Syfte: Syftet med denna pilotstudie var att jämföra en center distance-design mot en center near-design på asfäriska multifokala kontaktlinser och se dess påverkan på den funktionella synen hos presbyoper.  Metod: Totalt deltog 11 deltagare i åldrarna 45-55 år och genomgick mätningar av  synskärpa avstånd och nära, stereoseende avstånd och nära, kontrastkänslighet samt läshastighet. Testerna utfördes tre gånger, en gång med deltagarens refraktiva korrektion, en gång med center distance kontaktlinser och en gång med center near kontaktlinser i en randomiserad ordning. För testerna med normalfördelad data utfördes repeated measures ANOVA, och gällande testerna med icke normalfördelad data användes Friedmans non parametric ANOVA. Resultat: Ingen statistisk skillnad kunde hittas mellan linsdesignerna i något av testerna. Varken vid testerna för den funktionella synen, eller vid tester för synskärpa. En statistisk signifikant skillnad (p<0,05)  hittades mellan linser och glasögonkorrektion vid tester för synskärpa, både vid avstånd och på nära håll, där en glasögonkorrektion gav bättre resultat.  Slutsats: Denna studie kunde ej påvisa någon skillnad mellan en center distance-design och en center near-design på asfäriska multifokala kontaktlinser vid tester gällande den funktionella synen för presbyoper. / Aim: This pilot study aimed to compare a center distance design against a center near design for aspheric multifocal contact lenses and their performance regarding visual function in presbyopes Method: 11 participants, between the age of 45-55, completed measurements in visual acuity for distance and near, stereoacuity for distance and near, contrast sensitivity and reading speed. These tests were performed three times, one time with spectacle correction, one time with a center distance contact lens design and a one time with a center near contact lens design in a randomized order. Regarding the tests with normally distributed data, a repeated measures ANOVA was conducted, and for the non-normally distributed data, a Friedman non parametric ANOVA was used. Results: No statistical difference was found between the two lens designs in any of the tests regarding visual function or regarding visual acuity. A statistically significant difference was found (p<0,05) between spectacle correction and the two contact lenses regarding visual acuity for both distance and near, where a spectacle correction performed better.   Conclusion: This study did not find any difference in the visual function in presbyopes between a center distance design and a center near design for aspheric multifocal contact lenses.

