No description available.

<p>I den här uppsatsen behandlas lärares arbete vid läs- och skrivinlärning i år 1. I dagens samhälle är det av stor vikt att varje individ utvecklar en god läs- och skrivförmåga. Forskning visar på att lärarens kompetens kan vara avgörande för att alla elever ska utvecklas till goda läsare och skrivare. Därför har jag intresserat mig för hur lärare arbetar. Jag har, genom kvalitativa intervjuer med fem verksamma lärare, undersökt hur deras arbetssätt ser ut samt tittat på vad som förenar dem och skiljer dem åt i detta arbete. Det visade sig att lärarna aktivt väljer olika arbetssätt utifrån flera förebilder, kompetensutveckling och erfarenheter. Likaså är deras undervisningssätt influerat av flera metoder. De individanpassar undervisningen utifrån hur klassen ser ut och vad eleverna däri behöver. Lärarna samarbetar med speciallärare för att bedöma och utveckla elevernas läsande och skrivande. Lärarna arbetar varierat med både form (tränar på bokstäver och avkodning) och innehåll (förståelse för hur texter kan läsas och skrivas). Utöver samarbetet med speciallärare, visade de sig vara öppna för arbete med andra berörda, till exempel bibliotekarier, föräldrar och andra lärare.</p><p>In the community of today, it is important for every individual to be able to write and read properly. Research indicates that teachers’ competences are related to how well every child responds to reading and writing instruction. Therefore I was interested in how teachers´ do, when they teach children to read and write the first year of school. Through qualitative interviews with five teachers in work, I found out that their teaching varied and focused on both formal instructions like letter knowledge and comprehension. The teachers seemed to cooperate with people around them a lot and based their teaching on reading and writing textbooks. They also adjusted their teaching to fit and develop the individuals within the group. They were critical and reflective when inspired of new ways of teaching and they picked thoughts from several directions and mixed them.</p>

I den här uppsatsen behandlas lärares arbete vid läs- och skrivinlärning i år 1. I dagens samhälle är det av stor vikt att varje individ utvecklar en god läs- och skrivförmåga. Forskning visar på att lärarens kompetens kan vara avgörande för att alla elever ska utvecklas till goda läsare och skrivare. Därför har jag intresserat mig för hur lärare arbetar. Jag har, genom kvalitativa intervjuer med fem verksamma lärare, undersökt hur deras arbetssätt ser ut samt tittat på vad som förenar dem och skiljer dem åt i detta arbete. Det visade sig att lärarna aktivt väljer olika arbetssätt utifrån flera förebilder, kompetensutveckling och erfarenheter. Likaså är deras undervisningssätt influerat av flera metoder. De individanpassar undervisningen utifrån hur klassen ser ut och vad eleverna däri behöver. Lärarna samarbetar med speciallärare för att bedöma och utveckla elevernas läsande och skrivande. Lärarna arbetar varierat med både form (tränar på bokstäver och avkodning) och innehåll (förståelse för hur texter kan läsas och skrivas). Utöver samarbetet med speciallärare, visade de sig vara öppna för arbete med andra berörda, till exempel bibliotekarier, föräldrar och andra lärare. In the community of today, it is important for every individual to be able to write and read properly. Research indicates that teachers’ competences are related to how well every child responds to reading and writing instruction. Therefore I was interested in how teachers´ do, when they teach children to read and write the first year of school. Through qualitative interviews with five teachers in work, I found out that their teaching varied and focused on both formal instructions like letter knowledge and comprehension. The teachers seemed to cooperate with people around them a lot and based their teaching on reading and writing textbooks. They also adjusted their teaching to fit and develop the individuals within the group. They were critical and reflective when inspired of new ways of teaching and they picked thoughts from several directions and mixed them.

