<p>Det övergripande syftet med studien är att undersöka hur ett fåtal lärare tänker kring sambandet mellan språk och ämnesinnehåll i ett genreperspektiv. Min ambition var att ta reda på hur lärare skapar en språklig miljö som gynnar alla elevers lärande men med ett särskilt fokus på flerspråkiga elever. I litteraturgenomgången belyser jag internationell/nationell forskning i ett genrepedagogiskt perspektiv, främst utifrån den australiska genreskolan, även kallad Sydneyskolan. Studien har en kvalitativ inriktning och insamling av data har skett genom intervjuer och videoinspelning i klassrummen. Det resultat som framkommer i studien visar huvudsakligen att deltagarna ser en positiv utveckling hos eleverna utifrån det genrepedagogiska arbetet. Både lärare och elever får stöd genom pedagogikens tydliga modeller och strukturer enligt intervjudeltagarna. De uttrycker dock en oro för att genrepedagogiken ska hanteras formalistiskt och statiskt på grund av den okunskap som än så länge råder i Sverige gällande det explicita arbetet med text. Deltagare med en gedigen teoretisk kunskap talar dock mer om problematiken med hur pedagogiken ska tolkas och genomföras än vad deltagare gör som inte fördjupat sig i teorin. Ett förslag är att ett genreläromedel skapas som stödjer lärare i att ta sig an genrepedagogiken.</p>

<p>Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur samverkan och dialog ser ut mellan förskollärare och lärare i förskoleklass och år 1. Våra frågeställningar handlade om hur de olika lärarkategoriernas kunskapssyn ser ut, hur deras samarbete fungerar och vilka läs- och skrivutvecklingsmetoder som används. Metoden vi valde var litteraturstudier och enkätundersökning. Resultatet visar att kunskapssynen mellan förskollärare och lärare inte skiljer sig markant, medan det är större skillnad mellan grundskollärare som har olika sorters lärarutbildningar. Ett flertal läs- och skrivutvecklingsmetoder används av bägge lärarkategorierna. Samverkan sker oftast vid stadieövergångar och inte kontinuerligt under läsåret. Studien har också visat att de båda lärarkategorierna uttrycker önskemål om ett ökat samarbete.</p>

The purpose of my study is to investigate teacher’s perceptions of their mission in the preschool class, and how they work to promote children’s written language development. What methods and working methods they use to awaken curiosity and motivate children to read and write. I am using the qualitative research method to get answers to my questions. I have made four qualitative interviews with four teachers in preschool classes from different schools. My questions are: What conceptions does teachers have about their mission in a preschool class? What different methods and approaches does teachers use to stimulate and wake children’s curiosity for reading and writing development? The theoretical basis for my study is the socio-cultural perspective, where learning occurs in interaction. Reading and writing arises from a social-cultural perspective in which social relationships with adults and other children affect the children’s reading and writing. The results of the interviews showed that teachers use different methods to promote children’s literacy development. Teachers whom I have interviewed agree that the social interaction, play and reading aloud are important elements in children's learning and development. Teachers’ perceptions were different on how much to work with development. The reason may be is that the preschool did not have clear objectives for the teachers to work after.

In this study I have compared two different development methods of reading and writing. I have done this by interviewing five first grade teachers in elementary schools and it is based on qualitative research interviews. The aim of the study was to immerse myself in which methods these five teachers describe that they have used. They got to describe how they work and how they have tought the students to read and write.  I have investigated if the teachers think that the computer is a good tool. The investigation also shows if the teachers believe that the students´ writing skills deteriorate if they can use the keyboard instead.  I came to the conclusion that four of the teachers used Arne Trageton´s method (2005) which means that the students learn how to write by using to computer. One of the teachers mostly used Ingvar Lundberg´s method (2010) in the student´s development of reading and writing, which means that the students learn how to write. All five teachers think that there is no perfect method (instead of development methods of reading and writing). Everyone of them believes that it is up to the teacher to choose the method that every single student will learn best by. When it comes to using the computer they all agree on that the computer is a good complement to teaching. All five teachers don´t think that the students will lose their writing skills by working with the keyboard. They mean that the students still use the pencil often enough in their school work.

