Det övergripande syftet med detta examensarbete är att är att skapa förståelse för i vad mån elevers filmskapande kan ses som en tillgång i deras läs- och skrivutveckling. Vidare så uppmärksammas också lärares syn på hur filmskapande kan bidra till läs- och skrivutveckling samt deras syn på text, berättande och lärande. Studien tar också upp vilka möjligheter och vilka hinder som lärarna anser finns i arbetet med filmskapande i skolan. Empiriskt material i form av kvalitativa intervjuer med sex stycken lärare samt teori och tidigare forskning ligger till grund för min analys och diskussion i studien. Resultatet visar på att lärarna ser lärande utifrån ett sociokulturellt perspektiv och att majoriteten av dem ser filmskapande som ett kulturellt redskap för att uttrycka text. Genom att arbeta med film så utvecklar eleverna sitt läsande och skrivande och de menar att det är viktigt att i dagens samhälle kunna uttrycka sig på flera sätt och att vi därför bör se text utifrån ett vidgat textbegrepp. Vidare så menar lärarna att berättandet är en viktig del av vårt lärande och hjälper oss att skapa förståelse för vår omvärld.

In this essay we have chosen to immerse ourselves in music videos and figure out how and if the audience is affected by music videos. If so, how the interaction works when combining two different art forms, which in this case is sound and moving picture. With the help of theory and previous research, we have sought out information on this topic in order to carry out a qualitative study, where we have selected two popular songs to focus on, with associated music videos. The two music videos we decided to use in our survey are, Who You Are with Jessie J (2011) and A Different Way with Dj Snake and Lauv (2017).

Syftet med denna uppsats är att undersöka filmarbetares syn på regissörens roll i det svenska filmlandskapet för att ta reda på om det finns en rättvis bild. Samtidigt ska det också undersökas kring begreppet auteur och auteur-teorin för att se om det existerar idag och just i den svenska filmbranschen. Jag har intervjuat fyra svenska filmarbetare för att få svar kring hur regissörens roll ser ut och för att ta reda på hur välbekant begreppet auteur och auteur-teorin är. Slutsatsen är att regissören har en övergripande roll i produktionen där hen betraktas som en konstnärlig ledare som ska föra sitt team under en vision. Samtidigt framkommer det att begreppet auteur är bekant för vissa och existerar idag i det svenska filmlandskapet. Vad som definierar en som auteur är fortfarande en subjektiv åsikt och auteur-teorin är inte lika välbekant. En auteur kan vara både manusförfattare och regissör men andra anser att det ska innebära något mer, såsom en personlig stil. De intervjuade är eniga om att det bästa är att följa regissörens vision men att det är viktigt att låta övriga filmarbetare få känna att de bidrar till skapandet av en film. En manusförfattare eller regissör som inte är ödmjuk eller öppen för ta emot producentens förslag gör det svårare att få igenom sitt verk.

Arbetet är en studie av om det i en filmskapandeprocess av en historisk film skapas möjligheter för elever att träna och utveckla en förmåga i en lärprocess. Syftet har varit att ta reda på om och när eleverna i de olika momenten av filmskapandeprocessen får möjlighet att träna och utveckla sin förmåga. För att kunna ta reda på ovanstående har jag designat ett arbetsområde där eleverna skulle göra en film om en historisk händelse. I detta fall andra världskriget. Arbetsområdet är designat utifrån att eleverna ska arbeta kollaborativt med filmskapandets olika moment. Jag har genom en deltagande observation följt fyra flickor i årskurs 9 som frivilligt ställt upp som informanter i deras arbete med att göra filmen. Resultatet visade att filmskapandeprocessens olika moment ledde till att eleverna diskuterade och samtalade om vad jag tolkat som historiekultur, historiemedvetande och historiebruk. Utifrån dessa samtal och diskussioner uppstod mekanismer för att kollaborativt lärande skulle kunna ske. Då designen av arbetet med filmskapandet ledde till att eleverna återkommande fick diskutera, samtala och reflektera kring de historiedidaktiska dimensionerna i olika lärsituationer, fick eleverna möjlighet att träna och utveckla sin förmåga över tid i en lärandeprocess. Slutsatsen som jag dragit av min undersökning är att elevernas förmåga förmodligen inte hade fått möjlighet att utvecklats lika mycket om de gjort motsvarande uppgift på egen hand samt att kollaborativt arbete mellan eleverna är att föredra för att de ska få möjlighet att utveckla sina förmågor, detta eftersom de då kan interagera med varandra utifrån dessa. Jag drog också slutsatsen att elevernas förmåga tränas som bäst när de får kommunicera historia istället för att konsumera historia.

