No description available.

Ämnet för den här uppsatsen är engagemang och inställning till läsläxan i skolan. Syftet har varit att undersöka hur vanligt det är att vårdnadshavare lyssnar när barnet läser sin läsläxa och om det finns samband mellan barnets läsnivå och hur aktivt vårdnadshavare deltar i arbetet med läsläxan. Frågeställningarna är: 1. Hur ser sambandet ut mellan vårdnadshavare som lyssnar på barnets läsläxa och barnets läsnivå? 2. Hur ser sambandet ut mellan vårdnadshavares och barns inställning till läsläxan och barnens läsnivå? Underlaget för undersökningen har varit en enkät med tio frågor som har besvarats av vårdnadshavare till barn i åk 2 och 3. Läraren har även kompletterat underlaget genom att fylla i barnens läsnivåer, det vill säga om barnen har en läsnivå som förväntas för årskursen eller om den är lägre eller högre. 100 enkäter delades ut och 58 samlades in. 100 elevers läsnivåer samlades in då läraren fyllde i samtliga elevers läsnivåer oavsett om de lämnade in enkäten eller inte. Enkäten sammanställdes genom att räkna fråga för fråga hur många som hade svarat vilket alternativ, sammanställningen räknades i procent. Läsnivåerna sammanställdes och räknades på samma sätt. Resultatet redovisades i tabeller. Därefter analyserades olika samband: i vilken utsträckning textens innehåll diskuteras utifrån de olika läsnivåerna, hur de läser läsläxan i hemmet utifrån läsnivåerna, om de har fått information om hur de kan hjälpa sitt barn med läsläxan och hur de hjälper sitt barn, samband mellan vårdnadshavares inställning till läsläxan och barnets läsnivå samt samband mellan barnets inställning till läsläxan och barnets läsnivå. Resultatet visade att 12 % ligger under de förväntade kunskaperna, 62 % har de förväntade kunskaperna och 26 % har mer än de förväntade kunskaperna inom läsning för årskursen. Vårdnadshavare är engagerade i barnets läsläxa då 60 % uppger att barnet läser högt för någon i hemmet, 90 % uppger att barnet läser högt varje vecka och mer än hälften svarar att de diskuterar textens innehåll alltid eller nästan alltid. De vårdnadshavare som är mest engagerade har barn med förväntade eller under förväntade kunskaper. De vårdnadshavare som har barn med över förväntade kunskaper är inte lika engagerade. 98 % av vårdnadshavarna uppger att de har en positiv inställning till läsläxan medan det är 71 % av barnen som är positivt inställda till läsläxan.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare arbetar med läsläxan gällande både för- och efterarbete samt vilket syfte läsläxan har. I studien vill vi även se till vårdnadshavares perspektiv gällande deras syn på deras barns läsläxa. Studiens underlag utgörs av både en intervjumetod och en enkätundersökning. Resultatet visar att lärares syfte med läsläxan är att kunna möjliggöra elevers fortsatta läsutveckling, eftersom det krävs mycket träning för att nå ett gott läsflyt. Lärarna påtalar vikten av att ha ett planerat för- och efterarbete kring läsläxan men att efterarbetet ses som ett hinder, på grund av att det är för stora elevgrupper och att tiden inte räcker till att lyssna på alla elevers läsning. Resultatet visar att det behövs ett gott samarbete mellan skola och hem. Läsläxan görs i hemmet och detta medför att ett ansvar läggs på vårdnadshavare när det kommer till elevers fortsatta läsutveckling. Både lärare och vårdnadshavare uttrycker sig ha ett gott samarbete mellan varandra för att eleverna ska nå målet, att bli goda läsare. Samtliga lärare säger att de ger tydlig information gällande läsläxan men däremot visar resultatet enligt vårdnadshavare att informationen brister gällande läsläxan. Resultatet visar däremot att vårdnadshavare är engagerade och delaktiga i sina barns läsläxa.