The aim of this master’s thesis is to trace examples of political rationality and governmental technologies in a selection of final reports of Swedish Public State Inquiries (SOU) where literacy and related concepts are fea-tured. I make use of the governmentality studies perspective developed by Nikolas Rose and colleagues. This can be described as a theoretical and methodological approach based on Michel Foucault’s concepts of govern-mentality, subjectivity, truth and knowledge, whose focus is on the ways in which social phenomena are repre-sented politically as problematic and how governmental technologies, in the shape of evaluative techniques, institutional practices, tools and programmes of reform and intervention, are developed for the remedy of such ‘social problems’. I pose questions, stemming from my primary aim, which relate to the observation of political rationality in my material, the kinds of governmental technologies which are suggested as useful or necessary, the aspirations of government discernible, as well as how literacy might be seen. I demonstrate that literacy can certainly be viewed as a governmental technology, employed in the realisation of political aspirations, on the basis of ideals of participation, influence, lifelong learning, and access, and through a political rationality, common in advanced liberal societies, which promotes notions of self-empowerment, autonomy and freedom. The ideal citizen is, I conclude, conceptualised principally as a Swedish-born, able-bodied, adult reader. This is achieved through a process of othering, or ‘dividing practices’, which places children, young people, immigrants, and to some ex-tent, people with reading difficulties and disabilities outside of the picture of literate normality. This is a two year master’s thesis in Archive, Library and Museum Studies. / Syftet med den här masteruppsatsen är att urskilja exempel på political rationality och governmental technologies i ett urval huvudbetänkande av Statliga offentliga utredningar, där litteracitet och närliggande begrepp framhävs. För att uppnå detta syfte, tillämpar jag ett governmentality studies-perspektiv såsom det har utvecklats av Nikolas Rose med kollegor. Perspektivet kan beskrivas som ett kombinerat teoretiskt och metodologiskt angreppssätt med utgångspunkt i Michel Foucaults begrepp på governmentality, subjektivitet, sanning och kunskap, och som lägger fokus på hur sociala fenomen representeras och problematiseras politiskt, och hur governmental technologies, i form av bedömningstekniker, institutionella praktiker, reformeringsverktyg och -program för avhjälpande av sociala problem, utvecklas. Följande är exempel på frågor jag ställer i relation till uppsatsens syfte: är det möjligt att skönja en political rationality i mitt empiriska material? Vilka governmental technologies rekommenderas som användbara eller nödvändiga? Hur ser politiska förhoppningar ut? Jag påvisar att litteracitet tydligt kan ses som en governmental technology, använd för att förverkliga politiska förhoppningar, på basis av ideal såsom deltagande, inflytande, det livslånga lärandet och tillgång, genom en political rationality som präglar senliberala samhällen, och som främjar föreställningar om empowerment, autonomi och frihet. Jag drar en slutsats som visar att den idealiska medborgaren konceptualiseras främst som den flergenerationssvenske, vuxna läsaren utan funktionshinder. Detta åstadkoms genom en process av othering, eller ’skiljande praktiker’, som placerar barn, ungdomar, invandrare och, till viss del, människor med lässvårigheter och läshinder utanför bilden av den litterata normaliteten. Detta arbete utgör en två-årig masteruppsats inom ABM.

The aim of this Master’s Thesis is to examine the importance of literacy and reading in a country like Jamaica. What role do public libraries and bookmobiles play in promoting literacy, and how does this work correspond with the UNESCO public library manifesto?To answer this, interviews were conducted with nine Jamaican librarians, and study visits were made to libraries and bookmobiles. In addition, development plans, policy and other relevant documents were analyzed. The themes that emerged from the interviews and the different development plans were compared. These themes and the observations from the study visits were analyzed from the perspective of Amartya Sen’s theories on development as freedom, in which greater freedom for people is seen both as the main goal of development and the most important means of development. The conclusions to be drawn from this are that both librarians and government consider literacy and information to be essential to development and economic growth in Jamaica. It is clear that libraries and bookmobiles have contributed to a more literate society and play an active part in the country’s educational system. However, the informal nature of this contribution makes it difficult to estimate its actual extent. The activities of the public library service in Jamaica correspond very well with the UNESCO public library manifesto, even though it is not clearly stated in any policy documents that the manifesto is important and should be followed. / Uppsatsnivå: D