Stämningen en film förmedlar är en av de viktigaste aspekterna inom filmskapande och filmmediet. Det är denna stämning som har möjligheten att påverka åskådarens känslor både under filmens gång och efter att eftertexterna har rullat förbi. Detta kandidatarbete syftar till att påvisa stämningens betydelse inom filmmediet samt se hur filmskapare kan utföra filmproduktioner för att förstärka stämningen deras film förmedlar. För att uppnå detta utförde vi två filmproduktioner som resulterade i en kortfilm och en presentationsfilm. Båda produktionerna utfördes med deltagande filmskapande som sin grundpelare, som var med och påverkade alla val och beslut vi tog genom processerna. Deltagande filmskapande ledde oss även till att få fler och mer unika idéer in i våra projekt och filmer för att förstärka stämningarna som förmedlas av våra filmer. Vi valde att utgå från filmteorier angående en films tempo av Ross Hockrow och platsens betydelse av Mats Ödeen, för att sedan utföra filminspelningarna med hjälp av inspelningsmetoder som The Master Scene Method och The Split Sequence efter Blain Browns och Luis Fernando Morales Morantes beskrivningar. Vi höll till sist en förhandsvisning av våra filmer för att undersöka och sedan diskutera huruvida vi lyckats med att genom deltagande filmskapande, filmteorier och inspelningsmetoder förmedla stämningar med våra filmer. / The mood that a film conveys is one of the most important aspects in filmmaking and the film medium. It is this mood that has the opportunity to elicit emotions in the viewer, both during the movie but also after the credits has rolled. This Bachelor Thesis aim to show the importance of mood in the film medium as well as how a filmmaker can produce a film project in a way that amplifies the mood that the film conveys. To achieve this, we produced two film projects that resulted in one short movie and one infomercial. Both productions were produced with participatory filmmaking as a foundation, a method that influenced every choice and decision we made during the design process. Participatory filmmaking also led us to get several and more unique ideas for our projects and films in order to amplify the moods that our films conveys. We chose to proceed from film theories regarding the tempo of a film by Ross Hockrow and the importance of the location by Mats Ödeen, to then produce our film projects with shooting methods such as The Master Scene Sequence and The Split Sequence as described by Blain Brown and Luis Fernando Morales Morante. In the end of the design process we arranged a pre-screening of our films to check and discuss whether we succeeded to convey moods with our films with the help of participatory filmmaking, film theories and shooting methods.

Lärare idag är överlag positiva till skolans digitalisering och många använder redan nu digital verktyg i sin undervisning dagligen. I och med att digital teknik har fått en allt större betydelse i skolans vardag, så ställer detta nya krav på lärarens kompetenser och skolans sociala arbete. Digital kompetens handlar om mycket mer än att bara kunna använda en dator och söka information. Om lärare vill använda internet, appar, filmer eller andra digitala verktyg i undervisningen måste skolan skapa en utbildning där man lära sig att använda digitala medier både kritiskt och kreativ för att förstå och utmana de medier som eleverna kommer att möta i livet. I samband med de nya revidering kring skolans digitalisering, som kommer att träda i kraft hösten 2018, har Filmriket skapat en film- och mediepedagogisk webbplattform som bland annat ska bidra till att ge eleverna ett källkritiskt förhållningssätt till rörlig bild genom att öka barn och ungdomars kreativa förmågor och digitala kompetenser med hjälpa av färdiga övningar skapade med utgångspunkt i grundskolans läroplan. Denna studien riktar sig mot filmskapande kopplat till bildämnet och syftar till att undersöka Filmrikets potential i undervisningssammanhang. Genom intervjuer har studien även undersökt lärarnas behov för att möjliggöra utvecklingen av elevernas digitala kompetenser. Studien visar att det finns ett intresse från lärarhåll att arbeta med filmskapande i undervisningen, men att det är viktigt att övningarna är tidseffektiva och att det finns tydliga kopplingar till kursmålen. Problemen som kan uppstå i arbetet med filmskapande är allt som oftast kopplat till skolverksamhetens organisatoriska aspekter och inte verktygen i sig, vilket tyder på att Filmrikets film- och mediepedagogiska webbplattform har potential att bli ett användbart hjälpmedel i grundskolans undervisning.

Denna studie undersöker vilka lärprocesser som synliggörs när elever på två fritidshem arbetar medfilmskapande. Studien har inspirerats av en visuell minietnografisk studie där två elevgrupper fråntvå olika fritidshem har observerats genom videoobservationer samt fältanteckningar under totalt fyratillfällen. Materialet från observationerna har analyserats ur ett sociokulturellt perspektiv där dengrundläggande principen för lärprocesser bygger på den sociala gruppen där gemenskapen mellanindividerna blir utgångspunkten för lärande. Genom studien kunde följande lärprocesser synliggöras:praktiskt lärande, perspektivtagande, reflexivt lärande samt tendenser till språng av lärande. För attkunna göra studien än mer trovärdig och synliggöra lärprocesserna mer på djupet har slutsatsendragits att det skulle krävas en mer omfattande studie, som skulle innebära att man följer utvaldaelevgrupper under en längre tidsperiod. / <p>Godkännande datum: 2018-06-10</p>