Universitet och högskolor rekommenderar idag stora mängder digital kurslitteratur. Digitalt material kan representeras i olika format, dels som inskannad från bok (inkongruent läsning), där texten inte kan bli manipulerad, samt som digital text (kongruent läsning), där texten är producerad för ett digitalt syfte och kan bli manipulerad till dess föredragna utseende (typsnitt, storlek, etc.). Dessutom möjliggör digital text användandet av verktyg såsom överstrykning och markörer. Tidigare studier indikerar att användande av sådana verktyg vid studier är fördelaktigt för studenters prestation. Denna studie syftar till att undersöka om olika digitala presentationer av text (inskannad och digital text) påverkar studenters läshastighet samt läsupplevelse. Två akademiska texter i både digitalt och inskannat format agerade som bas för denna fallstudie där skillnaden i läshastighet och läsupplevelse, mellan två gruppen som läste ett format var, analyserades. Resultatet av denna studie visade ingen signifikant skillnad i läshastighet mellan de två formaten. Däremot fanns det avsevärda skillnader i läsupplevelsen, där digital text föredrogs, med avseende på både tillgängliga verktyg samt utseendet på texten. Resultaten angående läsupplevelsen var i linje med tidigare forskning angående vana och attityd, och visade att studenters tidigare vana och bekvämlighet vid ett format påverkar läsupplevelsen av det formatet. Resultaten indikerade även att det fanns ett oväntat samband mellan att öva sig i läsning på ett format, och sedan föredra det formatet. Sammanfattningsvis har denna fallstudie visat att inskannad text har en negativ effekt på läsupplevelsen, och att detta kan bero på studenters ovana vid det formatet. Digital text är därmed att föredra för studenters läsning. / Universities and colleges recommend great amounts of student litterature digitally, which can be represented in different formats. Either as scanned from a book (incongruent reading), where the text can not be manipulated, or as digital text (congruent reading) where the text is produced for a digital purpose and can be manipulated to its preferable appearance (font, size etc). Furthermore, digital text enables the reader to use tools such as highlighters and markers. Earlier studies indicate that usage of such tools during reading is beneficial for the student reading performance. The results from previous research about reading rate are not cohesive, and non existant for incongruent reading situations. This study aimed to investigate whether different digital presentations of text (i.e., scanned and digital text) have an influence on students’ reading rate and their perception of the reading. Two academic texts in both digital and scanned format provided the basis for this study where the disparity of the reading rate and perception, between two groups who read on one format each, where analyzed. The results of this study showed no significant difference in reading rate between the formats. However, there were substantial differences in the perception of reading, where digital text was preferred, both regarding the available tools and the appearance of the text. The results regarding perception were in alignment with previous research in this field, and confirmed that experience and student comfort with a format affects the perception of reading on that format. Results also indicated an unexpected short-term relationship between practicing a format and preferring that format. In summary, this study showed that scanned text has negative effects on the perception of the reading, and that this might be a consequence of students lacking experience with this format. Digital text is hence the preferred format for student reading situations.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka om ljusets färgtemperatur påverkar läshastigheten och valet av ett färgat overlay. Metod: I studien deltog 35 personer, 26 kvinnor och 9 män. Tre deltagare uteslöts då de inte klarade normalvärdena för de kliniska tester som genomfördes. De deltagare som klarade de kliniska testerna läste ett lästest under två ljuskällor med olika färgtemperatur, en varmvit och en neutralt vit. Testet lästes i en minut med och utan färgade overlays under båda ljuskällorna och antalet lästa ord noterades. Antalet lästa ord analyserades sedan med parade t-tester i Microsoft Excel. Även valet av färgade overlays sammanställdes och analyserades. Resultat: Det fanns ingen signifikant skillnad i läshastighet mellan ljuskällorna utan färgade overlays. Det fanns inte heller någon signifikant förbättring av läshastigheten med overlays. Det enda undantaget var att overlayet som valdes under den varmvita ljuskällan förbättrade läshastigheten under den neutralt vita ljuskällan med 2,5 %. Nio deltagare valde exakt samma overlay under båda ljuskällorna, 23 deltagare (72 %) valde overlay som skilde sig mellan ljuskällorna. Slutsats: Läshastigheten utan overlay påverkas inte av ljuskällans färgtemperatur. En majoritet av deltagarna valde olika färgade overlays under de båda ljuskällorna. Däremot syns ingen skillnad i läshastighet beroende på vilket färgat overlay som används till respektive ljuskälla.

This study investigated whether repeated reading can enhance reading fluency for students with little or no education, studying Swedish tuition for immigrants. The work was based on the question: Is there any difference in learning effects / degree of learning, depending on whether the repeated reading is done individually with the special education teacher, with a peer in the classroom, or individually conducted silent reading? To investigate that, three interventions were done: repeated reading individually with the special education teacher, repeated reading in pairs and individual silent reading of literary books. The students who had repeated reading individually with special education teachers improved their word decoding skills compared to the other two intervention groups. The students who had repeated reading with a peer in the classroom improved their word decoding skills more than the silent reading group. Students who had individual silent reading improved mainly their reading speed. The results showed that none of the groups improved both of the components of reading fluency, decoding and reading speed. The conclusion is that more studies are needed to find methods that enhance reading skills and test materials that work for low-educated students in Swedish tuition for immigrants.

Skolans fokus på läsinlärning behöver inte avta när eleverna slutar lågstadiet. Elever på mellanstadiet kan vara i behov av fortsatt lästräning då kraven på läsning ökar och en god läsförmåga behövs för att läsa för att lära.Syftet med studien är att undersöka vilken inverkan lästräningsmetoderna, WIP´s upprepade läsning, Wendicks läslistor samt elevers tysta läsning, har på ordavkodning och läshastighet för elever i årskurs fyra, när de görs i helklass.Studien görs i fyra stycken årskurs 4 klasser med sammanlagt 82 medverkande elever.Studien är en kvantitativ studie i form av en intervention. Det är även en form av kvasi-experimentell undersökning där tre klasser lästränar med tre olika läsmetoder samt en jämförelsegrupp som får ordinarie undervisning. Interventionen pågår under fem veckor och eleverna tränar vid 20 tillfällen à 10 minuter/dag. Läsmetoderna är upprepad läsning, WIP, läslistor, Wendick, samt tyst läsning. Jämförelse av läshastighet och ordavkodning görs i helklass samt i grupper som ligger över respektive under normen.Resultatet visar att alla grupper utom en ökade i ordavkodning och läshastighet efter en intensiv läsinsats. Elever med låg läshastighet och ordavkodning som lästränar med upprepad läsning, WIP, ökade mest i ordavkodning men hade en väldigt liten ökning av läshastighet. Den största ökningen av läshastighet står elever med låg ordavkodning och läshastighet för som läst läslistor, Wendick, och de har även en hög ökning av ordavkodning.Med en intensiv och strukturerad läsinsats i årskurs fyra kan elevers läshastighet och ordavkodning påverkas positivt även om insatsen görs i helklass. Samarbetet mellan lärare och speciallärare är viktigt för att möta alla elevers behov och för att fånga upp elever vid stadieövergångar.