I uppsatsens inledning påtalas att medier influerar samhället och därigenom människors sätt att vara och känna. För att utveckla arbetsmetoder som svarar mot samhällets syn på text framhålls att dagens bibliotekarier bör ta detta i beaktan. Syftet med undersökningen är att studera bibliotekariers arbetsmetoder i samband med lässtimulerande arbete i ett samhälle som ses stå inför ett nytt textlandskap. Resultatet är en kvalitativ fallstudie som undersöker bibliotekarierna i tvärgruppen Unggruppen på Uppsala Stadsbibliotek och deras upplevelser av fenomenet. I kapitlet ”Bakgrund och tidigare forskning” presenteras forskning om samtida text, lässtimulerande arbete för barn och unga och bibliotekariers arbete mot unga på folkbibliotek. Det teoretiska ramverket består av ett sociokulturellt perspektiv så som det beskrivs av Roger Säljö. Teorierna lyfter fram tankar om att människan kommunicerar och tänker inom en social kontext med hjälp av kulturella redskap. För att analysera de kulturella redskap som framträder används begrepp ur Colin Lankshear och Michele Knobels teorier inom forskningsfältet New literacies. Metodens analysmaterial består av sex kvalitativa intervjuer, en observation och en dokumentanalys. Undersökningen svarar mot frågeställningar om hur ett vidgat textbegrepp uppfattas, hur Unggruppen agerar genom sina kulturella redskap och om bibliotekets kontext påverkar Unggruppens arbetsmetoder. Slutdiskussionen visar på att Unggruppen anser att ett vidgat textbegrepp kan leda till att stärka ungas självförtroende och läslust. Slutsatsen förklaras via en metafor där ett vidgat textbegrepp liknas vid ett kretslopp som ses gynna både individ och medium. En institutionalisering av ett vidgat textbegrepp sätts i relation till Uppsala Stadsbiblioteks möjlighet att fungera som en kommersiellt neutral zon för samtida text. Resultatet visar även att Unggruppen främst medierar eller förmedlar nya kulturella redskap genom andras kompetenser varvid följderna av en sekundär eller direkt mediering behandlas. För att folkbiblioteket som fysiskt rum och kontext ska kunna erbjuda en plats för ungas literacyaktiviter framhålls avslutningsvis vikten av att utgå från innehållet i aktiviteten och den sociala handling som uppstår. / The introduction of this two years master´s thesis points out the influence of various media on society, and subsequent effects on human behavior and self-awareness. The modern day librarian needs to take this into account when developing new tools, which correspond to society’s view of text. The purpose of this study is to investigate how librarians engage in promoting reading in the changing textual landscape of today’s society. The result is a qualitative case study examining the views of the workgroup Unggruppen at Uppsala Public Library on this topic. In the chapter “Background and prior research” a presentation of research on contemporary text, the promotion of reading among children and teenagers and public library outreach towards the young is presented. A sociocultural perspective as described by Roger Säljö supports the theoretical framework. These theories highlight the idea of human subjectivity and communication within a social context by means of cultural tools. In order to be able to analyze the featured cultural tools, notions of theories by Colin Lankshear and Michele Knobels in the field of New Literacies are used. The material of the analysis consists of six qualitative interviews, one observation and an analysis of a document. This study approaches questions of how an “expanded concept of text” is perceived, how Unggruppen mediates its cultural tools and how the context of the library affects the development of tools employed by Unggruppen. The final discussion indicates that Unggruppen considers that the “expanded concept of text” might increase the rate of reading and self-confidence of young people.  The conclusion is explained trough a metaphor depicting the “expanded concept of text” as a cycle benefitting both individual and media. An institutionalization of the ”expanded concept of text” is put in relation to Uppsala Public Library’s role as a non-profit zone of contemporary text. The result of the study also shows that Unggruppen mainly mediates new cultural tools through the competence of others. Thus the effect of a secondary or a direct mediation is discussed. Finally, the importance of considering the content of young people’s literacy activities while preparing a space for this within the physical context of the public library is emphasized.  The overall conclusion, looking at the case of Unggruppen, is the democratic empowerment of young people within the library. This is made possible by the librarians’ continuous notion of emerging cultural tools within and outside the context of the library.