This essay covers the subject of children with language disorders. We are two educators writing an experience-based essay on our preschool experiences and the literature with the subject of speaking disorders and verbal development. The main focus of this essay is how educators can recognize and stimulate children with language disorder. The starting point in the essay is two experience-based events from preschool which tells of two different boys, aged three and four. Both boys have some kind of verbal disorder and one of them also has Down´s syndrome. With support from the literature, this essay discusses different types of speaking disorders and how these can affect literacy development of children starting school. We clarify the meaning of the terms primary and secondary speech disorders. Furthermore, we discuss the importance of TAKK (Tecken som Alternativ Kompletterande Kommunikation, Eng. Signing as Alternative Complementary Communication) as a supportive tool for the development of one’s own language, and highlight other language stimulating activities; singing, storytelling and oral exercises. Finally, this essay stresses the importance of information from the parents of children with a speech disorder being is shared with the school, as this information is essential for a continued development of the child’s learning of speaking and reading. / Detta är en essä som handlar om barn med språkstörning. Vi är två pedagoger som skriver en erfarenhetsbaserad essä utifrån vår erfarenhet från förskolan samt med hjälp av litteratur om språkstörning och språkutveckling. Essän tar upp hur pedagoger kan uppmärksamma och stimulera barn med språkstörning. Utgångspunkten i essän är två erfarenhetsbaserade händelser från förskolan som berättar om två olika pojkar i åldern tre och fyra år. Båda pojkarna har någon form av språkstörning varav den ena pojken har Downs syndrom. Med litteraturens hjälp tar vi upp olika typer av språkstörning och hur det bland annat kan påverka läs- och skrivutvecklingen vid skolstart. Vi klargör innebörden av begreppen primär och sekundär språkstörning. För att hjälpa barn med språkstörning tar vi upp hur viktigt TAKK (Tecken som Alternativ Kompletterande Kommunikation) är som stöd för att kunna utveckla det egna språket. Några andra språkstimulerande aktiviteter som lyfts fram i essän är musik, sagoläsning och mungymnastik. Slutligen tar essän upp pedagogens uppdrag att förmedla föräldrar till barn med språkstörning vikten av att information om barnets språkstörning lämnas över till skolan. Denna information är viktig för en fortsatt utveckling av barnets läs- och skrivinlärning.

Sammanfattning Syftet med detta examensarbete var att undersöka lärares materiella och strukturella resurser samt hur de använder sig av dessa i sin läs- och skrivundervisning i åk f-3. Denna studie bygger på intervjuer med sex lärare som arbetar i grundskolans tidigare år. Vi har studerat ämnet utifrån ett sociokulturellt perspektiv.  Den teoretiska genomgången behandlar läs- och skrivlärande ur ett sociokulturellt perspektiv. Därefter presenteras en avgränsad del av forskning kring barns läs- och skrivlärande för tidigare år. Metoden i detta examensarbete utgörs av kvalitativa intervjuer med sex lärare i åk f-3. Samtliga deltagare har arbetat i skolans värld i många år. De har stor erfarenhet och kunskap inom ämnet. Resultatet visar att lärarnas undervisning är varierad samt sker med alla sinnen. De sex lärarna anser att bokstävernas ljud är viktigt och att samspel är betydelsefullt för barnens läs- och skrivlärande. Högläsning i hemmet och i skolan är av stor vikt enligt de intervjuade lärarna för att det bidrar till positiva erfarenheter av läsning. Resultatet visar även att det råder personal- och tidsbrist vilket leder till sämre individanpassning. En del av lärarna använder test för anpassa nivån på undervisningen. Vidare menar de att klassrumsmiljön har betydelse för barnen läs- och skrivlärande.

Studiens syfte är att undersöka barnskötare kontra förskollärares kännedom om begreppet litteracitet samt hur de arbetar med det. Litteracitet handlar om barns läs- och skrivaktiviteter vilket enligt Björklund (2008) bör ske i samspel med andra för att bli meningsfullt.   Metoden som används är intervjuer med tre barnskötare och tre förskollärare, där frågor ställs med hjälp av en intervjuguide. I bearbetningen av samtalen har svaren kategoriserats för att synliggöra hur barnskötarna och förskollärarna uttrycker sin kompetens i verksamheten.   Det synliggörs i examensarbetet att det stora engagemanget finns hos samtliga pedagoger angående hur de uppfattar samt arbetar med litteracitet i förskolan. Utifrån pedagogernas svar tolkas att de i samspel med barnen uppmärksammar barnens nyfikenhet kring symboler, tecken samt skriftspråk vilket benämns som skrivaktiviteter. Resultat visar på likheter men även skillnader mellan barnskötare och förskollärare i sitt arbetssätt, tankar samt kunskap om begreppet litteracitet. De skillnader som synliggörs är att förskollärarna uttrycker sig mer akademiskt utifrån styrdokumenten och vikten av arbetet, medan barnskötarna uttrycker mer användandet av verktyg och läromedel.

