Kunskapsöversikten är en fördjupning i de didaktiska aspekterna av läxor i förhållande till barns tidiga läsutveckling och utgår från frågeställningar om vilka skäl det finns för att använda läxor som metod i tidig läsundervisning, vilka positiva eller negativa konsekvenser som är förknippade med att använda läxor samt hur läxor kan utformas för att stödja barns tidiga läsutveckling. Metoden är en systematisk litteratursökning i databaserna SwePub, ERC och ERIC. 13 artiklar som berör olika aspekter av läxor och barns lärande och tidiga läsutveckling har använts för att besvara frågeställningarna. Resultatet visar att läxor generellt anses vara en viktig del av barns skolgång och läsläxan är den vanligaste formen av läxa för yngre barn. Läsläxor som kräver att barnet interagerar med texten och där föräldrarna ger ett adekvat stöd kan utveckla barnets läsförmåga. Läxor har enligt studier dock generellt låg effekt på elevers skolprestationer, särskilt för yngre barn. Det finns även negativa konsekvenser av läxor då de riskerar skapa ojämlika förutsättningar för elever utifrån variationer i hemförhållanden, såsom socioekonomisk status. Slutsatsen i denna kunskapsöversikt är att läxor som undervisningsmetod kräver eftertanke och noggrann utformning för att uppfylla sitt syfte att utveckla läsförmåga. Mer forskning kring läsläxans roll i svenska skolan samt forskning kring hur läxor kan utformas för att kompensera för ojämlika hemförhållanden föreslås.

I dagens skola är läsläxan vanligt förekommande och skickas hem veckovis till elever. Då läsläxor inte står skrivet i några styrdokument finns därmed inga tydliga riktlinjer att förhålla sig till för skolor och lärare. Detta innebär i sin tur att det är upp till varje enskild lärare att utforma en läsläxa som är relevant för elevens kunskapsnivå och kopplad till skolans styrdokument. Litteraturstudien utgår från en systematisk forskningsöversikt över vetenskapliga artiklar som samlats in dels genom kedjesökning, dels genom sökord i databaser. Forskningen har därefter analyserats genom tematisk struktur. Resultatet visar att läsläxan främjar en likvärdig läsutveckling först när lärare arbetar med framgångsrika faktorer i form av stödstrukturer som innefattar respons och individualisering. För att läsläxan vidare ska främja en likvärdig läsutveckling behöver den också integreras i skolans undervisning. Resultatet visar även att lärare behöver besitta en medvetenhet om elevernas varierade hemförhållanden för att läsläxan ska generera en samverkan som gynnar den tidiga läsutvecklingen. Slutsatsen blir därför att läsläxan först genererar läsutveckling när lärare utformar den utifrån pedagogiska och didaktiska kunskaper som främjar läslust, motivation och likvärdighet i undervisningen.

Bakgrund: Läsläxan är vanligt förekommande på skolor, men det har synliggjorts en variation i hur läsläxan är utformad. Läsning beskrivs ha en betydande roll i skolans verksamhet där undervisningen ska utveckla ett läsintresse. Vidare är läsläxan som aktivitet avsedd att väcka läslust, dock framgår det inte hur läsläxan förstärker elevers inre motivation till att läsa. Samtidigt har det visat sig att unga läser allt mindre både i skolan och på fritiden, trots att det förmedlas som betydelsefullt att investera tid för läsning då ett samband visar sig finns mellan elevers attityder till läsning och deras läsförmåga. Syfte: Syftet med studien är att undersöka intervjuade elevers attityder till läsläxan och hur deras attityder eventuellt kan skifta beroende på om litteraturen är egenvald eller lärarbestämd. Metod: Metoden som använts för att besvara studiens frågeställningar är kvalitativ och består av semistrukturerade intervjuer med tolv elever från två olika skolor. Vår insamlade data analyserades genom tematisk analys. Resultat: Studiens resultat visar att det finns olika attityder till läsläxan och att tidigare forskning visat att elevernas attityder kan påverka läsmotivationen. Vidare framkommer det att en majoritet av eleverna uttryckte att de skulle varit mer positivt inställda till läsläxan om de fick välja litteratur. Dessutom kan elevernas delaktighet i valet av litteratur leda till inre motivation.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur lärare uppger att de undervisar för att öka elevers läsförmåga med hjälp av läsläxan. För att ta reda på detta gjordes en enkät där 75 lärare som arbetar i årskurs 1-3 och som använder läsläxan i sin undervisning. Enkäten utformades utifrån undersökningens forskningsfrågor som är: Av vilka anledningar väljer lärare att ha läsläxan?, Hur värderar lärare läsläxan?, Hur uppger lärare att de lägger upp sin undervisning kring läsläxan? Resultatet från enkäten analyserades, diskuterades och det visade att majoriteten av lärarna som deltog i enkäten kan resonera kring varför de väljer att ha läsläxa. Lärarna som deltog i enkäten har även en strukturerad och givande undervisning kring läsläxan. Detta gör att elevens läsförmåga ökar med hjälp av läsläxan. Även lärarnas engagemang kring läsläxan ökar också elevens läsförmåga genom reflektioner kring läsläxan och hur undervisningen är upplagt.

The aim of this study is to compare teachers’ views of homework, their work withreading homework, and what the interaction is like in connection with this. Acombination of methods in the form of observations and semi-structured interviews wasused to follow two teachers working in the early years of compulsory school. The studyfound that the teachers work solely with reading homework, although in different ways,as regards both the design and the implementation, suggesting that the teachers’ practiceis grounded in research on homework. According to the teachers, homework in the earlyyears of compulsory school can be beneficial in that it prepares the pupils for later yearsin school and that it can be an instrument in the work of consolidating knowledge. Onthe other hand, homework steals part of the pupils’ leisure time and can cause stress intheir everyday life. To avoid unclarity and stress in the home, the teacher should giveclear and thorough instructions communicating the purpose, expectations, and meaning.

