta estetiken kan vara ett hjälpmedel för att nå radikala anspråk och en djupare syn på estetik. Utifrån empirin betonas även reflektionens värde i undervisningen och vi upplever den essentiell för att en radikal estetik ska kunna bedrivas. Vi kommer fram till att reflektionen bör vara öppen, och ske både hos eleverna, pedagogen och i dialog dem emellan.

Under vår lärarutbildning med huvudämne ”Kultur, medier, estetik” (KME) på Malmö Högskola har vi fått möjlighet att ta del av olika kulturaktiviteter och blivit nyfikna på hur man kan använda sig av dessa som pedagog. Vi har under utbildningens gång bekantat oss med reflektion och lärt oss använda denna som ett verktyg i vårt lärande. Eftersom fokus legat på pedagogens roll i skolan såg vi examensarbetet som ett utmärkt tillfälle att undersöka hur barn upplever och reflekterar kring kultur. Syftet med detta examensarbete är således att undersöka hur barn tänker kring en teaterföreställning de nyligen sett under skoltid. Vi är också intresserade av att få en förståelse för barns reflektion och vill ta reda på var denna äger rum. Undersökningen har genomförts med kvalitativa intervjuer med sex barn från tre olika skolor om deras upplevelser från teaterbesöket. Vi har även observerat barn under en teaterföreställning. Vår undersökning visar att barnens reflektion oftast äger rum utanför skolan och att barnen inte själva är medvetna om att de reflekterar. Vi kan se att barnens kulturupplevelse inte begränsar sig till själva teaterföreställningen, allt runtomkring är av lika stort värde.