Uppsatsen är dels ett teoretisk försök att förstå den läroprocess som äger rum när en individ bygger förtrogenhet inom ett speciellt fält, en kunskap som inte var avsedd hos individen och som ofta personen är helt omedveten om att den besitter. I syfte att vidga kunskapsbegreppet följer ett närmande av hur vi kan förstå ett icke-intenderat implicit lärande ur ett socialt och ett kognitivt perspektiv. En utgångspunkt är att vad vi minns är beroende av en inkodningsprocess - en procedur som omvandlar något en person ser, hör, tänker eller känner till ett minne. För att impulser vi möter ska bearbetas i arbetsminnet och lagras i det explicita minnet krävs att informationen är särskilt levande eller betydelsefull för oss. Men vår hjärna innehåller även ett annat typ av minne; ett implicit minne. Utan att vi själva upptäcker det, lagras också information som ständigt upprepas runt i kring oss. Ofta är informationen en del av ett mönster, ett mönster som vi ständigt möter och som så småningom bildar ett schema i vårt minne. Ett schema som vi sedan oreflekterat använder oss av i vårt dagliga liv. Dessa scheman innebär en kategorisering av verkligheten, och de innehåller även förväntningar om vad som följer på vad i olika situationer. De kan delvis vara kollektiva scheman; olika individer lär sig ungefär samma beteende och utför samma handlingar, om de vistas i samma kontexter.Det utmärkande draget för implicit minne är att det visar sig i det vi gör, i stället för att komma till uttryck i medvetna beskrivningar. Det som kännetecknar implicit minne är att en handling inte kräver medveten uppmärksamhet eller mental ansträngning utan handlingen sker med hjälp av automatiska informationsprocesser. Ofta är schemat kopplat till vårt känslocenter vilket innebär att vissa handlingar känns rätt eller fel i magen när vi utför dem. Det vi till vardags kallar intuition eller magkänsla är alltså ett resultat av implicit lärande.Utgångspunkten för uppsatsens undersökning är att narrativa mönster återkommer i vår omgivning och att vi bygger upp implicita scheman för berättande genom att konsumera film och litteratur. Genom att följa processen och titta på resultatet i ett novellskrivande och ett filmskapande, analyseras om elevernas handlingar utgår från rationella eller intuitiva val. Det visar sig att eleverna inte rationellt kan förklara sina handlingar utan styrs mycket av magkänsla, samtidigt som deras verk visar sig vara genomsyrade av klassiska narrativa strukturer och kända berättaringredienser. Med detta i åtanke diskuteras hur vi inom det pedagogiska fältet bättre kan ta till vara på elevernas implicita kunskaper och växelverkan mellan det rationella och intuitiva, samt hur vi didaktiskt skulle kunna utnyttja den implicita läroprocessen.

Syftet med denna examensuppsats, Balloon Wars &amp; snapphanarna – lärdomar av narrativt filmskapande i skolan, är att undersöka vad och hur eleverna (en årskurs 3-5) som deltog i skapandet av en narrativ, berättande spelfilm om snapphanetiden kan tänkas ha lärt sig av filmprojektet, och vilka tänkbara utvecklingsmöjligheter filmmetoden har i framtiden. Studien förankras i Vygotskijs tankar om den närmaste utvecklingszonen och att barn lär sig bäst tillsammans, i ett socialt samspel. Pedagogiskt drama och utvecklande rollekar är en stomme i uppsatsen, eftersom eleverna var aktiva som barnskådespelare i inspelningsfasen. Metoden faller inom ramen för aktionsforskning. Empirin grundas på frågeformulär som de deltagande eleverna skriftligen och individuellt fick besvara ett år efter att filmen spelats in, samt på kvalitativa intervjuer med elevernas tre mentorer som också var närvarande under filmprojektet. Upplevda lärdomar som framkommer är förbättrad samarbetsförmåga, ökad vi-känsla i storgruppen, stärkt socioemotionell utveckling, kunskaper om filmprocessens faser och en praktisk förståelse för snapphanarnas levnadsvillkor (när eleverna ”levde” som dem). Utvecklingsmöjligheter för filmmetoden handlar om mer tid till förfogande, rätt tekniska resurser på plats, mindre elevgrupper och större delaktighet för eleverna i hela filmprocessen. Det sociokulturella perspektivet kan hjälpa den filmskapande pedagogen att hitta en modell för lämpliga elevgrupper (hur) med mixade förkunskaper, medan den konkurrerande variationsteorin kan hjälpa pedagogen att hitta ett lämpligt lärandeobjekt (vad). Ytterligare en slutsats är att ett filmtema skulle kunna utgå från elevernas spontana rollekar på rasterna.

Hear Color and See Sound - What happens when I combine flamenco guitar and film in a live performance? This master thesis explores the combination of two art forms. The purpose is to use live projections to enhance my guitar composition with movie. My research question is: what happens when I combine flamenco guitar and film in a live performance? I explore if visual qualities add a deeper meaning to my instrumental music by experimenting with color science and video telling/editing techniques. I’ve tested through surveys and live performances if the audience perceive my music differently, by showing contrasting footage or footage that synchronize with my musical compositions. Resulting in an exam concert where I control the prerecorded video compositions with a touch screen interface through the video-jockey software Resolume, while also performing the music (which have been timed for the videos) live together with a flamenco singer and dancer.