Denna studies syfte är att uppmärksamma Literacy i förskolan och undersöka ett samband mellan tre aspekter av förskolan: förskollärarens förhållningssätt, undervisningens innehåll och barnsförutsättningar för lärande. Problematiken som ligger till grund för studien är den uppmärksammade Literacykrisen i Europa. På senare år har det indikerats att många barn inte når målen för den grundläggande läs- och skrivkunnigheten, vilken är en fundamentalt viktig förmåga i dagens samhälle. Studiens teori utgår från socialkonstruktivismen med ett sociokulturellt perspektiv på lärande som förespråkar att allting i livet är socialt och kulturellt konstruerat. Metoden bygger på en tematisk analysmetod där empirin samlats in via en skriftligt riktad intervju till målgruppen förskollärare. Resultatet har visat på att interaktionerna mellan förskollärarnas förhållningssätt, hur de utformar undervisningen samt genom det bemöter barns förutsättningar för lärande är viktiga beståndsdelar i att erövra allt lärande så som Literacy. För att kunna bli medborgare som kan fungera i samhället har det av förskollärarnas beskrivningaräven framgått att barn behöver finna lusten till att erövra läs- och skrivkunnighet och att barn med svårigheter får den stöttning de behöver. Förskollärarna var även eniga om att det är viktigt att introducera Literacy och utforma dess innehåll genom socialt betingade interaktioner mellan så väl barn-barn, barn-vuxna som miljön.

No description available.

This master thesis is based on the sociocultural perspective. A qualitative research study was conducted to investigate children's attitudes towards reading, texts and libraries. The theoretical background is constituted by ideas from the new sociology of childhood, literacy-studies and reader-response theory. The study was conducted with 23 children, 13 girls and 10 boys, participating in focus groups. The results of the study reveal that children's literacy-activities in school are strongly influenced and limited by adults. Children's interest in pictures and non-fiction-reading do not correspond to the school institution that favors traditional media and fiction. The study also reveals a gender division between children's literacy-activities that tends to grow with age. All the children in the study regard libraries as book-houses and wished for libraries that combine activity and serenity. The thesis shows the importance of being aware of, and engage in, children's reading-interests and reading-practices if the reading stimulating activities in schools and libraries are to be successful. The study also shows that an integration of new media in the school and in the library is necessary if children's reading skills are to be improved.

Syftet med detta examensarbete är att finna bakomliggande orsaker och faktorer som påverkar pojkar och deras läsning. Varför presterar pojkar sämre än jämngamla flickor på lästester i alla de länder där tester görs? Detta är något som otaliga undersökningar pekar på både i Sverige och internationellt. Ett barns framgång i läsning är en viktig del av dess utbildning. Har barnet problem på detta område så får det problem i alla ämnen. Huvudfrågan för detta examensarbete är således: varför presterar pojkar sämre än flickor i läsning? De delmoment som påverkar läsningen belyses ur flera vinklar i hopp om att lyfta fram en så övergripande bild som möjligt av detta fenomen. Detta är en litteraturstudie med fokus på forskning genomförd mellan 2007-2013. Undersökningen visar att den nivå ett barn når i sin läsning är resultatet av en ytterst komplicerad kombination av faktorer där hemförhållanden och motivation tycks väga tyngst. Samtidigt visar studien även att andra faktorer som ofta lyfts fram som mer eller mindre avgörande bygger på motsägelsefulla fakta.