No description available.

Studiens syfte är att utifrån ett lärar-och ett föräldraperspektiv undersöka hur föräldrar och lärare uppfattar läxor i ämnet svenska. Studien bygger på åtta e-postintervjuer med lärare i åk 1-4 och tre med föräldrapar. Resultatet visar att det finns både fördelar och nackdelar med att ge läsläxa. Alla informanter använder sig av läsläxa i sin undervisning men det skiljer på syfte och upplägg.

Varför får eleverna i grundskolan läsläxor? Läxan är och har varit ett debatterat ämne i många decennier och även synen på läsförståelse. Tar verkligen läraren hänsyn till alla elevers- och hemmets förutsättningar och behov genom att skicka hem läsläxan? Syftet med den här litteraturstudien är att ta reda på vad forskning säger om läsläxans betydelse för elevers läsförståelse samt om föräldrars delaktighet och engagemang i läxläsning har någon påverkan och mer specifikt, att besvara frågeställningarna: Vilken betydelse har läsläxan för elevers läsförståelse enligt forskning? Vilken betydelse har föräldrars delaktighet och engagemang i läsläxan för elevers utveckling av läsförståelse enligt forskning? För att besvara frågeställningarna och uppnå studiens syfte har vi systematiskt sökt, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier om läxor, läsförståelse, hemmets förutsättningar, ansvaret på lärare och sambandet däremellan. Studiens resultat visar ett tydligt samband mellan läsläxans påverkan på elevers läsförståelse och hur läsläxan är utformad. Tidigare forskning visar att det finns andra faktorer som kan påverka elevers läsförståelse som socioekonomiska förutsättningar. Vidare råder det meningsskiljaktigheter mellan lärares-, föräldrars- och elevers upplevelser kring läxor. Vår systematiska litteraturöversikt visar att förekomsten av begreppet läxor i pedagogisk litteratur är bristfällig, vilket bidrar till lärares kunskapsbrist i hur läxan ska utformas. Vidare forskning kan vara att ta reda på hur lärare utformar läsläxan för att främja elevers läsförståelse och hur lärare informerar föräldrar kring de strategier föräldrarna behöver använda för att stötta sina barn på det sätt där barnets läsförståelse utvecklas. Didaktiska implikationer: Forskning visar att effektiva lässtrategier i samband med läsläxor som leder till textsamtal, utvecklar elevers läsförståelse. Därför är det av vikt att föräldrar blir informerade om läsläxans uppbyggnad och syfte.

Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka åtta verksamma lärares erfarenheter, syfte och utformning av läsläxan. Läsläxan har en lång tradition i skolan, vilket gör att flera lärare idag ser den som ett självklart komplement till skolan. Detta i sin tur kan påverka att syftet med läsläxan brister, och resultatet blir inte vad som förväntas. Semistrukturerade intervjuer med åtta verksamma lärare ligger till grund för studiens resultat, som har transkriberats och analyserats. Det skapades kategorier i syfte att besvara studiens forskningsfrågor, vilka var; vad är årskurs 1-3 lärarnas syfte med läsläxan? Vilka arbetssätt uttrycker årskurs 1-3 lärarna att de använder gällande läsläxan? Vad är årskurs 1-3 lärarnas erfarenheter av läsläxan? Resultatet ställdes i relation till tidigare forskning, för att sedan dra en slutsats. Slutsatsen visar att läsläxan ses som självklar trots att det inte finns en tydlig koppling mellan läsläxan och elevernas utveckling. Det största syftet med läsläxan är att eleverna ska få en mängdträning, samt att elevernas hemförhållande varierar vilket kan ha en stor negativ påverkan på elevernas läsutveckling.

Syftet med det här självständiga arbetet är att ta reda på hur lärare arbetar med återkoppling på läsläxan i år 1 samt hur strukturen i klassrummet organiseras för de övriga eleverna under tiden som återkopplingen sker. För att ta reda på detta har jag gjort kvalitativa intervjuer med sex lärare från tre olika skolor. Resultaten visar att lärarna oftast ger individuell respons till elevernas läsning, framför allt under höstterminen.  Återkoppling sker varje vecka och lärarna lägger stort fokus på strukturen i klassrummet med avsikt skapa arbetsro för såväl eleverna i klassrummet som för den eller de elever som ges respons. Det framkommer att samtliga lärare känner en viss stress över situationen då eleverna ännu inte är så självständiga i år 1. De lärare som ger respons i grupp känner mindre stress och upplever att de har bättre kontroll över situationen. Samtidigt är alla överens om att den individuella återkopplingen är väldigt viktig för att kunna hjälpa varje elev på rätt nivå. / The purpose of this independent work is to find out how teachers work with the feedback of the reading homework in first grade. At the same time I have looked at how the structure in the classroom is organized for the rest of the students´ while the feedback is going on. I have done qualitative interviews with six teachers from three different schools. The result shows that the teachers give individual feedback to the student´s reading, mostly during the autumn term. Feedback takes place every week and the teachers focus a lot on the structure in the classroom with the intention to create a working environment for both the students in the classroom and for the students giving feedback. It appears that all of the teachers feel some stress over the situation because of the students´ lack of independence in the first grade. The teachers who give feedback to a group feel less stressed because they feel they have better control over the situation. At the same time all of the teachers agree that the individual feedback is very important as it helps each student at the right level.