För att vara en aktiv samhällsmedlem krävs förmågan att kunna läsa. Läsning utvecklar språket och det abstrakta tänkandet. Pedagoger tar ständig ställning kring om, hur och varför de ska ge läxa i läsning. Som verksam pedagog är det relevant att uppmärksamma vad som motiverar elever till att göra sina läsläxor. Det är även av vikt att undersöka de effekter läxor i läsning har på eleverna. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vad som motiverar elever till att göra sina läxor samt belysa läxors effekt på läsutveckling hos elever. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie där nio olika vetenskapliga artiklar analyserades. I resultatet framkom olika motiverande anledning till varför elever gör sin läxa. Läsläxor som ges mer frekvent och elever som spenderar mer tid på sina läxor resulterar i bättre läsprestation. Det är relevant att pedagoger lägger tid på designen av läsläxor för att skapa optimal effekt. Mer forskning behövs som uppmärksammar läxor i läsning för att hjälpa pedagoger att ta ställning i sitt användande av läsläxor.

Syftet med studien är att undersöka vad en läsläxa är och hur lärare och vårdnadshavare arbetar med läsläxan. Vi vill förtydliga vad läsläxa är som företeelse. Vi vill undersöka hur läsläxan som arbetsinstrument förankras hos vårdnadshavarna och vilka åsikter lärare och vårdnadshavare har om läsläxa. Studien använder en metodkombination bestående av kvalitativa intervjuer och kvantitativa enkäter. Tolkningen är kvalitativ utifrån Säljös vidareutveckling av Vygotskijs sociokulturella teori. Resultatet visar två lärares och 33 vårdnadshavares uppfattning av vad läsläxan är som företeelse. Slutsatsen visar att lärarna och vårdnadshavarna har en tydlig bild av vad en läsläxa är och flera perspektiv på vad som är syftet med läsläxan samt att vårdnadshavare har en avgörande roll för läsläxan.

Syftet med uppsatsen är at t undersöka hur föräldrar beskriver sina upplevelser av läsningen av  läsläxan tillsammans med sitt barn i år 1. Detta undersöktes genom kvalitativa intervjuer med 16 föräldrar på tre olika skolor. Tematisk analys har använts för att analysera det empiriska materialet och resultatet presenteras i två större huvudteman; kommunikation - och  motivationsfaktorer, med flera underteman. De teoretiska perspektiv som har använts i studien är the Simple view of Reading, proximala utvecklingszonen och det kompensatoriska perspektivet. Resultatet visar att föräldrarna tycker att läsläxan är bra, men att de  som föräldrar är osäkra i sin roll. De eftersöker mer information och vägledning i hur de ska hjälpa sina barn med läsningen av läsläxan. Studien visar vidare att kommunikationen mellan skola och hemmet kan utvecklas för att på bättre sätt kunna stötta föräldrarna. Som det är nu tar  föräldrarna till sig en information som är konkret och tydlig för dem, exempelvis att läsa texten tre gånger. För elevernas del visade studiens resultat att innehållet i läsläxan är av  yttersta vikt för att den ska motivera eleverna i sin läsning av läxan, även nivån på texterna har betydelse för om eleven, enligt föräldrarna ska tycka att det är roligt att läsa läsläxan. Eleverna behöver texter och som ligger inom den proximala utvecklingszonen gällande både nivå och innehåll.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka uppfattningar lärare respektive föräldrar har om läsläxan i årskurs 1-2 på en utvald skola. Detta undersöktes genom att fyra lärare intervjuades och 69 enkäter besvarades av föräldrar. Resultatet visade att lärarnas pedagogiska syften inte var helt samstämmiga med föräldrarnas uppfattningar av dem. Resultatet visade också att lärarna hade en tanke med läsläxans utformning, men eftersom att den skedde i hemmet hade lärarna inte möjlighet att styra över läsläxan som helhet. Detta berodde på att flera faktorer avgjorde hur läsläxstunderna såg ut, såsom valet av plats, med vem den lästes och miljön runt omkring. En annan slutsats var att majoriteten av föräldrarna använde strategier vid läsläxstunden för att uppmuntra och utveckla sitt barns läsning, men de flesta strategierna var inte förmedlade från lärarna. De två mest använda strategierna var att ljuda och läsa ordet högt. Att föräldrarna läste ordet högt kunde vara en tillfällig lösning, men inte hållbar i ett långsiktigt perspektiv. Barnen fick inte chans att tänka efter hur de skulle kunna lösa problemet på egen hand när denna strategi användes.

Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare resonerar kring läsläxor. Den härstudien lägger stor vikt kring vilka uppfattningar lärare har om läsläxor i tidiga skolåren.Följande frågeställningar ligger till grund för vår studie: Vad anser lärare i årskurs 1–3 attsyftet med läsläxan är? På vilket sätt använder sig lärare i årskurs 1–3 av läsläxor? På vilketsätt uppfattar lärare föräldrars delaktighet vid läxläsningen? På vilket sätt uppfattar lärareatt en återkommande läsläxa bidrar till elevers utveckling av läsförståelse?Underlaget är en kvalitativ intervjustudie med lärare på grundskolor i södra Sverige. Viintervjuade 6 lärare som arbetar i årkurs 1–3, där samtliga har minst 10 års erfarenhet inomläraryrket. Utifrån studiens intervjufrågor kom vi fram till följande kategorier som vi redogörför i resultatavsnittet, Utifrån studiens intervjufrågor kom vi fram till följande kategorier:syftet med läsläxan, utformning av läsläxan, uppföljning av läsläxan, samarbete med hemmetsamt utveckling av läsförståelse kopplat till läxan. Dessa kategorier redogörs för i resultatavsnittet.Resultatet kommer att diskuteras i relation till tidigare forskning inom området som består avkända namn som Hellsten, Strandberg, Westlund etc. Forskningen menar att det inte finnstillräckligt med belägg för att kunna dra paralleller mellan läsläxor och elevers läsutvecklingmen det finns även forskning som menar att mängdträning har positiv effekt på eleversläsförmåga. Resultatet visar att lärares åsikter kring läsläxor till stor del överensstämmer medvarandra och de argumenterar för användandet av läsläxor med grund till att lästräningenunder skoltid inte räcker till.

Litteraturstudien syftade till att sammanställa aktuell forskning kring läsläxans effekter på läsinlärning, läsmotivation och läsflyt samt vad som påverkar läsläxan. Genom systematiska sökningar hittades relevanta vetenskapliga studier som besvarade frågeställningarna. Vidare har dessa analyserats genom en tematisk analys där de utvalda artiklarnas resultat sammanställdes i tre huvudteman. Forskningsunderlaget i denna litteraturstudie bestod av nio artiklar och två avhandlingar. Resultatet av vår litteraturstudie visar att läsläxans effekt kan vara god, men var väldigt låg, nästan obefintlig. Vidare framkom det att läsläxans syfte var att främja samarbetet mellan skola och hem, vilket i sin tur kan påverka läsläxans effekter på lågstadieelevers läsfärdigheter. Frågeställningarna som skulle besvaras var: Vilka effekter har läsläxan på elevers läsmotivation och utveckling av läsfärdighet? Vad kan förklara dessa effekter?

Utgångspunkten för vår studie har varit den aktuella samhällsdebatten om elevers sjunkandeläsintresse. Samhällsdebatten ledde till att vårt syfte blev att ta reda på hur lärare samverkar medvårdnadshavare för att främja elevers läsmotivation och läsutveckling. Teorier som vi har använtoss av är sociokulturellt perspektiv och kognitivistiskt perspektiv.Studiens metod är kvalitativ och vi har använt oss utav semistrukturerade intervjuer somunderlag för att besvara vårt syfte. Deltagarna i vår studie är fyra lärare som arbetar på fyra olikaskolor. De fyra lärarna har lärarlegitimation och arbetar i årskurs 1-3. Två av våra deltagare harlång erfarenhet, omkring tjugo år, medan två av deltagarna har arbetat som lärare i ungefär femår. Resultatet i vår undersökning har delats in i tre olika områden utifrån våra treforskningsfrågor.Vår övergripande slutsats är att samverkan med hemmen och lärarens strategier ser olika ututifrån lärarens pedagogik och förutsättningar. Lärarna i vår undersökning samverkar medvårdnadshavare för att främja elevers läsmotivation och läsutveckling genom utvecklingssamtal,kommunikation och digitala verktyg. Vår slutsats är att vårdnadshavare ges möjlighet att varadelaktiga i elevernas läsning genom inläsningstjänst, lån av böcker, läslogg och genomkommunikation med läraren. Trots detta tycker lärarna i vår undersökning att det är en utmaningatt få vårdnadshavare engagerade i elevernas läsning och få dem att förstå läsningens betydelse.