The overall aim of the study was to take part of teachers' experiences and work force mother-tongue education and literacy development in the Sámi School. The study was conducted through interviews with twelve teachers who teach at two Sámi schools. The focus has been on looking how to work with native speakers teaching at the Sámi School, what factors promote / hinder students' development of their first or second language, and the importance of collaboration between the schools` various professions work with multilingual students reading and writing skills. Through interviews of various categories of teachers, I have tried to visibility problems of the education of minority language children and their reading and writing skills. I discuss the teaching, the importance and the lack / availability of communication and consensus between different categories of teachers. The study reveals the importance of adequate education for the teachers and the lack of Sámi teaching materials. From a sociocultural perspective, the situated and creative learning opportunities, where the teaching is based on students' prior knowledge and experience, is a factor that contributes to literacy development. The study also shows that mother tongue education contributes to students' identity is strengthened and that they will be confident with their background. / Det övergripande syftet med studien var att ta del av lärares erfarenheter och arbetsformer gällande modersmålsundervisning och läs- och skrivutveckling i sameskolan. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med tolv lärare som undervisar vid två sameskolor. Fokus har lagts på att titta hur man arbetar med modersmålsundervisningen vid sameskolorna, vilka faktorer främjar/hindrar elevernas utveckling av sitt första respektive andraspråk samt vilken betydelse samverkan mellan specialpedagoger, klasslärare och modersmålslärare har kring arbetet med flerspråkiga elevers läs- och skrivutveckling. Genom intervjuer av olika lärarkategorier har jag försökt synliggöra problematiken kring undervisning av minoritetsspråkiga barn och deras läs- och skrivutveckling. I studien diskuteras det kring undervisningen, vikten av och bristen/tillgången på kommunikation och samsyn mellan olika lärarkategorier. Studien synliggör även vikten av adekvat utbildning till undervisande pedagoger och bristen på samiskt läromedel. Ur ett sociokulturellt perspektiv är de situerade och kreativa lärande tillfällena, där undervisningen utgår från elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter, en faktor som bidrar till läs- och skrivutveckling. Studien visar också att modersmålsundervisningen bidrar till att elevernas identitet stärks och att de blir trygga.

I denna undersökning studeras, med utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv på lärande, barnens användning av olika digitala verktyg i arbetet med läs- och skrivutveckling. Syftet med denna undersökning är att öka kompetensen att med hjälp av olika digitala medel förbättra undervisningen i läs- och skrivutveckling i förskolan. Ambitionen är att genom litteraturstudie och praktiskt arbete kunna indikera att genom intervenering med digitala verktyg i förskolans praktik går att förändra barnens läs- och skrivutveckling. Studiens överordnade syfte är att bidra till förändring vad gäller barns såväl som förskollärares förhållningssätt till digitala verktyg i läs- och skrivutveckling i förskolan. En kvalitativ ansats har använts med inspiration från hermeneutik och fenomonografi. I undersökningen intervjuas nio barn och genomförs trettiotre deltagande observationer under en månads tid. Resultatet visar att samtliga barn i undersökningen använder sig av olika digitala verktyg i arbetet med läs- och skrivutveckling. Att användandet av digitala verktyg förefaller att skapa mening för barnen. Några av de utvecklingsmöjligheter som går att uttala sig om genom användandet av dessa verktyg är; språk-, läs- och skrivutveckling, utveckling av motoriska färdigheter, utveckling av sociala färdigheter och reflektionsförmåga samt utveckling av digital kompetens. I diskussionen framhålls vikten av en medveten planering som utgår från läroplansmål där digitala verktyg används som komplement till den traditionella undervisningen i förskolan. / In this study, based on a socio-cultural perspective on learning, children’s use of different digital tools in the work with their development with reading and writing will be studied. The purpose of this research is to increase the capability to improve the reading and writing education in kindergarten with the help of different digital tools. The ambition is to, with the help of literature studies and practical work, be able to indicate that the children’s progress in the ability to read and write can be improved by introducing digital tools in the practical work in kindergarten. The overall aim of the study is to contribute to changing the children’s as well as the teachers’ approaches towards digital tools in the work with reading and writing development in kindergarten. A qualitative approach has been used with the help of inspiration from hermeneutics and phenomenography. In this research, nine children are interviewed, and thirty-three participatory observations are conducted during the period of one month. The result shows that every child who takes part in the research uses different kinds of digital tools in the work with reading and writing development. The result also shows that the use of digital tools is useful. Some of the opportunities that can be distinguished with the use of these tools are; language development, reading and writing development, development of motor skills, social skills and analytical skills as well as the development of digital skills. The discussion emphasizes the importance of conscious planning based on curricula, where digital tools are being used to complement the traditional education in kindergarten.

Det övergripande syftet med studien är att undersöka hur ett fåtal lärare tänker kring sambandet mellan språk och ämnesinnehåll i ett genreperspektiv. Min ambition var att ta reda på hur lärare skapar en språklig miljö som gynnar alla elevers lärande men med ett särskilt fokus på flerspråkiga elever. I litteraturgenomgången belyser jag internationell/nationell forskning i ett genrepedagogiskt perspektiv, främst utifrån den australiska genreskolan, även kallad Sydneyskolan. Studien har en kvalitativ inriktning och insamling av data har skett genom intervjuer och videoinspelning i klassrummen. Det resultat som framkommer i studien visar huvudsakligen att deltagarna ser en positiv utveckling hos eleverna utifrån det genrepedagogiska arbetet. Både lärare och elever får stöd genom pedagogikens tydliga modeller och strukturer enligt intervjudeltagarna. De uttrycker dock en oro för att genrepedagogiken ska hanteras formalistiskt och statiskt på grund av den okunskap som än så länge råder i Sverige gällande det explicita arbetet med text. Deltagare med en gedigen teoretisk kunskap talar dock mer om problematiken med hur pedagogiken ska tolkas och genomföras än vad deltagare gör som inte fördjupat sig i teorin. Ett förslag är att ett genreläromedel skapas som stödjer lärare i att ta sig an genrepedagogiken.