This study aimed to explore the effectiveness of two targeted, intensive reading interventions; repeatedreading and continuous reading; and their possible effect on reading speed and accuracy. The participantswere a group of 12 students identified with low reading speed at the beginning of grade 2. The interventionwas carried out individually during 12 sessions in 1,5 weeks. Reading speed and accuracy were measured inpre- and posttest. The number of words read in each condition were controlled, making sure that studentsindividual reading speed would not influence the number of words read in each intervention condition.The students in experiment group 1, repeated reading, read the same text at four sessions before changingtext. The students in experiment group 2, continuous reading, read different texts at each session. In theintervention's reading sessions, texts adapted to the pupils' reading level were used.Under these conditions, it was found that there were no significant differences between the two conditionsregarding change in reading speed and accuracy from pre- to posttest. However, a moderate effect-size wasidentified regarding reading speed favouring repeated reading.Our conclusion is that the question of which method is most effective cannot be answered with this study.

Läshastigheten hos undertexter har studerats sedan 1980-talet men mycket lite forskning har undersökt hur läshastigheter i undertexter till verkliga filmer och tv-serier ser ut. Studien replikerar en tidigare studie på engelskspråkiga undertexter och samlar in en korpus bestående av svenska undertexter hämtade från filmer och serier på Netflix, vilka analyseras kvantitativt för att kartlägga hur fördelningen av läshastigheter och exponeringstider ser ut. Därefter följer en kvalitativ analys av exempel på höga läshastigheter från korpusen, med utgångspunkt i den senaste forskningen på hur höga läshastigheter påverkar tittare. Resultaten visar att de svenska undertexterna förvisso har en lägre läshastighet än de engelskspråkiga, men att väldigt höga läshastigheter och korta exponeringstider ändå förekommer trots riktlinjer kring maximal läshastighet. Detta kan leda till att tittare inte hinner läsa klart undertexterna innan de försvinner ur bild. / The reading speed of subtitles has been studied since the 1980s, but very little research has been done on what the reading speed of subtitles for actual films and tv-shows are like. The study replicates an earlier study on Anglophone subtitles and gathers a corpus consisting of Swedish subtitles from films and series on Netflix, which are analysed quantitatively to chart the distribution of reading speeds and exposure times. This is followed by a qualitative analysis of examples of high reading speeds from the corpus, using the latest research into the effects of high reading speeds on viewers. The results show that even though the Swedish subtitles have lower reading speeds than the Anglophone ones, very high reading speeds and short exposure times are present, despite guidelines regulating the maximum reading speed. This can lead to viewers not being able to finish reading the subtitles before they disappear.

Abstract The present study reports the results of an intervention in year two based on proven methods to enhance students decoding and reading speed. Since a slow and uncertain decoding can affect reading comprehension. I have conducted tests in two classes in year 2, in decoding, and reading comprehension. I identified 16 students who received results stanine 1 to 3 on one or both tests. These students were given further tests in listening comprehension and in decoding. A standardized test was used both as a pretest and as a posttest, measuring literally awareness, decoding of the content, form and nonsense words and RAN. Five of the students become members in the intervention group, denoted The reading club.  Four students got constitute a control group. Another four pupils lacked sufficient prerequisites for participation, and three students received too high results of decoding test for participation in the study. Should the intervention study, which lasted for 45 minutes three times a week for five weeks, enhance the students decoding skills and reading speed? After completion of the intervention I compared the results from the intervention group with the pupils from the control group and the students who normed the test. The students who participate in The Reading club enhance the reading speed compare to the control group.